fältarv
Cerastium arvense
Mer information om arten
Fältarv är troligen en sentida inkomling. Det äldsta fyndet är gjort av Claes Östling i Gävle hamn under tidigt 1800-tal (före 1823). Arten hittades nästa gång 1878 i en äng vid Sörby i Gävle men resterande gamla uppgifter är från 1900-talet. Växten fick troligen sin huvudsakliga spridning med infört vallfrö men den har även ingått i andra gräsinsåningar.
De vanligaste följeväxterna är röllika (36%), åkervädd, vitklöver, kråkvicker, rödklöver, maskrosor och stormåra. Många gånger finns andra vallfröinkomlingar som lentåtel, tysk fingerört och backskärvfrö i närheten.
Arten bildar ofta vegetativa bestånd med dålig blomning. Plantorna är dessutom självsterila och sätter sällan frö. Fältarven blommar på försommaren samtidigt med liljekonvalj och skogsstjärna.

Ekologi

Fältarven växer på öppen mark i kulturlandskapet. Den är främst knuten till odlad mark. Typiska växtplatser är åkerkanter, gamla övergivna åkrar, grässlänter vid gårdar och betesmarker. Även gräsmarker vid kyrkor, banvallar och vägkanter är exempel på miljöer där arten hittats.

Utbredning

Vanlig (45% och 155 noterade lokaler).

Lokaler

hybrider
Hybriden med silverarv, C arvense × tomentosum, är registrerad vid två tillfällen.
karta