glesgröe
Glyceria lithuanica
Glesgröet är en ursprunglig skogsväxt. Arten har mycket begränsad utbredning i Sverige med förekoms-ter i Dalarna, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Totalt finns här omkring hundra kända lokaler. Det första landskapsfyndet, som gjordes 1991, har följts av flera fynd under inventeringen. Växten har knappast ökat utan varit förbisedd eller kanske snarare svåråtkomlig för tidigare generationers botanister.
Flera av lokalerna är nu avverkade men är annars beväxta av lövrik sumpskog med klibbal. Glesgröet klarar att växa i sluten skog men tuvorna tillväxer kraftigt och blommar rikligare när skogen öppnas. Växtplatserna är känsliga för dikning och även för igenväxning till tät ungskog efter kalavverkning. Glesgröet växer ofta tillsammans med älggräs, majbräken, gran, klibbal och grenrör. Kärrfibbla, missne, strutbräken och rankstarr är exempel på andra karaktäristiska följeslagare.
Flera av lokalerna är nu avverkade men är annars beväxta av lövrik sumpskog med klibbal. Glesgröet klarar att växa i sluten skog men tuvorna tillväxer kraftigt och blommar rikligare när skogen öppnas. Växtplatserna är känsliga för dikning och även för igenväxning till tät ungskog efter kalavverkning. Glesgröet växer ofta tillsammans med älggräs, majbräken, gran, klibbal och grenrör. Kärrfibbla, missne, strutbräken och rankstarr är exempel på andra karaktäristiska följeslagare.
Ekologi
Glesgröe är ett flerårigt gräs med centimeterbreda ljusgröna blad. Arten växer i glesa tuvor som ofta är sammanväxta till stora bladrika bestånd. Växten är något kalkgynnad och växtplatserna är genomgående örtrika och frodiga sumpskogsmiljöer. Alla kända lokaler i landskapet präglas av källartad utströmning av grundvatten och glesgröet är ofta rotat i lös vattenmättad jord. Arten är troligen beroende av blottor i växttäcket för att kunna etablera sig från frö.
Utbredning
De nu kända lokalerna ligger i det flacka landskapet innanför kusten och på en höjd av 35 till 60 meter över havet. Några lokaler på motsvarande läge är också kända från södra Hälsingland.
Mycket sällsynt (6 lokaler i 3 rutor).
Mycket sällsynt (6 lokaler i 3 rutor).
Lokaler
1. Hille, Testeboån, 1 km NO Brännsågen, lokal 1, 13H7d 6738935 1567948, ung björkskog i gläntor vid foten av utströmningsområde 1991 (PST), 26 tuvor med 1654 strån 1994 (BNO), 8 tuvor med 44 strån 1999 (BNO), 121 strån 2001 (PST), även 2010 (PST).
2. 1 km NO Brännsågen, lokal 2, 13H7d 6738888 1568093, gles sumplövskog vid åstrand, klibbal-askskog med missne och strutbräken, 1 tuva 1991 (PST), 3 tuvor med 71 strån 1994 (BNO), minst 3 strån 2010 (PST).
3. 500 m NO Brännsågen, lokal 3, 13H7d 6738654 1567417, översilat blöthål i skogen nära liten åförgrening tvärs över skogen, gles ung skog, 6 tuvor och 99 strån 1994, 7 tuvor och 81 strån 1999 (BNO), säkert 100 strån 2010 (PST).
4. Mellan Skarvsjön och Bosjön, O om E4, 13H8d 6742065 1569571, klibbalkärr med gles hög alskärm sedan allt barr huggits bort, hyggespåverkad flora, sluttande mark i källstråk, 5 tuvor och 150 strån 1995, 100 strån i ung lövskog 2009 (PST).
5. SV Skarvsjön, Lagsved, 13H8d 6741450 1567451, blandsumpskog på fuktig-blöt källartad mark vid foten av moränsluttning, nära kanaliserad bäck, frodigt, troligen ett 1000-tal strån 2004 (PST).
6. Hamrånge, NO Axmartavlan, a) 75 m NV vägen, 14H2d 6761495 1567052, klibbalskog, fuktskog i trågformad sluttande sänka, älggräs-kärrfibblesamhälle, bla massförekomst på 15 m2 med 300 strån i strutbräkendråg 2001 (PST), massvis även 2012, nu i lövrik ungskog och våtmark (PST); b) 150 m N vägen, 6761495 1566929, fuktgranskog med lövinslag i sluttande svacka (dråg), gräs-ormbunkstyp, massförekomst över 100 m2 och 275 strån 2001 (PST), ca 200 strån 2012 (PST); c) 6761581 1566979, sluttande klibbaldråg, vitmossor i botten, massförekomst 20 m2 + 30 m2 + 10 m2 2001 (PST); d) 6761591 1566942, granskog i gräsrikt fuktstråk mellan moränryggar, massförekomst 6 m2 + 2 m2 och 100 strån 2001 (PST).
2. 1 km NO Brännsågen, lokal 2, 13H7d 6738888 1568093, gles sumplövskog vid åstrand, klibbal-askskog med missne och strutbräken, 1 tuva 1991 (PST), 3 tuvor med 71 strån 1994 (BNO), minst 3 strån 2010 (PST).
3. 500 m NO Brännsågen, lokal 3, 13H7d 6738654 1567417, översilat blöthål i skogen nära liten åförgrening tvärs över skogen, gles ung skog, 6 tuvor och 99 strån 1994, 7 tuvor och 81 strån 1999 (BNO), säkert 100 strån 2010 (PST).
4. Mellan Skarvsjön och Bosjön, O om E4, 13H8d 6742065 1569571, klibbalkärr med gles hög alskärm sedan allt barr huggits bort, hyggespåverkad flora, sluttande mark i källstråk, 5 tuvor och 150 strån 1995, 100 strån i ung lövskog 2009 (PST).
5. SV Skarvsjön, Lagsved, 13H8d 6741450 1567451, blandsumpskog på fuktig-blöt källartad mark vid foten av moränsluttning, nära kanaliserad bäck, frodigt, troligen ett 1000-tal strån 2004 (PST).
6. Hamrånge, NO Axmartavlan, a) 75 m NV vägen, 14H2d 6761495 1567052, klibbalskog, fuktskog i trågformad sluttande sänka, älggräs-kärrfibblesamhälle, bla massförekomst på 15 m2 med 300 strån i strutbräkendråg 2001 (PST), massvis även 2012, nu i lövrik ungskog och våtmark (PST); b) 150 m N vägen, 6761495 1566929, fuktgranskog med lövinslag i sluttande svacka (dråg), gräs-ormbunkstyp, massförekomst över 100 m2 och 275 strån 2001 (PST), ca 200 strån 2012 (PST); c) 6761581 1566979, sluttande klibbaldråg, vitmossor i botten, massförekomst 20 m2 + 30 m2 + 10 m2 2001 (PST); d) 6761591 1566942, granskog i gräsrikt fuktstråk mellan moränryggar, massförekomst 6 m2 + 2 m2 och 100 strån 2001 (PST).