Torta är en ursprunglig skogsväxt. Första uppgiften från landskapet är från Trätåsen i Ockelbo där den sågs av C.O. Schlyter 1882. Ett femtontal gamla lokaler är kända men Johan Wiger (1965) betecknar den som allmän i Järbo socken med nära ett femtiotal lokaler. Arten har snarast minskat något de senaste 50 åren. Utbredningen är dock oförändrad, frånsett att den inte är återfunnen vid Urfors i Ovansjö där den sågs på 1800-talet.

Tortan är mycket känslig för uttorkning och växer på fuktig vattenmättad finjord i bergsluttningar och bäckraviner. Den återfinns i örtrika, frodiga, något näringsrika men ofta ganska kalkfattiga miljöer. Viktigast är tillgången till rörligt genomsilande eller framträngande källvatten. De flesta lokaler är därför belägna på kraftigt sluttande mark. Arten växer både i gammal granskog och i ungskog. Den trivs utmärkt i lövrika miljöer och ofta i sällskap med gråal. Tortan behöver ljus för att utvecklas och blomma. De flesta lokaler är skuggiga och ofta återfinns tortan på bergens nordsidor. Blommande exemplar hittas mest i gläntor eller gles skog men ofta blir de avbetade före blomningen. Tortan blommar i början av mjölkörtens blomning.

Den vanligaste följearten är hultbräken (53%), följd av harsyra, kärrfibbla, ekbräken, skogsfräken, vitsippa, ekorrbär och majbräken.