ullört
Filago arvensis
Ullörten saknar ursprungliga växtplatser i landskapet och har sannolikt kommit in som en följeslagare till jordbruket. Den angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten 1848. I nästa utgåva av Gävle-traktens växter 1863 betecknas dock växten som tämligen allmän. Totalt är 27 gamla lokaler kända. Troligen var ullörten vanligare i 1800-talets nötta och välhävdade kulturlandskap.
Vanliga följeväxter är röllika, gulsporre, gråbo, bergsyra, sandnarv och kungsljus.
Vanliga följeväxter är röllika, gulsporre, gråbo, bergsyra, sandnarv och kungsljus.
Ekologi
Ullört är en ettårig torrmarksart. Den är mycket konkurrenssvag och kan inte hävda sig i sluten vegetation. Arten växer solexponerat i blottad mager mineraljord. Den är vanligast på sandjordar och utbredningen följer i huvudsak rullstensåsarna genom landskapet. Många lokaler finns i grustag, vägskärningar och på gamla sandiga banvallar. Ullörten är ofta tillfällig men många permanenta förekomster finns också.
Utbredning
Mindre vanlig (24% och 88 noterade lokaler). Minskande?
