Fläcknycklar har flera snarlika dialektala namn. I Hille kallades orkidén »Maria händer«, i Ovansjö »Herrans händer«, i Ockelbo »Guds och Satans hand«, i Valbo »Jungfru Maria och Djävulens hand« och i Årsunda »Jungfru Maria hand«.
Fläcknycklar är ursprungliga. Växten angavs som tämligen allmän i Gävletrakten vid 1800-talets mitt och samma bedömning gjordes för landskapet som helhet vid 1900-talets början.
Fläcknycklar är landskapets i särklass vanligaste orkidé. Den växer främst i myrkanter och på torra myrar men även på annan våt eller fuktig mark. Underarterna har olika miljökrav. De börjar blomma samtidigt som linnea, nattviol och gökblomster. Blomningen pågår länge och fortfarande sedan linnean blommat över.
Underarten skogsnycklar, D. maculata ssp. fuchsii, är sent urskild och saknas därför i äldre litteratur. Den är diploid (har dubbel uppsättning kromosomer). Skogsnycklar skiljer sig både utseendemässigt och ekologiskt från underarten Jungfru Marie nycklar, ssp. maculata. Intermediära former är inte ovanliga och kan delvis vara hybrider mellan underarterna. Skogsnycklar har som regel särskilts från huvudformen under inventeringen.
Förr var skogsnycklar troligen vanliga i kalkpåverkade fuktiga slåtterängar och betesmarker men idag finns knappt några sådana miljöer kvar. På kulturpåverkad mark är växten nu vanligast i kalkrika vägdiken och i igenväxande skogsvägar.
De vanligaste följeväxterna i skogen är stenbär (50%), älggräs, gran, ekorrbär, vitsippa, blåsippa, piprör, lingon, kärrfibbla och ormbär.
Underarten Jungfru Marie nycklar, D. maculata ssp. maculata, är tetraploid (har fyrdubbel kromosomuppsättning) och anses ha uppkommit genom kromosomtalsfördubbling av skogsnycklar eller någon äldre närbesläktad form av skogsnycklar.
De vanligaste följeväxterna är alla typiska fattigmarksarter. Vanligast är blodrot (38%), följd av gran, tranbär, skogsstjärna, glasbjörk, kärrviol, stjärnstarr, ekorrbär, blåbär, lingon och ljung.
Växten förekommer i för orkidéer ovanlig mängd. Platser med något hundratal blommande individer är inte alls ovanliga.
Ekologi
I likhet med sina släktingar har denna art en övervintrande näringsdepå i form av en handflikig rotknöl. Vid blomningen mörknar och skrumpnar den gamla jordknölen samtidigt som en ny vit och slät knöl anläggs. Det är detta par av rotknölar som gett växten namn som »Guds och Satans hand«. Blomstänglarna bildar styva vinterståndare med frölager av små vindspridda frön.
Skogsnycklar är tydligt kalkgynnade och förekommer främst i landskapets kalktrakter. Det är särskilt påtagligt kring Gävle där de tillhör karaktärsarterna för kalkmarkerna. Skogsnycklar är till stora delar en skogsväxt. Mer än hälften (62%) av alla noteringar är gjorda i skog och bara 15% på myr. Den förekommer i skogar av olika ålder och trädslagsblandning men enbart i örtrika skogstyper och helst på fuktig, översilad, mullrik mark – gärna i utströmningsområden mot våtmarker. Sluttande avvattningsstråk med högörter som kärrfibbla och inslag av ormbunkar är typiska miljöer för skogsnycklar. Rika fuktskogar eller sumpskogar med ask är ytterligare exempel. Skogsnycklar växer även i örtrika kärr av extremriktyp. Vanligen växer de i kanten där det finns gles skog men ibland öppet och ganska blött. Vid havet återfinns växten i övergångar mellan strandängar och rikkärr.
Underarten finns främst på näringsfattig, fuktig eller blöt mark med sur markreaktion. Den är mer ljuskrävande än skogsnycklar och växer oftare öppet eller i gles skog. Mindre än en tredjedel av alla noteringar är gjorda i någon form av skog. Den dominerande biotopen är istället myr (44%). Växten ses dock sällan på de stora blöta myrvidd-erna. Dess hemvist är främst glest trädbeväxta myrkanter och små halvöppna och ofta sluttande kärr. Den är i huvudsak knuten till fattigkärrssamhällen med fastmattor av vitmossor. Även på skogsmark trivs Jungfru Marie nycklar bäst bland vitmossor eller björnmossor i fuktiga stråk och sänkor och gärna i närheten av myrar. Förr var växten vanlig även i utmagrade fuktiga betesmarker och slåtterängar. Som kulturmarksväxt är Jungfru Marie nycklar nu mycket vanligare på igenväxande skogsvägar och i mossiga vägdiken.
Utbredning
Vanlig (86% och 500 noterade lokaler).