hjortron
Rubus chamaemorus
Mer information om arten

Hjortron är en karaktärsväxt för mossarnas och fattigkärrens torrare, risiga delar. I yttre skärgården är arten vanlig i vitmossedominerade björksnår. Arten var före skogsdikningarna betydligt vanligare än nu. Den behöver en ljus växtplats för att sätta frukt men på utdikade, tallbeväxta skogsmossar, nu en allmän vegetationstyp i Sörmland, finns hjortronen ofta kvar länge, även i sluten tallskog. Arten är skildkönad och sprider sig med jordstammar. Den bildar därför ofta vidsträckta vegetativa bestånd av antingen han- eller honplantor.

Europa, Asien, Nordamerika. I Sverige nordlig, ned till sydvästra Götaland.

Första fynd

Först rapporterad från Salem Viksberg (Linder 1716). Hjortron har haft många namn i Sörmland, vilket tyder på att de varit välkända och ingått i allmogens hushållning. ”Hjortrongumma”, ”hjortronkäring” eller ”hjortrongubbe” är vitt spridda namn på bären. Dessutom förekommer ”multa” eller ”multra” och även på flera håll ”soppon”.

Utbredning

I Sörmland tämligen allmän i centrala och sydvästra delen samt på Södertörn och i skärgården ut till de yttersta skären. Mindre allmän till sällsynt vid Mälaren och nära kusten – (41%).

karta