Jordtisteln är en flerårig värmekrävande art. I Sörmland befinner den sig vid gränsen för sitt utbredningsområde och växer på torra, kalkrika betesmarker, i regel fåtalig. Den splittrade utbredningen kan bero på att arten inkommit med vallfrö och lyckats hålla sig kvar på några få, gynnade lokaler.
Europa. I Sverige mest i Skåne, på Öland och Gotland samt i slättbygderna i Västergötland och kring Vättern. De nordligaste lokalerna finns i Mälarområdet.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland mycket sällsynt – (4 lokaler).
Lokaler
Ornö 300 m VSV om nordspetsen av Lervassaträsk (JCO).
Runtuna hagmark N om Kristinelund* 1978 (HRY S, AKI).
Sorunda 2100 m SV om Fållnäs gård vid kalkbrott (JAB).
Öja strax O om Täby gård i betesmark, flera bestånd 1988 (HEW S).
Äldre fynd: Nicolai Lindbacke 1858 (E.M. Wretling S) ?= Hästhagen 1863 (F.O. Westerberg S) ?= Arnö 1869 (F.T. Björkman S). 1971 (MRY SBT). Nyköping 1949 (F.T. Björkman SBT). Runtuna hagmark N om Kristinelund 1970 ca 450 ex. (B. Pettersson). Svärta V om Ållonbäck i björkbacke 1968 (Pettersson 1971a). Västertälje Lina i hagen mot Kiholm 1931 (R. Ohlsén S). V.Vingåker nära Morjanå (Thedenius 1855) ?= ”Vingåker” 1800-t. (– SBT).