Kattmyntan var förr en vanlig medicinalväxt framför allt i folkmedicinen och har måhända odlats sedan medeltiden. Under 1900-talet har odlingen efterhand upphört. Arten är en kortlivad perenn som lätt självsår sig. Under 1800-talet fanns den mångenstädes förvildad i gamla trädgårdar och vid torp och byar (Thedenius 1871). Arten är emellertid konkurrenssvag och växer helst i trädgårdsland och rabatter varifrån den säkert utrensats som ogräs. Den har intill vår tid funnits kvar på Borsö i Trosa-Vagnhärad som intill 1980-talet var ett ålderdomligt brukat skärgårdshemman. Kattmyntan fanns sedan gammalt här och där i trädgården och invid ett stenblock på gårdstunet. Sedan 1988 står en sommarvilla på platsen och kattmyntan har inte mera synts till men material från platsen finns ännu i odling. Arten finns säkert ännu kvar i markens fröbank. Vid N. Askö där den ej setts tidigare dök arten upp i en omgrävd rabatt. Beryktad är artens egendomliga attraktion för katter som gärna rullar sig i bestånden vilket torde ha bidragit till artens minskning. En citrondoftande form, var. citriodora, finns numera i frösortimentet och kan förvildas.
Ursprunglig i sydöstra Europa och Främre Asien, därifrån spridd till de flesta världsdelar. I Sverige i Göta- och Svealand, nu nästan försvunnen. Nationellt fridlyst sedan 1999.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland mycket sällsynt och försvinnande – (7 lokaler men endast på två av dessa kvarstående sedan gammalt).
Lokaler
Bälinge Stäk, införd i sen tid (HRY).
Frustuna-Kattnäs Eks gård inplanterad och förvildad 1987 (HRY).
Helgona Ängsstugans koloniområde, 1 ex. bland ogräs, kvarstående från odling (HRY).
Nacka 400 m V om Tenntorps plantskola (TFA).
Nicolai Björshultstippen 1ex. 1992 (JEM & G. Ekman).
Trosa-Vagnhärad Borsö*, 1975–88, 1979 (L.E. Kers SBT), 1986 (HEW S), ej återf. 1995 (HEW), N. Askö i rabatt vid gården 1999 (MOA).
Var. citriodora är funnen vid Nacka Älta vid Stensö i gångvägskant tillf. 1993 (HGU S).
Äldre fynd: Bettna 1862 (– SBT), kyrkan 1869 (J.S. Mellström S), Åkerö (Luut 1769). Blacksta Eriksberg 1917 (C.A. Ringenson SBT). Bogsta Hammarby (Lindström 1891). Botkyrka Fittja (Wikström ms), Tumba (Thedenius 1857). Brännkyrka Sandsborg (Thedenius 1859), Gungan 1959 (Wikström 1844), Liljeholmen 1897 (Aulin S), Nybohov 1930 (– Önf). Dalarö 1874, troligen utdöd (G. Lagerheim/SV). Eskilstuna (Hofberg 1852), Brunnsbron i trädgård 1950–51 (Almquist ms). Fogdö Kungsberg (Hofberg 1852). Hölö Tullgarn (Wikström 1844). Kvarsebo 1886 (G. Schotte S), Sjöberga (Genberg 1958). Kärnbo Kvartinge soldattorp 1921 (Arw S). Länna Valnarstorp 1884 (C. Melén S). Mörkö (Ekström 1828). Nacka Lugnet (Wikström 1844), Saltsjökvarn 1916 (V. Laurent S), Kvarnholmen vid Tre Kronor 1913 (E. Ekman S), Villa Plania 1917 (Vgn S). Nicolai Minninge 1863 (A. Bagge GB). Nyköping 1861 (Ind S). Nämdö Gillinge 1923 (Ad S), Rågskär 1923 (Ad S, UPS). Stockholm Hornsg. bortom Hornskroken (Wikström 1844), Södermalm 1849 (F.J. Björnström UPS), Eriksdalsområdet i potatisland 1916 (Aul S), Skanstull 1700-t. (Hellström S) ?= gamla kyrkogården vid Skanstull 1923 (Lz S), Pelarbacken på Södermalm 1850 (R.F. Fristedt S). Strängnäs på gatorna (A.J. Hagströmer enl. Afzelius ms), Nabben 1841 (M.A. Lindblad S), St. Gärdet 1862 (E. Forsselius S). Sundby Sundbyholm 1903 (F. Ridderstolpe S). Torsåker lv invid Sörby tegelbruk 1886 (Em S). Torö Vreta (Lau/SV), Revskär 1955 (MRY SBT). Trosa-Vagnhärad Borsö 1950-t. (F. Fagerlind), 1971 (L. Thorán S), 1972 (HRY S),Kråmö 1934 (Ad S), Vagnhärad 1890 (E. Flodmark S). Tunaberg Hummelvik 1860 (Ind UPS). Utö Gruvorna, Sjödahl, Slätten (Goodwin 1930). Västermo Ljungåskärret på torptomten 1944 (At S). Ö.Vingåker Forsa bruk 1905 (P.E. Malmström S), Genne kvarn (Malme 1891b). Överselö Väla 1857 (Aulin 1914).