Europa, Nordamerika. I Sverige i Svealand och Norrland, i Götaland blott enstaka. I Sörmland mindre allmän i havet, i övrigt sällsynt – (4%), förmodligen något underskattad på grund av förväxling med andra slingor. Knoppslingan var tidigare endast känd från Nordamerika och det var först i början av 1980-talet som arten upptäcktes även i Europa (Aiken & McNeill 1980). Det visade sig snart att arten förekommer även i Sverige där arten tidigare har identifierats som axslinga. Äldre litteraturuppgifter om denna gäller ibland knoppslingan. Knoppslingan övervintrar liksom kransslingan enbart med kringdrivande kottelika skottspetsar. Den växer på mjukbottnar i skyddade vikar av Östersjön, helst i något utsötade partier i innerskärgården och längs fastlandsstränderna. Växten finns lokalt också i inlandet i vegetationsrika sjöar och diken med ler-, dy- eller sandbotten.