I Sverige främst i Götaland och Svealand. I Sörmland troligen tämligen allmän. Arterna inom släktet Hieracium har nästan genomgående könlös frösättning. Detta har liksom hos maskrosor och majsmörblommor lett till uppkomsten av mängder av konstanta ”småarter”. Dessa tycks ofta ha uppkommit lokalt efter istiden och har därför ofta begränsad utbredning. I motsats till maskrosor, daggkåpor och björnbär har de inte studerats på senare tid och kunskapen om dem är därför ofullständig. Fibblorna delas traditionellt in i ett antal serier eller sektioner. Vi har inte förmått göra någon kritisk genomgång utan anger här de arter som identifierats av det tidiga 1900-talets ”hieraciologer”, främst H. Dahlstedt, K. Johansson, E. Almquist och N. Hylander, med förhoppning att detta skall vara en hjälp till vidare utforskande av den sörmländska fibblefloran.