Sötbjörnbär tycks tidigare ha varit det vanligaste odlade björnbäret i Sörmland. Arten förekommer nu sällsynt på kulturmark i anslutning till äldre bebyggelse, tydligt kvarstående eller spridd från tidigare planteringar. Någon nutida odling har däremot inte observerats. Ännu förekommer arten som vild i Östergötland och möjligen kan några av sörmlandsförekomsterna på öarna vara ”naturliga”.
Mellaneuropa. I Sverige allmän i Götalands kustområden, norr därom odlad och förvildad.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt – (16 rutor).
Lokaler
Botkyrka O stranden av Tullingesjön förv. 1987 (ASE S), Skansbergets sydsida förv. på tomt 1986 (ASE S), Tumba brandstn 1987 (ASE S).
Forssa Kvarngården nära Malstanäs vid tomtgränsen ett stort snår 1991 (HEW S).
Frustuna-Kattnäs Järnvägsviadukten vid Kolleke, ett stort bestånd i björkhage 1997 (HRY S).
Grödinge Kagghamra gård* 1994 (RIS S).
Katrineholm Laggarhults gård utanför trädgården 1986 (MÅJ S).
Kvarsebo 700 m S om Finnkärr i vägkant 1995 (AKI S).
Nynäshamn Havsbadet på vägslänt O om bron, stort bestånd 1996 (HEW S).
Tyresö Tyresönäs 200 m S om Svartbäckens gård vid Mokärrv. på fuktäng, ett 10-tal ex. 1994 (HEW S), N. Norrholmen i bergssvacka 1988 (UJO S).
Tystberga Langö i kanten av gammal odling ett stort snår, till synes vild 1991 (HEW S).
Vallby Kolsta Hatt* i sommarstugeområde på tomter och vid stranden 1996 (LKA S).
Vrena gamla lv V om kyrkan utanför tomt* 1995 (HEW & N. Wikström S, LKA S).
Vårdinge Stenskär i vägkant 1986 (HRY).
Österhaninge Handen på ödetomt 1994 (HGU S).
Äldre fynd:
Grödinge Kagghamra 1930 (Ad S). Tunaberg Uttervik 1865 (C.F. Elmquist S). Vallby Kolsta Hatt vid Mälaren 1844 (M.A. Lindblad S), 1933 (At S). Vrena lv nära kyrkan utanför en trädgård 1938 (Ad S). Överjärna mellan Sjötäppan och Bredsäter i skogsmark 1931 (Lm S), i Almquist & Asplund (1937) felaktigt angivet som R. sulcatus, ej återf. (LKA).