Piplokan är flerårig och växer främst på igenväxande kulturmarker, vägkanter och i bryn, ofta på åbrinkar. Den tycks kräva hög luftfuktighet och näringsrik, gärna mullrik jordmån. I skugga bildas endast bladskott, men i gläntor eller andra ljusöppna miljöer blommar den på ibland manshöga stjälkar. Särskilt riklig är piplokan längs Vretaån och dess tillflöden, där underlaget i regel är sand eller mo. Arten äts av kreatur och har nog gynnats av minskande bete men drabbas nu av igenskogning och har därför åter minskat på många av sina tidigare lokaler. Blomningen är mycket oregelbunden, vissa år blommar många plantor, andra kan den vara svår att finna. Piplokans svenska areal omfattar utom det lilla sörmländska området, de angränsande socknarna Krokek och Kvillinge i Östergötland där den först upptäcktes nära Kolmårdens marmorbruk av M. Floderus (1853). Den rikliga förekomsten inom ett så begränsat område är märklig. Förmodligen är arten rätt sent inkommen till Kolmården, kanske med vallfrö. Arten är känd från betydligt flera lokaler nu än tidigare, men det beror nog snarare på noggrannare inventering än på spridning. Piplokans förekomst i Sverige har diskuterats ingående av H. Horn af Rantzien (1946, 1952).
Mellaneuropas berg, Ryssland, Nordasien. I Sverige endast inom ett begränsat område på Kolmården.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland endast inom ett mycket begränsat område – (12 rutor).
Lokaler
Björkvik Virå* 100–400 m NO om landsvägsbron utmed vägkanten (F–85), 1996–97 (LKA), 400 m NO om Virå (F–85), 1 km NV om Virå (Genberg 1982), ej återf. 1995 (LKA & J. Edelsjö).
Kila 300 m S om Röktorp i granplantering vid vägen 1985 (POK & HEW), ej återf. 1995 (LKA & J. Edelsjö), 400 m SV om Lövbråten (GNI), 25–50 ex. 1996 (LKA), mellan L. och St. Mjugg* 1985 (HEW & POK), 1996 (LKA), NV om St. Mjugg i ledningsgata 100-tals ex. 1995–96 (LKA & J. Edelsjö), 400 m NNO om Botten nära Bålsjön (GNI), 1995–96 (LKA & J. Edelsjö), Skräddartorp (GNI), 1997 (LKA, CHA & BKA), 300 m SO om Eriksborg (GNI), 1996 (LKA), Virån nära Bysjön 1985 (HEW & POK), 1 km SV om Virå bruk vid lv rikl. 1978–2000 (HEW & POK, HRY, LKA), 500 m NNO om Rothult (Genberg 1982), kring Korsbäcken* flerstädes, bl.a. N om gården, rikl. i Vretaåns dalgång* (GNI), 1978 (HRY S), Ramundsbäckens nedre lopp* (HRY), 500 m O om Vreta (Genberg 1982), Vretaåns dalgång* på sträckan 300–1200 m V om Vreta gård, ca 2000 ex. 1978 (HRY), numera minskande genom igenväxning (HRY), 1995–97 (LKA & J. Edelsjö).
Kvarsebo Fjällmossen* 300 m N om gården, 10 blommande ex. på åkerholme 1995 (HEW & N. Wikström S).
Äldre fynd: Kila 1869 (R. Mosén LD, UPS), Virå bruk (C.A. Hollgren enl. Samzelius 1884, Sylvén 1936), Vretaåns dalgång vid Korsbäcken 1877 (C.D. Engelhardt LD, S), 1886 (H. de Broen UPS, SBT), 1928 (M. Engstedt S), 1 km O om Vreta 1918 (A.S. Trolander LD), Vretaån 1 km V om Vreta 1960 (MRY SBT), vid landsvägsbron 300 m V om Vreta 1967 (HEW), St. Mjugg (Horn af Rantzien 1946), Stavsjö bruk i backe norrut 1918 (K. Johansson S), Bålsjöbäcken = Ramundsbäcken 1944 (H. Horn af Rantzien S), Ålberga (Sylvén 1912), 1923 (A.S. Frölander S). Kvarsebo Fjällmossen 1928 (M. Engstedt S).
