I äldre tid, fram till 1900-talets början, odlades den ettåriga trädgårdsmållan som spenatväxt. Den självsådde sig därvid oundvikligen i kålgårdar och kring uthus. Arten har länge varit ur modet som köksväxt, men på senare tid har den åter blivit något vanligare i odling och därmed också som förvildad på skräpmark och i trädgårdsland.
Europa, västra Asien. I Sverige odlad sedan äldre medeltid (Hjelmquist 1991) och ofta förvildad.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt – (7 rutor).
Lokaler
Brännkyrka Liljeholmen vid f.d. godsstn på jordhögar 1997 (L. Thorán & L. Blom S).
Katrineholm Talltullv. i staden 1985 (MÅJ).
Kloster Eskilstunatippen 1997 (JEM).
Kvarsebo Holmtorp 1995 (BKA S).
Lunda Dalby (GNI).
Stockholm Ringv. (T. Strid).
Trosa Vagnhärad Korslötstippen 1992 (G. Ekman h, HEW).
Ytterjärna Nibble plantskola (LKA).
Äldre fynd: Bettna Ålspånga 1885 (A. Skånberg S). Blacksta 1883 (H. Björkman S). Bogsta Hammarby (Lindström 1892). Botkyrka Sturehov i kålgårdar (Fischerström 1785). Brännkyrka Liljeholmen i kryddgårdar (Afzelius ms). Floda Fjällskäfte 1897 (T. Krok S). Huddinge Huddinge stn (At/SV). Nacka Henriksdal 1903 (O. Tollstedt/SV), Kvarnholmen 1913 (V. Laurent S), Danvikskrokar vid Lugnet 1922 (Swe S). Nyköping 1884 (Lm S, H. Samzelius S). Salem Vällinge i trädesåkrar (Afzelius ms). Sorunda torp O om Fagerviks skola 1898 (Lau/SV). St.Malm Forssjö uthuggning 1/2 mil från Forssjö Bruk (K.F. Thedenius herbarium S). Strängnäs Eldsund i potatisplantage vid bron (Hofberg 1852), i kållanden 1860 (Aulin 1914). Södertälje 1872 (C. Lindblom S), Tultan 1926 (Jansson 1924). Vårdinge Karltorp 1891 (J.O. Hagström S). Västerljung Kärr vid ladugården 1934 (Ad S), Tunsätter 1898 (Lau S), Prästgården (Em/SV). V.Vingåker Sävstaholm 1945 (G. Kjellmert S). Överselö 1889 (N. Hallsten S).