En karakteristisk art som beskrevs först 1938. Det tidigaste sörmländska och tillika svenska fyndet samlades av T. Erdmann i Dalarö 1933 (Haglund 1934). Endast några få fynd finns före 1980-talet. Idag är arten en av landskapets vanligaste maskrosor. Arten tycks alltså ha haft en explosionsartad utveckling under 1900-talet. Mycket allmän, 98 socknar.