Europa, västra Sibirien. I Sverige hela landet utom längst i nordväst. I Sörmland allmän, jämnt spridd – (40%). Sibirisk björnloka är flerårig och växer företrädesvis i lövrika trakter, där den trivs särskilt väl i skogsbryn, i ohävdade eller svagt hävdade betesmarker med ett stort inslag av lövträd, i lövskogsgläntor samt på vägkanter och dikesrenar. Den är något vanligare i kalktrakter. En form med smalflikiga blad, f. angustifolium, uppträder ofta tillsammans med huvudformen, med vilken den bildar övergångar.