Norra och mellersta Europa, Asien. I Sverige nordlig, ned till norra Götaland. I Sörmland tämligen allmän i den nordvästra fjärdedelen utom vid Mälaren. Sällsynt i en zon öster och söder därom, saknas nästan helt vid kusten och i skärgården – (20%). Kanelrosen växer gärna mer skuggigt än andra rosor, ofta i örtrik barrskog, men förekommer också i örtrika lövskogsbryn och hagmarker samt på vägkanter, järnvägsbankar och annan skräpmark. Genom sina krypande jordstammar kan den bilda utbredda bestånd. Den enkla kanelrosen tycks ibland ha varit odlad. Möjligen är de fåtaliga förekomsterna i skärgården (i Nämdö och Ornö) rester efter sådan odling. Av kanelrosen odlades förr (åtminstone till början av 1900-talet) en dubbelblommande form, bukettros – R. majalis ’Foecundissima’. Den blir mer högvuxen än vildformen, är steril och bildar här och där kvarstående snår vid äldre bebyggelse och kring torpgrunder. Under inventeringen har den inte klart åtskilts från den vilda kanelrosen men i Sörmland tycks den vara rätt ovanlig.