Den vita näckrosen – Sörmlands landskapsblomma – består i Sverige av två skilda populationer, sydnäckros – subsp. alba som efter istiden invandrat söderifrån och nordnäckros – subsp. candida, som förmodligen vandrat in från nordöst. De har ömsevis behandlats som arter eller underarter i olika floror.

I Svealand och Sörmland möts populationerna i en bred övergångszon. Näckrosor i olika, eller ibland i samma sjöar kan likna än den ena, än den andra av underarterna. Ofta finner man i stället mellanformer, som inte säkert går att föra till någondera. De två näckrosorna korsar sig till synes obehindrat med varandra och bör därför betraktas som underarter av en enda art. Flertalet näckrosor i Sörmland överensstämmer dock mest med den sydliga underarten (rapporterade från 33% av rutorna). Här och där, särskilt i mindre och högt belägna sjöar i inlandet men även i Mälaren, finner man emellertid bestånd, som i stället mest liknar nordnäckrosen (rapporterad från 13% av rutorna). Informationen är emellertid ofullständig eftersom många inventerare inte har försökt sig på att skilja på de olika näckrostyperna.

Den vita näckrosen växer i sjöar och åar av olika slag, från starkt humuspåverkade myrgölar till näringsrika slättsjöar. I större sjöar växer den vanligen endast i skyddade vikar och sund. I igenväxande myrgölar och på gungflyn blir arten småväxt och ibland nästan landlevande. I Sörmland är arten inte funnen i Östersjön.

Röd näckros – f. rosea är känd från Tystberga Horssjön 1979 (MRY). Två bestånd (plantor) växte i Horssjöns västra del 1991 (HEW S). De liknar i alla delar odlat material från sjön Fagertärn i Närke och avviker helt från de småblommiga vita näckrosor som annars finns i Horssjön. Det är nog inget tvivel om att den röda näckrosen någon gång inplanterats i denna skogssjö. Andra rapporter av röda näckrosor från Sörmland kan kanske också avse denna inhemska form men inga belägg finns. Storblommiga trädgårdsnäckrosor av olika slag, vanligen ”Marliacea-hybrider”, vita, gulvita och även röd blommiga, finner man ibland utplanterade i Sörmlands sjöar. De är ofta starkväxande och i näringsrika vatten kan de bilda vidlyftiga bestånd som i sjön Hålviken vid Grönsö i Västerljung (HEW).