Ekorrkorn är en ettårig art som växer på sandig skräpmark i hamnar, på tippar, stationsområden men även i trädgårdsland. Arten tycks tidigare tillfälligt ha kommit in med spannmål, men är på senare tid huvudsakligen förvildad från odling, särskilt från prydnadsgräsblandningar där ekorrkorn ofta ingår. Förekomsterna är i regel tillfälliga, men åtminstone på järnvägsspåren i Årsta är den etablerad och bofast. Troligen ökande.
Första fynd
Utbredning
Sibirien och Amerika, naturaliserad i Europa. I Sverige upp till mellersta Norrland.
I Sörmland sällsynt – (20 lokaler).
Lokaler
Botkyrka Botkyrkatippen 1994 (LKA S), 1997 (GOD), Brunna IP, Alby, Hallunda (HNB), Tunaholm 650 m SV om Hågelby gård 1997 (GOD).
Brännkyrka Högdalstippen, Hägerstenshamnen 1991 (HGU S), Älvsjö busstn (HGU), Årstafältet 1994, 1997 (HGU S), Årsta partihallar bland järnvägsspåren 1993 (HEW S).
Katrineholm Vikatippen 1998 (JEM m.fl.).
Kloster Eskilstunatippen 1995–97 (JEM).
Mörkö Sörängs båtplats 1989 (LKA S).
Nicolai Björshults sopstn 1995 (G. Ekman).
Stockholm 500 m ONO om Skanstullsbrons fäste 1986 (JEM).
St.Malm Sofielund på vägslänten 1985 (BKA).
Strängnäs Gorsingeholmstippen (CJC).
Turinge mellan postterminalen och Turinge i landsvägsdike 1994 (LKA).
Tyresö Njupkärrsv. (HGU).
Östertälje Mossv. 1984 (LKA S).
Äldre fynd:
Dalarö Stendörren 1915 (V. Laurent S). Nacka kvarnavfallsplatserna 1917–40 (många samlare mest S). Stockholm Rackarbergen på sophögar 1884 (J.A. Östberg GB, S). Trosa-Vagnhärad Åda 1909 (Ad S).