I S. Kärrlången växte arten i mattor på djup ävja på ungefär en meters djup tillsammans med styvnate och spädnate. Den har inte setts sedan 1991 och arten kan möjligen vara försvunnen, sannolikt till följd av en sjösänkning som gav ökade näringsförhållanden och expansion av andra arter, t.ex. krusnate. I den närbelägna Kvarnsjön fanns arten på 1970-talet, men sjön är i det närmaste helt igenväxt och arten är sannolikt även här borta. Att återställa vattennivån i södra Kärrlången är en viktig åtgärd för att ge sjönajas en rimlig möjlighet att bilda en ny population ur vilande frön i bottensedimenten.
Ingår i EU:s habitatdirektiv som en art Sverige förbinder sig att skydda i det ekologiska nätverket Natura 2000. Nationellt fridlyst sedan 1999.
Första fynd
Först rapporterad från S. Kärrlången i Kärnbo (Clemedson 1973b).
Utbredning
Europa, Asien, Nordamerika. I Sverige mycket sällsynt. Utanför Sörmland är den endast känd från Skåne (upptäckt 1996). Förr fanns den även i Uppland.
Lokaler
Kärnbo S. Kärrlången 1970 (CJC SBT), 1973 (L.E. Kers UPS, MRY SBT), 1987 (K. Martinsson UPS), 1991 växande på ett begränsat område i ett bestånd av kransalger i sjöns norra del (JEM, TCA, BAÖ), senare ej sedd (LKA m.fl.).
Toresund Kvarnsjön 1975 (CJC SBT).