vanlig rågvallmo
Papaver dubium subsp. dubium
Rågvallmon är ettårig och förekom förr mest i åkrar. Numera är den vanligare på torr skräpmark av olika slag, som jordhögar, vägkanter och järnvägsstationer. I motsats till kornvallmon är den bofast i landskapet.
Ursprunglig i Medelhavsområdet. I Sverige upp till mellersta Norrland.
Första fynd
Först rapporterad från Västerhaninge Ribby (Söderberg 1771). Arten kallades på 1800-talet ”fallros” i Bogsta (Lindström 1892), på Selaön ”fallsjukros” på grund av de lätt avfallande kronbladen. Det drastiska ”natthora” har säkert samma grund. ”Rödgräs” är ett lokalnamn från Tunaberg.
Utbredning
I Sörmland mindre allmän. Ganska jämnt spridd, men sällsynt i skärgården - (13%). Säkert överskattad på grund av sammanblandning med ssp. lecoqii.
