Europa, Asien. I Sverige nästan hela landet. I Sörmland mycket allmän – (88%). Stormåran är en flerårig art som hos oss är en kulturens följeslagare. Den växer i allmänhet på störd mark i vägkanter, på banvallar, i trädgårdar, vid hus och husgrunder och i gräsmattor. Den finns också rikligt i igenväxande vallar och i skogsbryn. Arten kräver en lucker jordmån. Blir gräsfilten för tät trängs den så småningom undan av mer konkurrenskraftiga arter. Stormåran kom ursprungligen till Sverige med utländskt vallfrö. Under 1700-talet betraktades den ännu som en raritet (Linné 1755) och i Sörmland var den så sent som i mitten av 1800-talet ännu sällsynt (Hofberg 1852). Den hade då emellertid börjat bli vanlig i Stockholmstrakten. Senare anges arten som mångenstädes förekommande (Thedenius 1871) och från Vårdinge socken rapporteras att arten är ”vid jernvägen allm., sprider sig derifrån alltmer utefter landsvägarna” (Torssander 1897). Gräddmåra, korsningen mellan stormåra och gulmåra, uppstår regelbundet där föräldraarterna växer tillsammans, t.ex. i skogsbryn, på vägkanter och på banvallar. Genom återkorsning med föräldraarterna bildar den hybridsvärmar i olika ljusgula nyanser.