Europa. I Sverige i kalktrakter upp till Jämtland. I Sörmland mycket sällsynt – (2 lokaler).

Hölö Tullgarn* i ”Ophryskärret” = den västra delen av f.d. Långkärren, vilken blev avsnörd väster om landsvägen vid riksvägsbygget i början av 1900-t. Flugblomstret återupptäcktes här i något tiotal ex. 1974. Några exemplar blommade ännu 1989 men arten har sedan inte setts på lokalen. Trots att myren avsatts som domänreservat på 1950-t., dikades den, vilket gav kraftigt negativa effekter på flugblomsterbeståndet. Kärret är nu mycket starkt skadat genom beskogning och igenväxning med blåtåtel och vass. Försök till återställning påbörjades 1989 (HEW).
Svärta Stäkkärret*, Sandstugukärren* (PEL) på 1980-t. rätt fåtalig, men 1991 åter ganska rikligt blommande (HEW). Området är naturreservat sedan 1986.

Äldre fynd:
Hölö Tullgarn 1867 (Krok S) = ”Ophrys-kärret” 1930–50-t. (MRY).
Nämdö Mörtö 1 ex., Mörtöklobb 1 ex. ”Vid randen av små, under högsommaren uttorkande, grunda sumpar på hällmarkerna” (Selander 1915b), ej återf. 1988–89, men kan säkert finnas kvar någonstans. Den växer ännu på liknande sätt på den närbelägna Runmarö i Uppland (HEW).
Svärta Stäkkärret 1961, ett tiotal (Julin 1962), Sandstugukärren, på tuvor i kalkkällmyr, i varierande antal, som mest 1961 då det blommade 1000-tals individ (Julin 1963).

Hylander (1966a) uppger arten från Stavsjö – en mystifikation (kanske felskrivning för Svärta).