Den äkta vallörten är en gammal medicinalväxt som ansågs ha sårläkande och magstärkande egenskaper. Möjligen har den odlats sedan medeltiden men inga belägg finns för detta. Under 1700-talet förekom den kring slott och herrgårdar där den odlades som prydnadsväxt tills den vid 1800-talets mitt kom att ersättas av den mera praktfulla fodervallörten. Äkta vallört förefaller mera konkurrenssvag och näringskrävande än uppländsk vallört och arten är sällan anträffad långt från gårdar och trädgårdar. Någon gång uppträder arten dock även på avfallsplatser, på vägkanter och banvallar. Äkta vallört har minskat sedan odlingen upphörde, antagligen delvis genom inkorsning med de två andra formerna. När den uppländska vallörten vid 1800-talets mitt började dyka upp i landskapet rapporterades den vanligen som äkta vallört. Alla uppgifter från denna tid utan belägg måste genomgående betraktas som osäkra. Sådana litteraturuppgifter har därför uteslutits. Även flera inventeringsuppgifter saknar belägg och är därför osäkra.
Sydöstra Europa. I Sverige upp till Gästrikland.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt, något vanligare vid Mälaren – (24 rutor).
Lokaler
Brännkyrka jv mellan Örby och Hagsätra (HMA).
Dunker Björndammen (TCA), 200 m NV om kyrkan i vägkant 1986 (LEK S).
Floda 600 m ONO om S. Granhed (Lind 1982).
Gryt 200 m V om Jättna (CHA).
Grödinge Björkliden, Norrga (RIS).
Kung Karl 800 NO om Svarthäll vid Arbogaån (I–95).
Kärnbo 300 m SO om Kvartinge (CJC), 1996 (LKA S), Skönstav. vid Slottsbrinken (CJC), tippen 300 m NV om Läggesta värdshus (CJC, MKA), Kalkuddens fritidsområde vid Hermelinv. 16 1993 (TCA S).
Lista Norrnäs i vägkant 1992 (BKA S).
Oxelösund Stjärnholms stiftsgård* 1988 (HRY S).
Stigtomta Rosendal (AKI).
St.Malm 300 m SV om Duveholm (Genberg 1982).
Strängnäs Gorsingeholm 1990 (BAÖ & TCA S).
Toresund Rävsnäs kvarn (CJC).
Västerhaninge väg O om St. Vädersjön 1986 (G. Bergquist & K. Sund S).
V.Vingåker Dammstugan (FLI).
Åker Ärja kyrkoruin* (CJC).
Ö.Vingåker Sjöholm (Genberg 1982).
Överselö Skogshyddan, Trumpås (CJC).
Äldre fynd: Aspö (K. Brannius UPS). Bettna Åkerö (Luut 1769). Brännkyrka Älvsjö (Lundequist 1827). Flen Stenhammar 1913 (T. Erdmann S), 1943 (Ad S). Grödinge Tillflykten (R. Norrby/SV). Huddinge Stortorp (Thedenius 1850), Ågesta 1866 (R.F. Fristedt UPS). Husby-Oppunda Tärnö 1938 (Ad S). Hölö Lida 1935 (Ad S). Kärnbo Gripsholm (Thedenius 1871, Faegri 1931). Lista Vargarn 1878 (O. Westerlund UPS). Mörkö Egelsvik 1922 (Ad S), Tuna, Örsta (Qvt/SV). Nacka Järla (Fn m.fl./SV) ?= vid Alfa Laval 1932 (Swe S). Nyköping (Faegri 1931). Oxelösund Stjärnholm 1851 (A. Hazelius S). Salem Viksberg (Linder 1716), Vällinge 1933 (Ad S), Rönninge 1915 (A. Lindegren S). Sköldinge Kanntorps stn 1894 (R. Wiberg S). Strängnäs (Thedenius 1871), Nabbviken 1911 (T. Krok S), Sundby (Hofberg 1842). Södertälje 1895 (I. Trägårdh UPS). Tystberga Björksund (Thedenius 1871), 1889 (E. Andersson S). Västertälje Geneta 1891 (G. Fant SBT). Åker Ärja (Johansson 1946b).
Följande litteraturuppgifter är osäkra och förmodligen delvis felaktiga: Bogsta Hammarby, Uvdalen, Ökna (Thedenius 1871), utgången (Lindström 1888). Botkyrka Tumba (Thedenius 1871). Brännkyrka Årsta (Aulin 1914). Hölö Tullgarn (Samzelius 1885). Ludgo Prästgården (Thedenius 1871). Sorunda Fituna 1870-t. (Trs/SV). Stockholm Södermalm (Thedenius 1871). Torshälla Prästgården (Hofberg 1852). Trosa-Vagnhärad Trosa (Me/SV), senare bara S. × uplandicum (HEW). Tveta Bränninge (J.O. Hagström/SV). Västerljung Örbyholm (Hofberg 1852) senare bara S. × uplandicum (Ad/SV). Ösmo Ogesta (Lau/SV). Österhaninge Björnö (Thedenius 1871). Ö.Vingåker Claestorp, Skalltorp (Thedenius 1871).