Vippstarren förekommer i kärr och vid sjöstränder, vanligen vid källflöden. Ibland uppträder den som kolonisatör vid tämligen nyanlagda diken och dammar, troligen långspridd med fåglar. Flertalet av de sörmländska förekomsterna verkar ursprungligen ha uppkommit genom sådan kolonisering. Arten växer ofta i stor mängd där den förekommer och har ökat under 1900-talet. Vippstarr växer ofta tillsammans med tagelstarr och hybrider mellan dem bildas då lätt.
Första fynd
Utbredning
Europa, Mindre Asien. I Sverige är vippstarren sydlig men förekommer sällsynt upp till södra Uppland.
I Sörmland sällsynt och sporadisk – (11 lokaler).
Lokaler
Björkvik Skirsjön, kring de nu igenväxande stränderna av en grund källsjö tillsammans med tagelstarr och hybriden dem emellan 1985 (HEW), 1997 (BKA), på flera ställen utmed Skirsjöns utflöde, särskilt rikl. i damm 250 m V om Långgölsstugan 1985 (HEW S), bäck 300 m SV om Skirens gård 1988 (FLI S).
Nacka mellan Sanda och Erstavik i dike, 2 tuvor 1994 (HGU S), Högmora vid bäck i hästhage, 3 tuvor 1989 (HGU S).
Nynäshamn Norviks träsk* vid en källa i vassen (BAB).
Utö Kvarnkärret 1985 (JCO), i mängd, även i en branddamm i närheten 1991 (HEW S).
Ärla Hult* i källdike, två kraftiga tuvor 1980 (HRY), 1991 (TCA S).
Österhaninge Slätmossen på nybyggd väg vid fågelträsk, Lillsjön* rikl. runt stränderna 1994 (HGU S), Jordbro vid Nynäsv. i källdike 1994 (HEW S), Gullringskärret* mot Kalvsviksv. 1997 (HGU).
Äldre fynd:
Västerhaninge Åby i landsvägsdike genom myrmark 1935 (Ad S). Ärla Hult i källdike, ymnigt 1948 (At S, UPS). Ösmo mellan Karlsta och Hacktorp 1932 (Ad S), Norviks träsk 1932 (Ad S). Österhaninge Åbykärret = Gullringskärret 1936 (C. Edelstam S), 1942 Lz (GB, UPS), 1973 (MRY SBT), Kalvsviks kvarn 1934 (Ad S), Lillsjön (Ad/SV).
