Höstlåsbräken förekommer framför allt på glest bevuxen sand- och grusmark, gärna påverkad av slitage, som stigrenar och vägkanter. Under 1800-talet gjordes rätt många fynd av höstlåsbräken i hela landskapet men liksom i andra delar av södra Sverige har arten minskat starkt. Minskningen beror nog på gräsmarkernas igenväxning och småvägarnas försvinnande. Nationellt fridlyst sedan 1999.
Första fynd
Utbredning
Europa, Sibirien, Nordamerika. I Sverige vanligast i Norrland, sällsynt ned till Skåne.
I Sörmland numera mycket sällsynt – (2 fynd).
Lokaler
Tuna 200 m SV om Gälkhyttedammen vid Sörmlandsleden 1992–97 (IHU), 1 ex. 1999 (LKA).
V.Vingåker N om Igelbålskärret på körväg intill ett hygge talrik i mittsträngen bland brunört och vildlin 1993 (M. Rogan & P. Karlsson, HEW & RSU S).
Äldre fynd:
Dalarö i skogen vid Dalarö (Wikström ms), mellan Dalarö och Kolbotten 1892 (G. Torstensson S), 1894 (J. Berggren LD, S, SU).
Dunker Smedsta, Byrilstorp (Thedenius 1871).
Floda Juresta 1862 (Ind S).
Frustuna–Kattnäs Katrinenäs (= Kattnäs) nära No
Halla Fredriksnäs 1897 (J.O. Hagström S).
Julita 1900 (H. Ström S), Äs 1899 (E. Tegnér LD).
Lista Eka (– S).
Sorunda Nynäs vid bäcken mellan Ö och V. Styran 1893, 1897 (Lau LD, S), Styrans strand mellan Sjövik och Styreborg 1897 (Lau LD, S), nära kyrkan 1897 (Lau S).
St.Malm Kvarntorp 1881, Brännkärr 1882 (båda Me S), fynden citerade som rutlåsbräken av Genberg (1982).
Tveta Bränningestrand (M. Johansson/SV).
Tyresö Tyresö (H. Kjellström/SV).
Västermo Hjälmarsund 1909 (H.C. Kindberg S, UPS).
Ytterjärna Dåderö 1881 (A. Sandén LD).
Ärla Hedmossens gård i sandig betesmark 1 ex. 1949 (Almquist ms).
Ösmo Järflotta 1929 (Ad S), 1934 (S.E. Lindblad S), 1935 (Qvt S).
Österhaninge mellan Sandemar och Tjursjön (E.B. Almqvist/SV).