stor ormrot
Bistorta officinalis
Mer information om arten

Stor ormrot är en gammaldags flerårig trädgårds och parkväxt som sedan länge förvildats i skuggig lundmiljö i och kring äldre parkanläggningar.

Europa, Asien. I Sverige odlad som prydnadsväxt och förvildad från trädgårdar och parker.

Första fynd

Först rapporterad från Nacka Sickla (Thedenius 1850). Uppgiften avser L. Sickla där den hittades 1847 av P.J. Beurling och ännu finns kvar.

Utbredning

I Sörmland sällsynt – (13 lokaler).

Lokaler

Brännkyrka NV om Skarpnäcks gård på trädgårdsavfall (HGU).
Frustuna-Kattnäs Tempelberget vid Mälby gård (HRY).
Huddinge bron vid Jakobslund 1985 (ASE S).
Katrineholm St. Djulö 400 m VNV om gården i betesmark 1986 (MÅJ S).
Lunda Lundaskog (HRY).
Nacka L. Sickla* rikl. förvildad i lövskog, blommande vid nygrävt dike 1993 (HEW S).
Nyköping Billinge (SOJ).
Sorunda Karlsro i gammal trädgård 1988 (RIS S).
Södertälje Blombacka (LKA).
Tuna Brostugan (IHU).
Tyresö Tonstigen (PAB).
Västerhaninge Ribby* rikl. (HGU).
V.Vingåker SO om Karlsro i skogsbryn 1986 (FLI S).

Äldre fynd: Bälinge Nynäs 1890 (T. von Heideken Önf). Dalarö (A. Edelstam/SV). Floda 1903 (I. Andersson UPS). Frustuna-Kattnäs Mälby park 1951 (H. Henning S). Nacka L. Sickla förvildad 1847–48 (P.J. Beurling S), 1893 (T. Peyron S), Danviken 1923 (E. Elmquist/SV). Nicolai Nyköping vid slottsdammen 1890 (Önf). Saltsjöbaden Tattby 1958 (Torén 1958). Västerhaninge Ribby 1943 (A. Sörlin S). V.Vingåker Sävstaholm 1883 (A. Hultgren S), 1885 (E. Schullström S), Högsjö (H. Blom Önf).