Långbladig spåtistel är kalkbunden och mer värmekrävande än kortbladig spåtistel. Den har en betydligt snävare utbredning och är sällsyntare. Den växer i örtrika torrbackar, skogsbryn och vägkanter i kalkrika trakter. I Trosatrakten har arten under senare år gynnats av den lokala vildsvinsstammen genom att stora bestånd uppkommit på uppbökade fläckar.
Europa, Asien. I Sverige östlig, spridd norrut till Uppland och Värmland.
Första fynd
Variation
De långbladiga och svagare torniga spåtistlarna har indelats på olika sätt av olika forskare. Ibland har en form, intermediär mellan typisk subsp. stricta och typisk subsp. vulgaris urskilts som subsp. intermedia. Sådana former har här inkluderats i subsp. stricta. Spåtistlarna tycks svårutredda. I Sörmland är de lokala bestånden mycket enhetliga.
Utbredning
I Sörmland sällsynt, mest i kusttrakterna – (19 lokaler), kanhända något förbisedd.
Lokaler
Dalarö V om Sjötäppan längs vägen mot Vinåker 1997 (HEW S).
Hölö NO om Norrvrå, Slagkärr i örtrik vägslänt (MRY), landsvägsslänten 400 m S om avtagsvägen till Valåker 1993 (HEW S), Skräddartorpskärret (HEW).
Nynäshamn Nynäs gård vid vägskälet 1990 (HEW S), 600 m V om Milldal vid lv (HEW).
Nämdö Östanvik nära ångbåtsbryggan 1990 (HEW & LFO S).
Runtuna 600 m N om Kristinelund (HRY).
Trosa-Vagnhärad 200 m SO om Libbetomta 1982 (HRY S, HEW), Brotorp*, ”Gastbacken” O om Lökholmen* 1975–95 (HEW), Furholmen* utmed vägen V om gården 1995 (HEW S).
Tunaberg 1 km V om Nastorp (Genberg 1982).
Turinge Jutvreten i vägkant 1989 (LKA S).
Västerljung Långmaren i naturbetesmark 1995 (HRY S).
Ytterenhörna 100 m V om Årbyskog 1990 (LKA S).
Ösmo Norsbol 100 m O om vägskälet 1986 (HEW S), 200 m S om Dyvik 1994 (HEW S).
Äldre fynd: Bogsta Norrstugan ymnigt (Lindström 1892). Nacka Danviksbergen 1882 (J.A. Österberg S, LD). Trosa-Vagnhärad Furholmen 1954 (L. Lagerström S), 700 m S om Fagerbjörk 1954 (L. Lagerström S, LD), Lökholmen 1954 (L. Lagerström LD), Brotorp 1926–57 (flera samlare S m.fl. herbarier). Tyresö Lillmyra 1937 (H.E. Brunell SBT).