tagelsäv
Eleocharis quinqueflora
Tagelsäv är ursprunglig men kulturgynnad. I naturlig vegetation växer den på obetade havsstrandängar och i översilade rikkärr, ibland mycket rikligt. Betydligt sparsammare är den på dy i källflöden och utmed små myrbäckar, på åmader och sjöstränder. Exempel på kulturpåverkade ståndorter är betade havsstrandängar och andra hävdade fuktängar samt dammstränder och fuktiga stigar.
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1814 under namnet Scirpus Baeothryon s S. campestris (‘Växer på fuktiga ljunghedar och sandmarker vid Hallandskusten’). Äldsta belägg från Varberg 1813 (herbarium E. Fries i UPS).
Utbredning
71 rutor (32 %). Ganska vanlig utmed kusten, ganska sällsynt i övergångs- och skogsbygden. – Ahlfvengren (1924): tämligen allmän, i synnerhet efter kusten.
