Blomvass är ursprunglig men kulturgynnad. Den växer i näringsrika vattendrag, diken, dammar och märgelhålor samt tillfälligt i driftmaterial på havsstränder.
Ingen påtaglig förändring i utbredning eller frekvens har ägt rum under 1900-talet.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 som sällsynt i bäckar.
Bygdenamn och bruk
Äldre lokalnamn från Harplinge är brualys [brudljus] och neckablomma.
Utbredning
18 rutor (8 %). Ganska sällsynt på kustslätten i mellersta och norra delen. – Ahlfvengren 1924): flerstädes.
Lokaler
Halmstad Eldsberga Stjärnarp, V om gården (4C 6f 22 19) näringsrik damm 1986 (CN). Getinge/Rävinge spridd i Suseåns gamla fåra (4C 9c, 5C 0c och 0d) mest steril, 1985 och senare (KG, PW). Känd sedan seklets början (se nedan). Halmstad Halmstad, reningsverket (4C 7d 05 37) i för året nygrävd reningsdamm, 3 blommande ex 1993 (KG). Harplinge Haverdal, i Skintan N om kustvägen (4C 8b 31 48) näringsrik å 1982 (BT). Känd sedan 1924 (se nedan). Söndrum Nyrebäcken (4C 7c) enstaka ex i bäcken mellan Onsjömöllan och bron vid Mjällby 1980-talet (KG). Falkenberg Eftra Suseån nära mynningen (5C 1a 15 32) 1980-talet (NGN). Känd från Suseån sedan 1924 (se nedan). Skrea Grimsholmen (5C 1a 13 18) i framsipprande sötvatten vid tångvall 1980 (NGN). Varberg Lindberg Lindhov (5B 8h 06 06) i Himleån vid stenbron 1980-talet (IL). Känd sedan 1940 (se nedan). Stråvalla Löftaåns mynning (6B 1g 47 07) 1986 (LS). Träslöv vid Kvarnagård (5B 7h 43 23) i Himleån 1980-talet (IL). Tvååker 350 m V om Västergård (5B 4i 41 04) vattensamling på strandäng 1983 (SU); Utteros (5B 5h 26 42) i Tvååkers kanal 1980-talet (IL). Känd sedan 1924 (se nedan). Varberg Himleaås mynning (5B 7g 48 49) 1980-talet (IL). Veddige Telnebacka (6B 0i 44 18) kärr vid Viskan 1990 (IL). Värö Viskans mynning 1988 (B/SS). Ås Åsbro (6B 0h 13 39) i Viskan 1989 (IL). Känd från Viskan sedan 1924 (se nedan). Kungsbacka Släp Sältetången, havsstrand, tillfällig 1988 (IE, CB).
Äldre uppgifter. Laholm södra Halland flerstädes (Theorin 1865). [Frekvensuppgiften verkar inte trovärdig.] Ö. Karup Hemmeslöv 1959 (E. Wieslander i S). Halmstad Eldsberga i driftmaterial på sandstranden norr om Genevadsåns mynning 1966 (KG, YJ). Getinge Krokån [= Suseån] (Ahlfvengren 1924). Ännu på 1980-talet (se ovan). Harplinge 1892 (C. Tillman och H. Lenander i S); Haverdal bro 1924 (T. Nordström i S), ännu på 1980-talet (se ovan); Skintaby i diken och märgelhålor (E. Ardell enligt Ahlfvengren 1924); Skintan i Haverdalsreservatet (Nordin 1936). Söndrum Heagård 1875 (P. Hallberg i LD), 1894 (E. Lyttkens i LD). Falkenberg Eftra Suseån (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Ännu på 1980-talet (se ovan). Morup i åar (Fries 1817, Sieurin 1844). Varberg Lindberg Ottebro mejeri (P. Söderberg enligt Ahlfvengren 1924); Lindhov 1940 (B. Peterson i GB). Ännu på 1980-talet (se ovan). Tvååker Utteros (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924); Tvååkersån omedelbart V om E 6 (Gustavsson 1975). Ännu på 1980-talet (se ovan). Varberg å strax norr om Varberg 1911 (A. O. Olsson i GB); Himle å (Sieurin 1844); Getteröreservatet, i Himleån (SNV PM 423 1973). Veddige Viskan vid Nykvarn och sjön Dran (Ahlfvengren 1924); vid Viskan, ca 100 m O om Åsbro 1969 (M. Ohlander i GB). Värö Viskans mynning (Erdtman enligt Ahlfvengren 1924 samt Johansson 1964). Ännu 1989 (se ovan). Ås Åskloster 1917 (F. Svalander i GB). Kungsbacka Fjärås Tjolöholm, 150 m N om slottet, i en damm, troligen planterad (Nilsson 1966 a). Frillesås Löftaån nedanför Rya (Ahlfvengren 1924), kvar på 1960-talet (Ohlander 1969); nedanför järnvägsbron; Löfta bro 1952, 1969 utgången (båda Ohlander 1969).
