Klubbfibbla är en kulturberoende och sannolikt gammal växt. Den ettåriga och mycket konkurrenssvaga arten växer på glesbevuxen, näringsfattig sandjord i övergivna åkrar, åkerkanter och på liknande störd mark.
Även om Fischerström uppfattade klubbfibblan som sällsynt i södra Halland tycks den åtminstone lokalt ha varit allmän (se nedan). Den har minskat under 1900-talet och är nu mycket sällsynt eller kanske utdöd. Minskningen kan troligen förklaras av ändrad markanvändning, t ex bebyggelse och plantering på kustnära sandjordar, samt det moderna jordbrukets trädesfria växtföljder och stora användning av gödsel och gifter.
Första fynd
Först uppgiven av Fischerström 1761 under namnet Hyoseris minima som ett sällsynt åkerogräs i södra Halland. Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (P. Osbeck i LD).
Utbredning
1 ruta (1 %). Mycket sällsynt. – Ahlfvengren (1924): flerstädes i den södra delen.
Lokaler
Falkenberg Eftra Långaveka (5C 1a 24 36) övergiven sandig åker, varierar i antal men alltid fåtalig 1979-1990, eftersökt utan resultat 1994 (NGN). Lokalen är nu delvis planterad med vide Salix sp.
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv allmän i åkrar (Osbeck 1788); insamlingar mellan 1845 (A. G. Longberg i S) och 1864 (G. Theorin i LD och UPS); Flintarp (4C 1f 21 40) sandig åkerkant 1974 (YJ herbarium) samt 1978, därefter ej sedd (YJ). Laholm (E. L. Ekman enligt Ahlfvengren 1924). Ränneslöv 1874 (D. Bergendal i LD och UPS); allmän (Bergendal 1879); Värestorp, ”där den växer ymnigt”, början av 1800-talet (C. A. Agardh i handskrift enligt Gertz 1946 d). Skummeslöv Allarp (Ahlfvengren 1924). Våxtorp 1894 (K. L. Larsen i GB, LD, S och UPS); kyrkbyn, sandiga åkrar i södra delen 1958; Åstarp (4C 1g 02 12) åkerkant intill väg 1962 (båda YJ i GB). Ysby utan årtal (M. Dalsjö i LD). Ö. Karup 1856 (E. Fries i UPS). Halmstad Eldsberga 1872 (L. M. Neuman i GB). Halmstad 1875-77 (B. af Gennäs i brev till Hartman 1878); Västra stranden, ett exemplar (Söderberg 1929). Falkenberg Falkenberg trädesåker 1873 (Y. Plossel i GB). Vinberg (Peterson 1952).