Sandtrav växer på ganska torr, ljusöppen och starkt kulturpräglad mark. Allra vanligast är den på banvallar och stationsområden men den finns också på sandiga/grusiga fodervallar och betesmarker, i vägkanter, på gårdsplaner samt utkast- och tipplatser. Arten är ett- till tvåårig och oftast finner man bara små, mer eller mindre tillfälliga förekomster. I Lopered, vid järnvägen mellan Fröslida och Torup, fanns den emellertid mycket rikligt på en grusig betesvall under 1980-talet.
Spridningen, som i början var koncentrerad till järnvägslinjerna, pågar fortfarande men är nu mera differentierad.
Sandtrav, som är ursprunglig i Mellaneuropa, kom till Sverige på 1840-talet med barlast och senare även med vallfrö (Hylander 1971).
Första fynd
Först uppgiven av Ahlfvengren 1924 från Falkenberg på barlast 1920 baserat på uppgift av S. Svenson. Belägg från 1919 i LD. Äldsta insamling från Släp Särö 1907 (H. Persson i UPS).
Utbredning
72 rutor (32 %). Ganska vanlig i Laholm, Halmstad och Hylte, ganska sällsynt i Falkenberg och Varberg, sällsynt i Kungsbacka. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
