Axveronika är ursprunglig. Den kalk- och kulturgynnade arten växer mer eller mindre sparsamt på torr mark med lågvuxna gräs och örter, främst havsstrandhedar och örtrika, oftast betade torrbackar. Den odlas också som prydnadsväxt och är funnen förvildad på gräsmark och vägkanter intill bebyggelse.
Första fynd
Först uppgiven av Fuiren 1662 under namnet Veronica erecta flore spicato från sandiga kullar mellan Buberg [i Skrea] och Morup. Äldsta belägg från Varberg 1775 (L. Montin i S).
Utbredning
16 rutor (7 %). Ganska sällsynt på kustslätten. En lokal i övergångsbygden. – Ahlfvengren (1924): flerstädes.
Lokaler
Laholm Laholm Restad (4C 4f 09 07) gravhögar 1981 (SEJ, YJ); Vårvik (4C 3g 20 28) sandig grässlänt 1980-talet (TJn). Veinge 600 m O om kyrkan (4C 4g 48 37) gräsmark 1980-talet (K/LEM); Hollandsberg (4C 5h 38 07) naturbetesmark 1980-talet (YJ). Våxtorp NV om Tormarps kvarn (4C 2g 08 36) naturbetesmark 1980-talet (YJ). Halmstad Enslöv Spånstad (4C 8e 38 34) vägkant, förvildad 1985 (PW, bekräftad av KG). Halmstad 600 m ONO om kyrkan (4C 7d 18 48) ruderatmark vid järnvägen 1993 (HN). Harplinge Ringenäs skjutfält (4C 7b 37 35) strandhed vid väg 1986 (KG). Snöstorp 2 km ONO om kyrkan (4C 7e 21 45) torrbacke 1986 (P. M. Ahrén). Söndrum 1,1 km SSO om kyrkan (4C 7d 03 06) gräsmark på liten ås, förvildad 1980-talet (BT). Trönninge Påarp (4C 5e 34 26) betad strandhed 1980-talet (HN, bekräftad av KG). Falkenberg Skrea Bondagård (5C 2a 16 36) torräng 1981 (SU); på toppen av Smörkull (5C 1a 24 26) torr gräsmark med hällar 1980-talet (NGN). Känd sedan 1909 (se nedan). Stafsinge Ågerörs mal (5B 2i 38 27) torr betesmark vid havet 1981 (SU). Svartrå Ängarna (5C 6b 43 48) vägkant, införd, 1980-talet (RA). Varberg Torpa ca 100 m NO om gölen i Kärradal (5B 9g 08 32) 1980-talet (CFL). Varberg V om stora Apelvik (5B 6g 42 40) klapperstensfält 1980-talet (IL); Kusthotellet, strax utanför huvudinfarten (5B 6g 49 41) ängsmark 1980-talet (IL). Känd från området sedan början av 1800-talet (se nedan). Kungsbacka Onsala Malö (6B 2d) stenig gräsmark 1990 (UU, bekräftad av JK).
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv (Bexell 1817-19). Laholm Lejeby, nedströms kraftstationen (Johansson 1974). Ränneslöv Värestorp början av 1800-talet (C. A. Agardh enligt Gertz 1946 d). Tjärby utan årtal (Osbeck i S); kyrkan 1822 (E. Fries i S och UPS samt P. F. Wahlberg i UPS), 1845 (A. G. Longberg i S). Våxtorp Vindrarps åkergärde (Osbeck 1788). Halmstad Eldsberga Stjärnarp, på en kulle ett stycke från gården (L. Montin enligt Osbeck 1788); Tönnersa 1911 (Ahlfvengren i S). Halmstad 1871 (H. Rosendahl i S). Harplinge havsstranden (E. Ardell enligt Ahlfvengren 1924); Haverdalsreservatet (Malmberg 1979). Snöstorp kyrkan, uppgifter och insamlingar mellan 1829 (E. Fries enligt Ahlfvengren 1924) och 1864 (A. Lyttkens i S). Söndrum Tyluddens N spets 1942 (C. Blom i GB). Falkenberg Eftra nära Suseåns utlopp (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Falkenberg utan årtal (C. G. Osbeck i S). Skrea Smörkullen 1909 (S. Svenson i LD). Ännu på 1980-talet (se ovan). Stafsinge Skogstorp (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Varberg Lindberg Balgö 1845 (A. G. Longberg i S), 1846 (Hartman i UPS). Träslöv Näset utan årtal (Sieurin 1844) och 1910 (Ahlfvengren i S); Apelviken (G. Erdtman enligt Ahlfvengren 1924). Varberg 1775 (L. Montin i S); 1848 (J. E. Areschoug i UPS); Hästhagabergen 1913 (Ahlfvengren i S); Apelviken början av 1800-talet (C. A. Agardh i LD); Apelviken, ängsbacke 1925 (T. Swanström i S) och 1929 (G. Samuelsson i S och R. Ohlsén i UPS), i området ännu på 1980-talet (se ovan); Mariedal 1919 (D. Hylmö i LD); på skräphög 1955 (C. Blom i GB). Kungsbacka Släp (Bexell 1817-19); Ö. Torred, vid gård 1961 (M. Ohlander i GB). Ölmevalla SO om Krokarösen, torr strandvall 1960 (Ö. Nilsson i LD); mellan Stenudden och Näsbokrok, torr ängsmark 1960 (Ö. Nilsson i LD); Örmanäshalvön, odlad? (Elfström 1971).
