vanlig strandmalört
Artemisia maritima subsp. maritima
Strandmalört är ursprunglig. Den bildar bestånd främst på havsstrandängar men ibland även i klipp- och klapperstensterräng. Växten, som inte betas av kreatur, har ökat under senare delen av 1900-talet. Vad detta beror på vet vi dock inte.
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1819 från havsstränder i norra Halland, t ex vid Varberg. I handskrift från 1780-talet [?] av Afzelius från Träslöv Näs.
Utbredning
31 rutor (14 %). Ganska vanlig längs kusten från Halmstad till gränsen i norr. Saknas på Laholmsbuktens sandstränder. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
