Norrlandsviol är sannolikt ursprunglig, t ex på steniga, klippiga och sandiga havsstränder. Exempel på starkt kulturpåverkade växtplatser är vägkanter och ruderatmarker. Som namnet anger är växten nordlig men den finns dock här och var i hela södra Sverige.
Första fynd
Först uppgiven av Lindeberg 1850 från Släp Algussered.
Utbredning
7 rutor (3 %) men förväxlas nog ibland med ängsviol. Troligen sällsynt. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
Lokaler
Laholm Knäred Porsabygget, Solhem (4D 6a 20 03) aspdunge i f d betesmark 1983 (PW i LD, bekräftad av T. Karlsson). Halmstad Halmstad Hagön (4C 6e 19 17) dynkant mot strandhed 1994 (KG herbarium, bekräftad av T. Karlsson). Söndrum Frösakull i Snäckvägens förlängning (4C 7c 22 09) dynområde 1995 (KG herbarium). Hylte Torup Kallarp (5C 2g 14 29) vägkant 1987 (KG herbarium, bekräftad av T. Karlsson). Falkenberg Gunnarp Fegen (5C 6g 47 24) ruderatmark vid sågen 1989 (KG). Skrea Källstorp (5C 2a 28 22) vägdike 1995 (NGN). Varberg Värö V. Sanddamm (5B 9f 48 29) klapperstensstrand 1990 (KG herbarium).
Äldre uppgifter. Laholm Ö. Karup Åsen [Hallandsåsen] vid Hunnestorp 1916 (Ahlfvengren i S). Falkenberg Gunnarp Yttre Esered på klippor 1911 (Ahlfvengren i S). Kungsbacka Släp se primäruppgift. Ölmevalla 500 m NO om Gårda brygga nära stranden 1961 (Ö. Nilsson i LD).