Strandlummer är ursprunglig och växer sparsamt på den övre landstranden vid näringsfattiga sjöar (fig 60), oftast på sand och grus i gles vegetation tillsammans med bl a pors Myrica gale, brunag Rhynchospora fusca, ärtstarr Carex viridula var. viridula, rundsileshar Drosera rotundifolia och småsileshår D. intermedia. Den är konkurrenssvag och gynnas av växlande vattenstånd och iserosion. Ibland kan man också finna den på torv och dy i kärr samt sällsynt på frisk vitmossa i gungfly, medan den vid kusten växer i tidvis vattenfyllda sänkor i stabiliserade dyner och på strandhedar. Dessutom förekommer den emellanåt på mer eller mindre kulturstörd och periodiskt vattendränkt mark som dammar, grustag och körvägar över myrmark.

Strandlummer hotas bl a av det vitmosstäcke som på grund av mark- och vattenförsurning breder ut sig på näringsfattiga sjöstränder. Detta i förening med igenväxning på grund av minskat strandbete kan sannolikt förklara att arten minskat något under 1900-talet.