bergssyra
Rumex acetosella
Bergsyra är ursprunglig men kulturgynnad. Den växer främst på torr och näringsfattig mark med gles växtlighet - sandhedar, häll- och betesmarker, trädesåkrar, vägkanter, grustag, järnvägsområden och ruderatmarker. På hällmarker och sandfält förekommer den ofta rikligt och färgar då marken vackert rödbrun.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift. Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (L. Montin i S).
Bygdenamn och bruk
Ett lokalnamn från Okome, Köinge och Ullared är kråksyra.
Variation
R. acetosella brukar uppdelas i två underarter, bergsyra i snäv mening ssp. acetosella och rödsyra ssp. tenuifolius. Under inventeringen har denna uppdelning inte beaktats.
Utbredning
223 rutor (100 %). Mycket vanlig. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.