Backvial kan vara ursprunglig i landskapet. Vid kusten i norra Halland växer den i någorlunda naturlig vegetation på torrbackar samt i buskmarker, strandsnår och steniga branter. I övrigt ser man den främst på kulturpåverkade lokaler till vilka den sannolikt är oavsiktligt införd med frövaror eller kanske någon gång avsiktligt insådd.
I Sverige salufördes både tyskt frö och plantmaterial omkring sekelskiftet (Lyhagen 1991).
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 under namnet L. latifolius från Hasslöv ('I Dömestorps Åkergärde, vid vägen imell. Karup och Hassl., på ett enda ställe’). I handskrift från 1789 görs tillägget: ”i kalkjord wid gropen och på en backe i en asplund wid Prastegårdens äng, assman kallad.” Äldsta belägg från Halmstad Slottsmöllan 1700-talet (L. Montin i S).
Utbredning
16 rutor (7 %). Sällsynt. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
Lokaler
Laholm Laholm Karsefors kraftstation (4C 3g 19 37) i lövbevuxen slänt, troligen insådd då stationen byggdes (1929-30), 1980-talet (YJ). Veinge banvallen mellan Veinge och Genevad 1980-talet (K/LEM). Halmstad Halmstad Östra stranden (4C 6e 46 01) gräsdominerad ruderatmark 1990 (KG); västra hamnen (4C 7d 03 39) ruderatmark 1984 (PW herbarium, bestämd av T. Karlsson); Gustavsfält 750 m VNV Snöstorps kyrka (4C 7e 14 19) gräsdominerat fält vid bussbron över E 6, rikligt 1990 (P. Wiksten, KG herbarium). Falkenberg Okome Jonsgård (5C 5b 40 44) lövbevuxen ravin i naturbetesmark 1984 (SU); O om skolan (5C 6c 02 13) vid torpruin 1980-talet (RA). Varberg Torpa SV om Lillebacka (5B 9g 19 40) fuktäng 1980-talet (CFL). Träslöv Lunnaberg, N om vägen (5B 7h 17 44) hög grusslänt, rikligt 1980-talet (IL). Känd från området sedan 1974 (se nedan). Valinge Valinge skola (5B 8i 35 30) snårig vägkant 1980-talet (B/BHg). Kungsbacka Fjärås Tjolöholms mellanskog (6B 3f 45 18) strandbuskage på igenväxningsmark 1984 (JK); Borgudden (6B 4g 43 33) i buskage vid vägkant 1980-talet (JK). Onsala Knaståsberget (6B 3d 17 45) strandsnår 1992 (UU); Knastås (6B 3d 19 45) havsnära, stenig sydvänd bergbrant 1990 (JJ); Häcklehagen (6B 3d 28 45) 1990 (JJ); Vässingsö (6B 3e 14 05) stenig mark 1981 (BS). Känd sedan 1935 (se nedan). Släp Särö (6B 6d 17 26 och 18 28) klippbrant 1988 resp 1989 (UU). Vallda Danevarden (6B 6d 03 25) stenig torrbacke 1981 (JK, LA) och 1987 (UU); Sandöknapp (6B 5d 38 18, 39 17) havsnära, stenig, sydvänd bergbrant 1990 (GT, IB); Ottervik (6B 5d 45 21) sydexponerad klapperstenssluttning 1982 (JK) och 1990 (GT, IB).
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv se primäruppgift. Ö. Karup 1813 (E. Fries i UPS enligt Ahlfvengren 1924, men tycks nu saknas i herbariet) samt 1866 (F. Elmqvist i LD); ljungbackar O om kyrkan (H. Nordenström enligt Ahlfvengren 1924). Halmstad Halmstad se äldsta belägg; Slottsmöllan utan årtal (J. Wallmark i UME); på Slottsmöllans mark nära Sperlingsholmsskogen (Söderberg 1929); östra hamnen 1911 (Ahlfvengren i S). Snöstorp Skedala 1892 (E. Lyttkens i LD). Falkenberg Okome Lynga (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Vessige 1892 (E. Lyttkens i LD). Varberg Träslöv 300 m S om Lunnaberg 1974 (G. & B. Peterson i GB). Ännu på 1980-talet (se ovan). Varberg Håsten, troligen ursprungligen odlad (D. Hylmö enligt Svenson 1928); Stenåsa 1952 (B. Peterson i GB). Kungsbacka Klädesholmen i norra Halland utan årtal (herbarium E. Fries i LD och UPS). Fjärås Tjolöholmsområdet, flera uppgifter och insamlingar från första hälften av 1800-talet (herbarium E. Fries utan årtal i UPS samt Sieurin 1844) till 1970-talet (Dagerhall 1976). Frillesås N om Sandklev (Rydet) 1968 (M. Ohlander & O. Johansson i GB). Lindome Transköld nedanför berg 1961 (M. Ohlander i GB). Onsala (Sieurin 1844); Köpstaden 1870 (A. Thedenius i LD); Vässingsö 1935 (F. Lundberg i handskrift 1949). Ännu 1981 (se ovan). Släp Särö, flera uppgifter och insamlingar mellan 1843 (Sieurin 1844) och 1912 (B. Lundström i LD); Stensholmen 1960 och Skalvik utan årtal (S. Holmdahl i handskrift); Gövik 1963 (O. Johansson i GB). Vallda Vallda Sandö (A. Ekberg enligt Svenson 1928) samt 1950 (O. Johansson i GB). Älvsåker strax S om landsvägen 400 m V om vägen till Asserdal 1978 (M. Ohlander i GB).
