Referenser

Tryckta skrifter

Ackenhill, H. V. 1938: Dalgången Knäred-Markaryd. Hallandsposten 17.XII. 1938.

Adlerz, E. 1903: Potentilla thuringiaca Bernh. * Goldbachii (Rupr.) funnen uti Närke. Bot. Notiser 1903: 45-47.

Adrielsson, P. & Klingberg, F. 1989: Beskrivning till jordartskartorna Kungsbacka NV och SV. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ae 95-96.

Ahlberg, A. 1927: Harplingeslättens natur. I: Harplinge. En bok om hembygden: 8-18. Harplinge Hembygds- och Fornminnesförening. Halmstad.

Ahlberg, G. & Lindälv, E. 1921: Fjärås Bräcka. Ett stycke märklig nordhallandsbygd. Nordhallands Hembygdsförbunds skriftserie. Göteborg.

Ahlberg, G. & Lindälv, E. 1925: Halland. Läsebok för skola och hem. Lindblads hembygdsböcker. Uppsala. [Skolupplaga 1927.]

Ahlfvengren, F. E. 1910: Några växtgeografiska notiser från Halland. Svensk Bot. Tidskr. 4: (14)-(16).

Ahlfvengren, F. E. 1924: Hallands växter. Förteckning över fanerogamer och kärlkryptogamer. Utgiven av C. Holmdahl & S. Svenson. Lund. [Även i bibliofilupplaga om 100 ex. Referat i Bot. Notiser 1924: 392; Svensk Bot. Tidskr. 18: 519 (Erdtman); Göteborgs Handels o Sjöfartstidning 16.VIII.1924 (Skottsberg); Sveriges Natur 1925: 161 (Sernander).]

Ahlqvist, G. 1979: Naturreservaten i Eftra socken. I L. Nilsson (red), Eftraboken 2: 238-251. Halmstad.

Ahlqvist, G. 1989/90: Gullkragens vagga. 1: Hallandsbygd 1989/90: 49-50.

Aili, A. 1989: Naturreservat i Berg. Länets enda orörda skog. Hallandsposten 13.1.1989.

Albertson, N. 1945: Wahlenbergs färd genom Västergötland 1821. Bot. Notiser 1945: 20-32. [Scabiosa columbaria, karta s 29.]

Alm, C. G. 1923: Om Drosera intermedia Hayne och D. anglica Huds. f. pusilla Kihlm. i Sverige. Bot. Notiser 1923: 115-127.

Almborn, O. 1983: Flugtrumpet, Sarracenia purpurea, naturaliserad i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 77: 209-216.

Almgren, G., Ingelög, T., Ehnström, B. & Mörtnäs, A. 1984: Ädellövskog - ekologi och skötsel. Skogsstyrelsen. Jönköping.

Almquist, E. 1957: Järnvägsfloristiska notiser. Ett apropos till järnvägsjubileet. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223-263.

Almquist, E. 1964: Är misteln inhemsk i Sverige? Svensk Bot. Tidskr. 58: 320-336. [Halland s 326-327, 336.]

Almquist, E. 1965: Flora upsaliensis. Uppsalatraktens växter. Uppsala.

Almquist, E. & Florin, R. 1932: Förteckning å svenska nationalparker samt å fridlysta naturminnesmärken. 3 uppl. Kungl. Svenska Vetenskapsakad. Skr. i Naturskyddsärenden 21. [1 och 2 uppl. se Aurivillius, C. 1919, 1926.]

Almquist, S. 1865: Om de svenska hafsstrandsformerna af slägtet Agropyrum. Bot. Notiser 1865: 146-155.

Almquist, S. 1910: Skandinaviska former af Rosa glauca Vill. i Naturhistoriska Riksmuseum, Stockholm. Ark.f. Bot. 10(3). - Rättelser och tillägg: Ark. f. Bot. 10(13): 96-103 (1911); 11(11): 133-143 (1912).

Almquist, S. 1911: Skandinaviska former af Rosa Afzeliana Fr., sectio glauciformis At. Ark. f. Bot. 10(13).

Almquist, S. 1912: Skandinaviska former af Rosa Afzeliana Fr., sectio virens och virentiformis. Ark. f. Bot. 11(11).

Almquist, S. 1918: Rosa. I C. A. M. Lindman, Svensk fanerogamflora [1 uppl.]: 335-379. Stockholm.

Almquist, S. 1919: Sveriges Rosae. Stockholm.

Alströmer, C. 1782: Hushållningsjournalen. Utg. av Kongl. Patriotiska Sällskapet. Stockholm. [Larix decidua planterad på Gåsevadholm.]

Améen, M. 1962: Studier av ett dynområde vid mellersta Hallands kust. Hallands Natur 26: 46-61.

Aminoff, F. 1952: Safsan, Osmunda regalis, å kronoparken Öinge i Asige. Hallands Natur 16: [4], foto.

Andersson, A. 1995: Subfossila växtfynd från Halmstad. I manuskript.

Andersson, B. 1985: Naturreservat i Gällared. I: Halland 9: 6-7.

Andersson, G. 1893 a: Växtpaleontologiska undersökningar af svenska torfmossar. 2. Bihang: Kungl. Svenska Vetenskapsakad. Handl. 18. Afd. 3(8). [Morup, Vallda s 19-25.]

Andersson, G. 1893 b: Studier öfver svenska växtarters utbredning och invandringsvägar. I. Alnus glutinosa (L.) J. Gaertn. och Alnus incana (L.) Willd. Bot. Notiser 1893: 217-239.

Andersson, G. 1903: Några drag ur de svenska skogarnes historia. Skogsvårdsfören. Tidskr. 1: 3-22. [Karta över bokens utbredning.]

Andersson, H. 1955: Halländska zoocecidier. Opuscula Entomologica 20: 132-148.

Andersson, J. 1982 a: Ädellövskog i Veinge och Knäreds socknar. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1982(1). [Stencil.]

Andersson, J. 1982 b: Ädellövskog i Veinge och Knäreds socknar. Hallands Natur 46(2): 12-17.

Andersson, J. 1989: Inventering av lövängen på Lintalund, Hylte kommun. Vegetation och flora. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1989(2). [Stencil.]

Andersson, K. 1983: Ljungheden, en svunnen kulturprodukt. Fauna och Flora 78: 105-108.

Andersson, L. 1976: Särö Västerskog naturreservat - botanisk inventering samt förslag till skötselåtgärder. SNV PM 712. [Stencil.]

Andersson, N. J. 1849,1853: Skandinaviens växter. Första häftet: Skandinaviens Cyperaceer. Andra häftet: Skandinaviens gramineer. Stockholm.

Andersson, N. J. 1866: Om slägtet Salix, i synnerhet dess nordiska former. Bot. Notiser 1866: 153-163. [Salix repens x viminalis, Köpingeåns utlopp och Halmstad.]

Andersson, T. 1976: Vendelsö. I: Hallandsbygd 17: 51-54.

Andersson, Å. 1972 a: Mosippa, Mörkhult. Hallands Natur 36: frontespis.

Andersson, Å. 1972 b: Skvattram (Ledum palustre), Hilleshult. Hallands Natur 36: 77, foto.

Andersson, Å. 1973: Harplinge skogar förr och nu. I N. E. Adèrn (red), Harplinge. En bok om hembygden 2: 25-30. Laholm.

Andersson, Å. 1976 a: Skvattram (Ledum palustre), Hilleshult. Hallands Natur 40: omslagets tredje sida, foto.

Andersson, Å. 1976 b: Vätteros (Lathraea squamaria), Hallandsås. Hallands Natur 40: [2], foto.

Anonym 1920: Idegranar på Ustön. Vår Bygd [5]: 22-23.

Anonym 1958: Pehr Osbeck - Linnés lärjunge – vetenskapsman och präst. I—III. Skånes Annonsblad 26, 28.IIL, 3.IV. 1958.

Appel, M. & Olsson, O. 1974: Naturvårdsinventering i Varbergs kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Arborelius, M. 1987: Lars Montin, läkare och botanist. Fören. Gamla Halmstads Årsbok 64: 74-87.

Ardö, P. 1950: Anteckningar om flygsanden i södra Halland. Geol. Fören. Förhandl. 72:379-383. [Puccinellia maritima, Honckenya peploides, Leymus, Ammophila.]

Areschoug, F. W. C. 1853: Revisio cuscutarum Sueciae. Diss. Lundae. [C. europaea vid Varberg.]

Areschoug, F. W. C. 1885-1886: Some observations on the genus Rubus. I—II. Lunds Univ. Årsskr. Afd. Mat. Nat. 21(9): 1-126; 22(5): 127-182.

Areschoug, F. W. C. [false C. F.] 1886: Exsicatverk öfver nordiska Rubi. Bot. Notiser 1886: 33-39, 76-80. [Referat av C. J. Lindeberg, Herbarium ruborum Scandinaviae. R. scissus (Falkenberg), Tvååker, Ås.]

Areschoug, J. E. 1836: Plantae cotyledoneae florae gothoburgensis. Londini Gothorum.

Areschoug, J. E. 1838: Anteckningar under en botanisk utfart i Bohusläns skärgård 1835. Physiogr. Sällsk. Tidskr. 1: 138-153. [Hippuris, Euphorbia palustris.]

Arnström, T. & Åhrén, P. M. 1978: Alenäs - spår av en svunnen tid. Hallands Natur 42(1): 5-7.

Arnström, T. & Åhrén, P. M. 1979: Biologisk inventering av Alenäs naturreservat. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1979(2). [Stencil.]

Aronsson, M. 1993: Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. Daphne 7: 93.

Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red) 1995: Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken, Uppsala.

Arvidsson, L. 1975: Botaniska Föreningen i Göteborg 1974. Exkursion till Fjärås Bräcka, Tjolöholm och Värötrakten. Svensk Bot. Tidskr. 69: 210-211.

Arvidsson, L. & Nordin, I. 1981: Botanikdagarna 1981 — västkusten. Svensk Bot. Tidskr. 75: 44.

Arwidsson, T. 1929: Biologiska och floristiska notiser. Bot. Notiser 1929: 263-270. [Centaurea bruguieriana.]

Arwidsson, T. 1941: Drei bemerkenswerte Stengelfasziationen. Svensk Bot. Tidskr. 35: 307-311. [Euphrasia.]

Arwidsson, T. 1943: Studien über die Gefässpflazen in den Hochgebirgen der Pite Lappmark. Acta Phytogeogr. Suec. 17.

Asplund, P. 1976: Fem fina framgångar för föreningen. Hallands Natur 40: 3-9. [Hallands Naturskyddsförening; fridlysning av orkidéer i Hallands län; naturreservat.]

Asplund, P. 1977: Naturreservat i Hallands län. 2 uppl. Länsstyrelsen i Hallands län. Halmstad. [1 uppl. Se följande.]

Asplund, P. & Olsson, O. 1973: Naturreservat i Hallands län. Halmstad. [2 uppl. se Asplund, P. 1977.]

Atlestam, P. O. 1950: Kring Göteborg. Några västsvenska växtsamhällen. I I. Elvers (red), I naturen: 230-236. Lund. [Särö.]

Aulin, F. R. 1914: Anteckningar till Sveriges adventivflora. Svensk Bot. Tidskr. 8: 357-377.

Aurivillius, C. 1919: Förteckning å svenska nationalparker samt å naturminnesmärken, som blivit fridlysta under åren 1910-1918. Kungl. Svenska Vetensk-Akad. Skr. i Naturskyddsärenden. 1. [2 uppl. se Aurivillius 1926.]

Aurivillius, C. 1926: Förteckning å svenska nationalparker samt å fridlysta naturminnesmärken. 2 uppl. Kungl. Svenska Vetensk. -Akad. Skr. i Naturskyddsärenden 6. [3 uppl. se Almquist, E. & Florin, R.]

[Axinge, T.] 1962: Invid Getterö-vägen frodas många sällsynta blommor. Hallands Nyheter 12. VII 1962. [Vaccaria hispanica, Lepidium densiflorum, Thalictrum minus.]

Backman, A. L. 1941: Najas marina in Finnland während der Postglazialzeit. Acta Bot. Fennica 30. [Utvikningskarta Halland 1 recentfynd, 3 fossilfynd.]

Backman, H. 1973: Naturen och marken. I H. Backman (red), Onsala. En nordhalländsk socken: 10-15. Uddevalla.

Barchaeus, A. G. 1773: Underrättelser angående landthushållningen i Halland, samlade under en resa ... 1773. Utg. B. Möller. Lund 1924. I: Svenska bygder i äldre beskrivningar ... utg. J. Sahlgren. Halland 3. [Växter: s 22, 24, 27, 37, 43, 102, 144.]

Barck-Holst, B. 1915: Förekomsten af Hypericum pulchrum L. i Sverige. Festskr. utg. av Naturvetenskapl. Föreningen i Jönköping: 40-42. Jönköping.

Bartholin, T. 1662: Cista medica hafniensis. Hafniae. Nyutgåva av N. W. Bruun & H.-O. Lodrup, Det medicinskefakultets brevkiste. Köpenhamn 1982. [Botaniska kapitlet ej medtaget.]

Bauer, B. 1955: Kamgranen i Sibbarp. Hallands Natur 19: 36.

Bengtsson, E. 1947: Klotgran vid Bäcksbol i Slättåkra. Hallands Natur 1947: [6], foto.

Bengtson, G. & Sahlin, E. 1969: Inventering av kärlväxtfloran inom Sandsjöbacka fritidsområde. Stor-Göteborgs samarbetskommitté. [Stencil.]

Bengtsson, H. 1960: Halländska blom- och växtnamn. Hallands Natur 24: 25-33.

Bengtsson, H. 1973: Växt- och djurnamn i Harplingetrakten. I N. E. Adèrn (red), Harplinge. En bok om hembygden 2: 43-52. Laholm.

Bengtsson, S. 1977: Hallandsleden. Vandringsled genom Hallands län. Länsstyrelsen.

Bengtsson, S. & Folkesson, M. 1994: Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1994 (11).

Bennheden, M.-B. 1966: Floran i vår kommun. I M.-B. Bennheden, Morup från forna tider till våra dagar: 220-221. Halmstad.

Bergendal, D. 1879: Några växtlokaler för södra Halland och norra Bohuslän. Bot. Notiser 1879: 156-159.

Bergsten, K. E. 1952: Hallands klimat. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 37-41. Göteborg.

Bergstrand, I. 1962: Näringslivets förändringar i södra Halland under 1800-talet. Halland 45: 5-29.

Bergström, B. 1961: Granskogen i Bohult. Hallands Natur 25: 9-13. [Kinnared.]

Bergström, B. 1970: Om olika typer av enar. Hallands Natur 34: 40-43. [Kinnared, Eftra, Steninge, Söndrum, Våxtorp.]

Bergström, B. 1973: Gränsland. Hallands Natur 37: 30-38. [Kinnared.]

Bergström, J. & Lidmar-Bergström, K. 1980: Arvet från krittiden. Hallands Natur 44(2): 15-20.

Berlin, A. 1875: Den geografiska utbredningen af Skandinaviska halföns fanerogamer och ormbunkar i tabellarisk öfversigt uppställd. Stockholm. [På omslaget: 1876.]

Bernström, G. 1976: Botaniska Föreningen i Göteborg. Svensk Bot. Tidskr. 70: 176. [Inventeringen av Hallands flora.]

Bernström, G. 1977: Botaniska Föreningen i Göteborg 1976. Exkursioner till Vallda och Mästocka. Svensk Bot. Tidskr. 71: 187-188.

Bernström, G. 1979: Botaniska Föreningen i Göteborg 1978. Exkursion till Tjolöholm i Fjärås. Svensk Bot. Tidskr. 73: 245-246.

Bernström, G. 1980: Botaniska Föreningen i Göteborg 1979. Exkursioner till mellersta Halland, Sandsjöbacka och Vallda dalar. Svensk Bot. Tidskr. 74: 246,248-249.

Bernström, G. 1981: Botaniska Föreningen i Göteborg 1980. Exkursion till falkenbergstrakten. Svensk Bot. Tidskr. 75: 188-189.

Berntsen Bergen, A. 1650-1656: Danmarckis oc Norigs fructbar Herlighed. Kiøbenhafn. [Halland s 75-86.]

Beurling, P. J. 1853: Synopsis specierum scandinavicarum generis Potamogeton Linn. Bot. Notiser 1853: 88-90.

Bexell, R. G. 1926: Pehr Osbeck. Naturvetenskapsman, präst och skildrare av 1700-talets Sydhalland. Vår Bygd 11: 14-19.

Bexell, S. P. 1817-1819: Hallands historia och beskrifning 1-3. Götheborg. - Ny uppl. 1-2. Halmstad 1923, 1925. [Växtuppgifter: Första uppl. 1: 386-404; 3: 258, 386. Ny uppl. 1: 198-214; 2: 44, 54, 108,153, 159 (om Montin), 416, 502-504, 566.]

Birger, S. 1910 a: Om förekomsten i Sverige af Elodea canadensis L. C. Rich. och Matricaria discoidea DC. Ark. f. Bot. 9(7).

Birger, S. 1910 b: Kulturen och växternas vandringar. Ymer 30: 65-87. [Alyssum alyssoides, Elodea canadensis, Matricaria matricarioides.]

Birger, S. 1912: Utbredningen af Scirpus parvulus Roem. & Schult. i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 6: 608-618.

Birger, S. 1918, 1925: Växtvärlden (Bohuslän, Göteborg, Halland). Svenska Turistföreningens Resehandböcker 17. Västkusten. 2 uppl.: 199-203. Stockholm. 3 uppl.: 212-217. Stockholm. Även som särtryck Hallands växtvärld. [1 uppl. se Pallin, A.]

Björck, C. G. 1920: En jättealm å Ottersjö i Halland. Sveriges Natur 11: 155.

Björkbäck, F. 1980: Metoder att ange växtlokaler. Svensk Bot. Tidskr. 73: 545-554.

Björklund, B., Dahlsson, S.-O. & Weibull, P. 1979: Försök med arter, sorter och blandningar på vägslänter 1974-78. Weibulls Grästips 22: 3-10.

Björkqvist, I. 1961: Luronium natans (L.) Raf. återfunnen i Skåne. Bot. Notiser 114: 365-367. [Ätran.]

Björkqvist, I. 1968: Studies in Alisma L. II. Chromosome studies, crossing experiments and taxonomy. Opera Bot. 19.

Blake, S. F. 1961: Geographical guide to floras of the world. 2. U. S. Dept. Agric. Misc. Publ. 797. Washington. [Halland s 525-526.]

Blennow, K. & Hammarlund, K. 1993: From heath to forest: land-use transformation in Halland, Sweden. Ambio 1993 (8): 561-567.

Blom, C. 1930: Halländska växtlokaler. Acta Horti Gothob. 5: 129-134.

Blom, C. 1931: Om släktet Lycium i Sveriges flora. Acta Horti Gothob. 6: 157-160.

Blom, C. 1933: Bidrag till kännedomen om Sveriges adventivflora. II Acta Horti Gothob. 8: 169-188. [Halland s 186.]

Blom, C. 1936 a: Adventiva Solanum-arter i Sveriges flora. Acta Horti Gothob. 10: 195-208.

Blom, C. 1936 b: Salicornia strictissima K. Gram på Sveriges västkust. Acta Horti Gothob. 10: 209-210.

Blom, C. 1936 c: Bidrag till kännedomen om Sveriges adventivflora. III. Acta Horti Gothob. 11: 159-182. [Hallands 176-178.]

Blom, C. 1940: Bidrag till kännedomen om Sveriges adventivflora. IV. Acta Horti Gothob. 13: 385-403. [Halland s 401-402.]

Blom, C. 1961: Bidrag till kännedomen om Sveriges adventiv- och ruderatflora. V. Acta Horti Gothob. 24: 61-133. [Halland s 131-133.]

Blomgren, E. 1992: Portlakmålla, Halimione portulacoides, funnen i Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 86: 61-62.

Blommor på bar mark den 28 januari. Bot. Notiser 1852: 27-28. [Halmstad; Lamium purpureum, Senecio vulgaris, Stellaria media, Viola tricolor.]

Bohlin, L. 1962: Ur Hallands växtvärld. Elkraft från Yngeredsfors 1962(2): 8-10. Mölndal.

Bokskogens bevarande. Betänkande avgivet av Skogsstyrelsen i samråd med Statens naturvårdsverk. Jordbruksdepartementet. SOU 1971(71). Stockholm.

Bolger, E. 1937: Ett avsnitt av den nordhalländska floran. Farmacevtisk Revy 36: 149-153. [Som särtryck paginerat s 1-5.]

Bolin, L. 1931: Ur djurens och växternas liv. Stockholm [s 6 Chrysanthemum segetum].

Bolin, L. & Nordin, E. 1942: Hed- och skogsreservatet å Hallandsås. Hallands Natur 1942: 4-11.

Bolin, P. 1922: En undersökning rörande de viktigaste ogräsarternas olika frekvens och relativa betydelse som ogräs inom Sverige. Meddel. Nr 239 Centralanst. för försöksväsendet på jordbruksområdet. Underavd. för växtodl. Nr 1. [Referat i Bot. Notiser 1922: 349-351 (Hård av Segerstad).]

Bondeson, A. 1918: Djur- och växtlifvet i en halländsk ljungbacke. Sveriges Natur 9: 38—46. [Föredrag hållet vid Latinläroverket i Göteborg 1 okt. 1874.]

Borgvall, T. 1929: Växtgeografi ska bidrag från Göteborgs-området samt angränsande delar av Västergötland och Halland. Acta Horti Gothob. 4: 173-178.

Borgvall, T. 1931 : Växtgeografi ska bidrag från Västkustlandskapen. Acta Horti Gothob. 6: 37-46.

Borgvall, T. 1933: Växtgeografiska bidrag från Västkustlandskapen. 2. Acta Horti Gothob. 8: 119-125.

Borgvall, T. 1960. The Taraxacum flora of Bohuslän. Acta Horti Gothob. 23: 1-40. [Halland s 33-39.]

Botaniska Föreningen i Göteborg. Se: Magnusson, A. H. 1922, 1923, 1934, 1937, 1946, 1952. Holmdahl, S. 1954, 1959, 1960, 1962. Jansson, C. A. 1964, 1965. Gillner, V. 1953,1967. Arvidsson, L. 1975. Bernström, G. 1976, 1977, 1979-1981. Ståhl, B. 1984.

Bramstång, M. 1978: Linnés ”apostlar” i och utanför Halland. Hallands Nyheter 22.11.1978.

Broddesson, E. 1912: Om de skandinaviska formerna af Scirpus caespitosus. Bot. Notiser 1912: 81-94.

Bromelius, O. 1694: Chloris gothica, seu catalogus stirpium circa Gothoburgum nascentium. Gothoburgum. - Facsimiletryck, utg. A. Liljedahl, Göteborg 1956. [Anchusa officinalis s 6, Thymus serpyllum s 106.]

Brunsberg, K. 1977: Biosystematics of the Lathyrus pratensis complex. Opera Bot. 41.

Brunsberg, K. & Brunsberg, U. 1972: Centralhalländska bokskogsområdet - förslag till naturvårdsplan. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Brøndegaard, V. J. 1963: Onde Urter. Traditioner om Gul Okseøje (Chrysanthemum segetum). Svenska landsmål och svenskt folkliv 86: 102-123.

Bülow, W. 1929: En halländsk jättelind. Sveriges Natur 20: 164-165. [Skedala.]

Böcher, T. W. 1943: Studies on the plant geography of the North-Atlantic heath formation. II. Danish dwarf shrub communities in relation to those of northern Europe. Kgl. Danske Vidensk. Selskab, Biol. Skr. 2(7). [Halland s 23 ff.]

Böcher, T. W. 1980: Hedens vegetation og flora. I J. Lund (red), Danmarks natur. 7. Hede, overdrev og eng. 3 uppl. København.

Bøggild-Andersen, C. O. 1983: Otto Sperling. Dansk biografisk leksikon 13: 595-596. København.

Cajander, A. 1935: Über die fennoskandischen Formen der Kollektivart Carex polygama Schkuhr. Ann. Bot. Soc. Zool. Bot. Fennicae Vanamo 5(5). [Halland s 30, 37, 45.]

Caldenius, C. & Linnman, G. 1949: En senkvartär regressions- och transgressionslagerföljd vid Halmstad. Sveriges Geol. Unders. Ser. C 502 = Årsbok 49(11) 1948 [s 11 pollendiagram].

Caldenius, C. & Mohrén, E. 1966: Flygsand och dyner. I C. Caldenius m fl, Beskrivning till kartbladet Halmstad. Sveriges Geol. Unders. Ser. Aa 198: 77-85.

Carbonnier, C. 1981 : Boken i det sydsvenska skogsbruket. Lustgården 62: 59-69.

Carlsson, H. 1946: Nidingen. Sveriges första fyrplats. Göteborg. [Växtlighets 114-117.]

Carlsson, A. 1991: Kransrams - västsvensk fagningsblomma. Svensk Bot. Tidskr. 85: 81-86.

Carlsson, Å. & Gustafsson, L.-Å. 1983: Svinroten som slåtterängsväxt. Svensk Bot. Tidskr. 77: 93-104.

Carlsson, A. & Gustafsson, L.-Å. 1984: Vityxne – en hotad slåtterängsart. Svensk Bot. Tidskr. 78: 117-128.

Cedergren, G. R. 1920: Anteckningar till Sveriges adventivflora. I. Melilotus Hill. Bot. Notiser 1920: 135-143.

Cedergren, K. 1947: Lathyrus maritimus (L.) Bigelow i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 41: 151-158. [Utbredn. karta s 155.]

Cederwald, G. von 1867: Strödda bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1867: 162-176.

Cervin, A. R. 1855: Några nya växtlokaler, antecknade under excursioner i södra Halland och Skåne 1850-1854. Bot. Notiser 1855: 104-106.

Cervin, K. 1992: Ädellövskogsinventering i Simlångsdalen. Examensarbete utfört 1990 vid Biologisk-Geovetenskaplig linje vid Stockholms universitet. [Stencil.]

Christensen, K. I. 1992: Revision of Crataegus sect. Crataegus and Nothosect. Crataeguineae (Rosaceae-Maloideae) in the Old World. Systematic Botany Monographs 35. Michigan.

Conert, H. m fl (red) 1981: Hegi. Illustrierte Flora von Mitteleuropa. Band III. Angiospermae. Dicotyledoneae 1. Teil 1. Berlin. Hamburg.

Conwentz, H. W. 1898: Förteckning å lokaler för vildt växande idegran (Taxus baccata) i Sverige. Lund.

Conwentz, H. W. 1915: Särö Västerskog som naturskyddsområde. Sveriges Natur 6: 130-133.

Dagerhall, K. 1976: Vegetationsundersökning i Kungsbackafjordens övärld. SNV PM 770. [Stencil.]

Dahl, C. G. 1947: Undersökningar över i Sverige odlade och vildväxande murgrönors motståndskraft mot kyla under de stränga vintrarna 1939-1942. Lustgården 27: 33-88. [Halland s 35, 56, 57.]

Dahl, E. 1952: Djur- och växtvärld i hav och på stränder. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 111-131. Göteborg.

Dahlgren, K. V. O. 1922: Om Lysimachia Nummularia i Sverige. Bot. Notiser 1922: 129-148.

Dahlstedt, H. 1893: Bidrag till sydöstra Sveriges (Smålands, Östergötlands och Gotlands) Hieracium-flora. II. Archieracia. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Handl. 25(3) [s 111 H. ciliatum, Särö].

Dahlstedt, H. 1894: Bidrag till sydöstra Sveriges (Smålands, Östergötlands och Gotlands) Hieracium-flora. IIL Archieracia. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Handl. 26(3) [s 146 H. cruentifolium, Halland; s 231 H. rigidum, Veinge; s 233 H. friesii, Torpa],

Dahlstedt, H. 1905: Om skandinaviska Taraxacumformer. Bot. Notiser 1905: 145-172.

Dahlstedt, H. 1911: Västsvenska Taraxaca. Ark. f. Bot. 10(11).

Dahlstedt, H. 1921 : De svenska arterna av släktet Taraxacum. I. Erythrosperma. II. Obliqua. Acta Florae Sueciae 1: 1-160. Stockholm.

Dahlstedt, H. 1928: De svenska arterna av släktet Taraxacum. III-VII. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Handl. 3 Ser. 6(3). [T. balticum.]

Dahlstedt, H. 1930: De svenska arterna av släktet Taraxacum. VIII. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Handl. 3 Ser. 9(2). [T. praestans, T. maculigerum.]

Dahlstedt, H. 1935: Nya skandinaviska Taraxaca. Bot. Notiser 1935: 295-316.

Dahlström, L. 1990: Ljungheden - det gamla Halland. Hallandsposten, sommarhalland 1990: 3.

Damman, A. W. H. 1957: The South-Swedish Callunaheath and its relation to the Calluneto-Genistetum. Bot. Notiser 110: 363-398.

Danielsson, B. 1988: Nordkråkbär, Empetrum hermaphroditum, i nordöstra Småland. Svensk Bot. Tidskr. 82: 118-124.

Databanken för hotade arter & Naturvårdsverket 1991: Hotade växter i Sverige 1990. Lund.

Degelius, G. 1933: Nya fyndorter för ekbladig skogskaprifol. Lustgården 14: 133-134.

Degelius, G. se även Nilsson [Degelius], G. Digerfeldt, G. 1982: The Holocene development of Lake Sämbosjön. 1. The regional vegetation history. Rapport 23 från Kvartärgeol. avdeln. Lund.

Dusén, P. 1893: Om villkoren för skogskultur inom de s.k. Ryorna i Hallands län. Sveriges Geol. Unders. Ser. C 131: 49-71.

Dybeck, R. 1845: Blommor ur en svensk örtekrans. Runa. Antiquarisk tidskrift 1845: 49-82. Stockholm. [Chrysanthemum segetum införd till Halland och Sverige 1624.]

Ebregt, A. & Larsson, A. 1983: Hallandsåsens höjdplatå. En växtekologisk dokumentation och naturvärdering. SNV Rapport 1825. Växtekologiska institutionen, Lund.

Eckerbom, N. 1940: Den smackande näckrosen. Svensk fiskeritidskr.49: 9. Stockholm.

”Eco” 1972: Örterna vår äldsta medicin. Hallands Nyheter 21.IX. 1972. [Acorus calamus, Drängsered.]

Efvergren, R. m fl 1994: Vargaslätten - Tillägnad naturen. Ett inventerings- och beskrivningsarbete av en naturträdgård. Nässjö.

Ejwertz, Arne 1969: ”Rike Holgers guld” svår plåga i Halland. Hallandsposten 29. VII. 1969. [Gullkrage.]

Ejwertz, Arne 1974: En läkarpionjär i Halland. Linnélärjungen Lars Montin. Hallandsposten 26.VI.1974.

Ejwertz, Arne 1977 a: Apotek, apotekare och medicinalodlingar i Halland. Halland 60: 82-92. [Montin.]

Ejwertz, Arne 1977 b: Det finns en örtagård i det centrala Laholm. Laholms Tidning Julläsning 1977: 6-7. [Även om Osbeck och trädgården till Hasslövs prästgård.]

Ejwertz, Arne 1979: Pehr Osbecks kontakt med Linné - huvudnummer i vitter årsskrift. Hallandsposten 8.1.1979. Referat av A. F. Maule & C. Hansen, Linnés korrespondance med Pehr Osbeck 1750-1753. Svenska Linné-Sällsk. Årsskr. 1972-1974: 75-145. 1978.

Ejwertz, Arne 1982: Botanisk trädgård i gamla Oxhult. Höksbladet årg. 9.

Ejwertz, Arne 1983: De 4 stora halländska laxåarna. I Gunnarsson, Görman, Larsson, Lindberg (red), LaxBoken. Om halländsk lax i å och gryta: 23-31. Laholm.

Ejwertz, Axel 1960: Pehr Osbecks självbiografier. Halland och Hallänningar 7. Samfundet Hallands Biblioteks Vänner. Halmstad.

Ekberg, L. 1959: Typha angustifolia L. x latifolia L. funnen i Halland. Fältbiologen 12: 15. [Bolgen.]

Ekberg, N. 1957: Prästängen i Steninge. Hallands Natur 21:9-19.

Ekholm, D., Karlsson, T. & Werner, E. 1991: Vilda och förvildade träd och buskar i Sverige. En fältflora. Lund.

Ekman, S. & Karlsson, T. 1989: Grenigt kungsljus och praktkungsljus - två ofta förväxlade arter. Svensk Bot. Tidskr. 83: 73-81.

Ekman, S. & Knutsson, T. 1986: Polygonum lapathifolium i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 293-302.

Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1988: Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet. Stockholm.

Ekstam, U. & Forshed, N. 1992: Om hävden upphör: kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket. Solna.

Elfström, T. [1971]: Fanerogamflorainventering av Åsaområdet. Botaniska institutionen, Göteborgs universitet. Göteborg. [Stencil.]

Eliasson, C. 1947: Några minnen som amatörbotanist. Norra Hallands Tidning Vestkustens Jubileumsnummer 1857-1947: 10-11. [Varbergstrakten.]

Elmquist, C. F. 1869: Om de skandinaviska Lycopodiaceerna. Akad. afh. Stockholm.

Engstrand, L. & Gustafsson, M. 1972-1974: Drawings of Scandinavian plants 81-100. Chenopodium L. Bot. Notiser 125: 283-286. 126: 1-6, 135-41, 273-276, 393-397. 127: 1-6, 159-164, 291-296, 457-463.

Erdtman, G. 1920: Einige geobotanische Resultate einer pollenanalytischen Untersuchung von südwestschwedischen Torfmooren. Svensk Bot. Tidskr 14: 292-299. [Gällinge.]

Erdtman, G. 1921 a: Om Nordhallands skogar och torvmarker och deras utvecklingshistoria. Vår Bygd 6: 1-5.

Erdtman, G. 1921 b: Om floran på Fjärås Bräcka och i dess närmaste grannskap. I G. Ahlberg & E. Lindälv, Fjärås Bräcka. Ett stycke märklig nordhallandsbygd: 57-62. Göteborg.

Erdtman, G. 1921 c: Pollenanalytische Untersuchungen von Torfmooren und marinen Sedimenten in Südwest-Schweden. Ark. f Bot. 17(10).

Erdtman, G. 1922 a: Floristiska anteckningar från sydberg och sessiliflorieta i Nordhalland och Mark. Bot. Notiser 1922: 81-89.

Erdtman, G. 1922 b: Ett par fyndorter för Hypericum pulchrum L. och Luzula congesta (Thuill.) Lej. Svensk Bot. Tidskr. 16: 125.

Erdtman, G. 1925 a: Växtlokaler från Halland och sydvästra Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 19: 370-379.

Erdtman, G. 1925 b: Studiet av hembygdens flora som ett led i hembygdsforskningen. Några riktlinjer och förslag. Vår bygd 10: 1-4.

Erdtman, G. 1925 c: De halländska skogarnas och skogsträdens invandring och utvecklingshistoria. En grafisk framställning av det fossila ståndarmjölets sammansättning i torvmarkernas lagerföljder. Vår Bygd 10: 4-5.

Erdtman, G. 1927 a: Torvmarkernas vittnesbörd om klimatet och växtvärlden i Halland efter den sista nedisningen. I G. Ahlberg & E. Lindälv, Halland: 38-44. Uppsala & Göteborg.

Erdtman, G. 1927 b: Några drag ur växtlivet i Halland. 1 G. Ahlberg & E. Lindälv, Halland: 50-58. Uppsala & Göteborg.

Erdtman, G. 1952: Halländsk vegetationshistoria. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 42-54. Göteborg.

Ericson, J. 1962: Lunds Botaniska Förening. Exkursion till Halland. Bot. Notiser 115: 94-96. [Holm, Ölmevalla, Tjolöholm.]

Ericson, J. 1966: Om floran på ”Hallandsås-reservatet”. Hallands Natur 30:7-17. [Särtryck paginerat 1-11.]

Ericson, J. 1970: Botaniska studier inom Bölinge-reservatet. Hallands Natur 34: 7-14.

Ericson, J. 1974: Fortsatta botaniska studier inom Bölinge-reservatet. Hallands Natur 38: 68-76.

Ericson, S. 1951 : Breareds naturbeskaffenhet. I S. Ericson (red), Liv och folkkultur i Breareds socken i Halland: 9-14. Utg. av Breareds kulturhistoriska förening. Tierp.

Ericson, S. 1956: Trädgården. Göteborg.

Ericsson, S. 1992: Några tidigare opublicerade fynd av maj smörblommor. Svensk Bot. Tidskr. 86: 77-83.

Ericsson, S. 1995: Några taxonomiska notiser om majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr. 89: 19-31.

Eriksson, G. m fl 1943: Inventering av idegranstyper. Lustgården (1942) 23: 15-46 [s 17-18, Särö; s 44, Breared].

Eriksson, G. 1972: Jätteträd i Torups skogar. Tredje hembygdsboken över Torup-Kinnared-Drängsered: 178-181. Hyltebruk.

Erlandsson, S. 1942: Fjällväxter i södra Sverige. Bygd och Natur 4: 127-133. [Viscaria alpina s 128, 133, karta s 132.]

Ewald, G. 1965: Torparepojken från Hålanda som blev en berömd linnean. Västgötabygden 20: 460-461, 478-479. [Osbeck.]

Fabricius, J. C. 1779: Reise nach Norwegen mit Bemerkungen aus der Naturhistorie und Oekonomie. Hamburg [s 17 Vaccinium oxycoccus, Arnica montana, Karup-Hasslöv; Sedum reflexum, Åsa-Kungsbacka].

Fægri, K., Gjærevoll, O., Lid, J. & Nordhagen, R. 1960: Maps of distribution of Norwegian vascular plants. Vol. I. Coast plants. Oslo.

Fagerblom, J. 1980: Inventering och ordination av vegetationen på tre västsvenska ljunghedar. [Sandsjöbacka.] Enskilt arbete. Avdelningen för systematisk botanik, Göteborgs universitet. [Stencil.]

Fagerström, H. 1992: Halland - ett naturvårdande län. 17 nya områden fredas. Hallandsposten 13.IV.1992. [Bergs hemskifte i Gällared.]

Falck, A. 1868: Bidrag till kännedomen om den sydsvenska vegetationens ursprung och vägen för dess invandring. Akad. afh. Lund.

Falkengren-Grerup, U. 1992: Mark- och floraförändringar i sydsvensk ädellövskog. Naturvårdsverket.

Fischerström, J. 1761: Anmärkningar om södra Halland. Kungl. Vetensk.-Akad. Handl. 22: 230-242, 258-280.

Fjärås - bygd att vårda. 1991: Utgiven av Fjärås hembygdsgilles sockenbokskommitté.

Fleischer, S. 1973: Hallands sjöar. En sammanställning av undersökningsresultat. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1973(6). [Stencil.]

Fleischer, S. m fl 1984: Hallands märgelgravar – en natur- och kulturresurs. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1984(1). [Stencil.]

Flinck, K. E. & Hylmö, B. 1958: Cotoneaster som trädgårdsrymling. Bot. Notiser 111: 650-652. [C. lucidus, Veddige; C. integerrimus (= scandinavicus), niger; Vicia cassubica, Sedum rupestre.]

Floderus, B. 1931: Salicaceae. I O. R. Holmberg, Skandinaviens flora I b (1). Stockholm.

Flodin, L.-Å., Forsberg, M. & Jacobsson, S. 1991: Häckande fåglar och kärlväxter på Balgö, Varbergs kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1991(2). [Stencil.]

Flora danica 1858: Zannichellia polycarpa Nolte. 15:9, pl 2609. Hafniae. [”ad littus Hallandiae”, leg. F. M. Liebmann.]

Floravårdskommittén för kärlväxter 1985: Preliminär lista över hotade kärlväxter i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 362-366.

Florin, M.-B. 1969: Late-glacial and pre-boreal vegetation in central Sweden. I. Records of pollen species. Svensk Bot. Tidskr. 63: 149.

Florin, R. 1938, 1948: Förteckning å svenska nationalparker samt å fridlysta naturminnesmärken. 4 uppl. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Skr. i Naturskyddsärenden 34. - 5 uppl. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Skr. i Naturskyddsärenden 47.

Fogelfors, H. 1979: Floraförändringar i odlingslandskapet. Åkermark. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Foghammar, S. 1945: Manskraften, en sydsvensk växtraritet. Sveriges Natur 36: 99-106.

Folkesson, M. 1984: Steninge löväng. Om bevarande av det gamla odlingslandskapet. Hallands Natur 48(2): 26-33.

Forslund, M. & Rundlöf, S. 1985: Inventering av våtmarker i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1985(1). [Stencil.]

Fredad natur i Halland 1991: Utgiven av Länsstyrelsen i Hallands län.

Fredén, C. 1983: Beskrivning till jordartskartan Kungsbacka NO. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ae 34.

Fridlysning i Halland. Bok- och idegransområden i Hasslöv och Breared. Skogen 23: 458. 1936. Stockholm.

Fries, E. 1814-1824: Novitiae florae svecicae. [I]-VII. Lundae.

Fries, E. 1817-1819: Flora hallandica. Lundae.

Fries, E. 1825: Berättelse öfver botaniska excursioner år 1823. Physiogr. Sällsk. Årsberättelse ... 1824: 54-60. Lund [s 59 Polygala amarella].

Fries, E. 1828: Novitiae florae suecicae. Ed. altera. Londini Gothorum.

Fries, E. 1832: Novitiarum florae suecicae mantissa prima. Lundae.

Fries, E. 1835-1837: Corpus florarum provincialium Sueciae. I. Floram scanicam. Upsaliae [s 37 Veronica opaca].

Fries, E. 1838: Recension av W. D. J. Koch, Synopsis florae germanicae et helveticae. Sw. Litteraturför. Tidn. 1838: 673-688, 705-718. Upsala [s 710 Valeriana sambucifolia, Tephroseris palustris].

Fries, E. 1839: Novitiarum florae suecicae mantissa altera. Upsaliae. [Glyceria notata, Heracleum sphondylium, Persicaria minor m fl.]

Fries, E. 1840 a: Strödda anmärkningar öfver några svenska vexter. Bot. Notiser 1840: 108-112. [Genista germanica s 111.]

Fries, E. 1840 b: Svenska pilarterne. Bot. Notiser 1840: 193-206.

Fries, E. 1842-1843, 1845: Novitiarum florae suecicae mantissa tertia. Upsaliae. [Camelina sativa, Catabrosa aquatica m fl.]

Fries, E. 1843 a: Synopsis Caricum distigmaticarum, spicis sexu distinctis, in Scandinavia lectarum. Bot. Notiser 1843: 97-109.

Fries, E. 1843 b: Plantae suecanae ex Illustr. Kochii Florae germanicae synopsi, ed. 2, illustratae. Bot. Notiser 1843: 113-121.

Fries, E. 1843 c: Öfver de i särskilda trakter af Sverge i år företagna botaniska resor. Bot. Notiser 1843: 145-151.

Fries, E. 1843 d: [Växter vid Varberg avtecknade för Svensk Botanik.] Bot. Notiser 1843: 187-188. [Eleogiton fluitans, Glyceria notata, Rumex obtusifolius m fl.]

Fries, E. 1844: [Tillägg till J. Sieurins Berättelse öfver en botanisk resa i norra Halland.] Bot. Notiser 1844: 92-93.

Fries, E. 1846: Summa vegetabilium Scandinaviae. I. Upsaliae.

Fries, E. 1849: Nya skandinaviska växter. Första & andra dekaden. Bot. Notiser 1849: 57-61, 153-156.

Fries, E. 1858 a: Bidrag till några svenska växters synonymik. Bot. Notiser 1858: 31-35, 126-132.

Fries, E. 1858 b: Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1858: 135-136.

Fries, E. 1865: Anvisning till observationer rörande några skandinaviska växter. Bot. Notiser 1865: 3-6,121-125.

Fries, E. T. 1915: Spridda växtgeografi ska bidrag. Svensk Bot. Tidskr. 9: 108-113. [Rubus plicatus f. incisus, Släp.]

Fries, H. 1924: Bidrag till kännedomen om floran i Göteborgs och Bohus län. Acta Horti Gothob. 1: 197-206. [Hordeum jubatum, Släp.]

Fries, H. 1926: Om Anemone ranunculoides L. vid Sveriges västkust. Svensk Bot. Tidskr. 20: 435-436. [Släp, upptäckt av K. V. Forssenius; se Magnusson 1922.]

Fries, H. 1945, 1971: Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar. 1-2 uppl. Göteborg resp Uddevalla.

Fries, J. 1959: Halländsk ljunghed. Sveriges Natur 50: 125-131.

Fries, M. 1949: Den nutida utbredningen av Lactuca alpina, Aconitum septentrionale, Ranunculus platanifolius och Polygonatum verticillatum. Acta Phytogeogr. Suec. 24.

Fries, M. 1964: Kvartärbotanisk undersökning av submarin torv från Laholmsbukten. Svensk Bot. Tidskr. 58: 315-319.

Fries, S. 1957: Studier över nordiska trädnamn. Skr. utg. av K. Gustav Adolfs akad. 29. Uppsala.

Fries, T. M. 1852: Botaniska anteckningar rörande Femsjö socken i Småland. Bot. Notiser 1852: 69-78, 86-94. [Gymnadenia conopsea, Knävelstorp, m fl.]

Fries, T. M. 1857: Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1857: 22. [Chimaphila umbellata.]

Fries, T. M. 1858: Anmärkning till C. J. Lindeberg, Ruppia brachypus Gay. Bot. Notiser 1858: 12-13.

Fries, T. M. 1886: Menniskans inflytande på den svenska florans nuvarande sammansättning. Bot. Notiser 1886: 107-111.

Frisén, R. 1965: Naturvårdsinventering i kommunblocket Halmstad. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Frisén, R. m fl 1975: Fegen, Kalvsjön – sammanfattning av naturinventeringar. Länsstyrelserna i Hallands, Jönköpings och Älvsborgs län. [Stencil.]

Frisendahl, A. 1910: Om Epipogium aphyllum i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 4: 91-107.

Frisendahl, A. 1936: Om Astragalus danicus Retz. i Sverige. Acta Horti Gothob. 11: 223-232.

Fritz, Ö. 1989: Flytsvalting, Luronium natans, funnen i Halland 1988. Svensk Bot. Tidskr. 83: 135-136.

Fritz, Ö. 1992: Nyckelbiotoper i norra delen av Halmstads kommun 1992. Länsstyrelsen i Hallands län. Skogsvårdsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Fritz, Ö. & Asplund, I. 1993: Naturen i Virsehatts naturreservat. Redogörelser för inventeringar av kärlväxter, fåglar, kryptogamer och landmollusker. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1993(18). [Stencil.]

Fröding, H. 1897: På sydvästkanten. STF.s årsskrift 1897: 339.

Fröier, K. & Zienkiewicz, H. 1991: Linboken. Hemodling och hemberedning. Borås.

[Fuiren, J.] 1662: Index plantarum indigenarum quas in itinere suo observavit D. Georgius Fuiren. I T. Bartholin, Cista medica hafniensis: 278-293. Hafniae. [Plantae itineris scanici (med halländska växter) s 290-293.]

Gabrielsson, J. A. 1882: Till Vestkustens flora. Bot. Notiser 1882: 14-17. [Följdskrift av L. M. Neuman 1882.]

Georgson, K. 1973: Carex livida funnen i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 67: 66-67.

Georgson, K. 1976: Projekt Linné och Halmstadstraktens kärlväxtflora. Hallands Natur 40: 16-19.

Georgson, K. 1981: Några gräs i Halland. Hallands Natur 45(1): 10-12.

Georgson, K. 1982: Meddelande från Projekt Hallands Flora nr 6 - inventeringsläget våren 1982. Hallands Natur 46(1): 12-14, 23.

Georgson, K. 1983: Murgrönsmöjan. Hallands Natur 47: 4-7.

Georgson, K. 1985: Halvtid för florainventeringen. Meddelande från Projekt Hallands flora nr 10. Hallands Natur 49(1): 4-10.

Georgson, K. 1989: Storfryle, Luzula sylvatica, funnen i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 83: 345-346.

Georgson, K. & Mjörnman, G. 1972: Ny lokal för Sonchus palustris L. i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 66: 48-49.

Georgson, K. & Thor, G. 1981: Utricularia ochroleuca [i Halland]. Svensk Bot. Tidskr. 75: 321.

Gertz, O. 1925: Några äldre fyndortsuppgifter för Västergötland. Bot. Notiser 1925: 388-394. [Leche, Hypericum montanum, Kärra-Kungsbacka.]

Gertz, O. 1926: Sperling, Stobaeus, Linné o. Leche och de första undersökningarna över Skånes flora. Svenska Linné-Sällsk. Årsskr. 9: 100-141 [s 131 Leche, uppg. fr. Halland].

Gertz, O. 1944: Pehr Osbeck och Elias Fries. Tvenne märkesmän i Hallands botaniska forskningshistoria. Hallands Natur 1944: 9-15.

Gertz, O. 1945: Pehr Osbeck och Skåne-floran. Bot. Notiser 1945: 317-329.

Gertz, O. 1946 a: Ett märkligt växtfynd av Pehr Osbeck från 1700-talet. Helosciadium repens (Jacq.) Koch funnen i Sverige? Bot. Notiser 1946: 48-52.

Gertz, O. 1946 b: Fredrik Elias Ahlvengren. 7/4 1862—22/12 1921. En minnesteckning. Svensk Bot. Tidskr. 40: 93-98.

Gertz, O. 1946 c: Det Pehr Osbeck tillskrivna herbarieexemplaret av Helosciadium repens. Bot. Notiser 1946: 301-303.

Gertz, O. 1946 d: Carl Adolph Agardhs anteckningar till Hallands flora. Bot. Notiser 1946: 315-321.

Gertz, O. 1946 e: Ett obeaktat tillägg till Pehr Osbecks Flora hallandica. Bot. Notiser 1946: 536-538.

Gertz, O. 1946 f: Oshult och Gåsevadholm. Tvenne botaniska trädgårdar i Halland på Pehr Osbecks tid. Acta Horti Gothob. 16: 229-233.

Gertz, O. 1947: Dömestorps flora. En hittills okänd växtförteckning från år 1754. Bot. Notiser 1947: 305-316.

Getteröns fågelreservat. Skydd och vård. SNV PM 423. 1973 [Stencil.]

Gillner, V. 1950: Salt marsh excursion on the West Coast of Sweden. Seventh Intern. Bot. Congr. Stockholm 1950. Excursion guide A II c. Uppsala.

Gillner, V. 1952: Die Gürtelung der Strandwiesen und der Wasserstandswechsel an der Westküste Schwedens. Eine ökologische Untersuchung von Vallda Sandö im nördlichen Teil der Landschaft Halland. Svensk Bot. Tidskr. 46: 393-428.

Gillner, V. 1953: [Svenska Botaniska] Föreningens exkursion vid Västkusten den 20-22 juni 1952. Svensk Bot. Tidskr. 47: 164-172. [Tölö, Onsala, Särö.]

Gillner, V. 1960: Vegetations- und Standortsuntersuchungen in den Strandwiesen der schwedischen Westküste. Acta Phytogeogr. Suec. 43.

Gillner, V. 1965: Salt marsh vegetation in southern Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 97-104.

Giliner, V. 1967: Botaniska Föreningen i Göteborg 1966. Vårexkursion (Morups Tånge, Mästocka). Svensk Bot. Tidskr. 61: 341.

Gillner, V. 1969 a: Sandsjöbackareservatet. Vegetationen. Stor-Göteborgs Samarbetskommitté. [Stencil.]

Gillner, V. 1969 b: Vegetation och flora i naturreservatet Näsbokrok på Örmanäshalvön i norra Halland. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Gillner, V. 1969 c: Skötselplan för Sandsjöbackaområdet i Tölö kommun i Hallands län. Stor-Göteborgs Samarbetskommitté. [Stencil.]

Gillner, V. 1971: Vegetation och flora på Värö-halvön i Halland. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Gillner, V. 1974: Vegetation och flora inom göteborgsregionens kustområde från hallandsgränsen ned till Löftaån med särskild hänsyn till skyddsvärd lövskogsvegetation. Göteborgsregionens kommunalförbund. [Stencil.]

Gillner, V. 1979: Vallda Sandö naturreservat, Hallands län. Naturinventering samt förslag till skötselåtgärder. SNV PM 675. [Stencil.]

Goldkuhl, C. 1962: Torared. I B. Jansson (red), Gamla prästhem i Göteborgs stift. Lund. [Genista pilosa.]

Granerot, A. 1984: Iris versicolor, brokiris, funnen i Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 78: 171.

Granlund, E. 1925: Några växtgeografiska regiongränser. Betula nana, Erica tetralix och Ledum palustre i Sverige. Geogr. Annaler 7: 81-103.

Granlund, S. 1962: Litteratur om Halland. Lund [s 329-340, 349-354].

Greenway, W., English, S. & Whatley, F. 1992: Relationships of Populus x acuminata etc. Can. J. Bot. 70: 212-221.

Gunnarsson, J. G. 1925: Monografi över Skandinaviens Betulae. Malmö.

Gustafsson, C. E. 1938: Skandinaviens Rubus-flora. Bot. Notiser 1938: 374-420 [s 390 R. wahlbergii var., Eftra, Stensjö].

Gustafsson, L. 1986: Vegetation dynamics during the establishment phase of an energy forest on a riverside in South-West Sweden. [Heberg.] 1 L. Gustafsson, Vegetation and flora of short rotation stands from a conservation viewpoint. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 23. Uppsala. [Stencil.]

Gustafsson, L. 1992: Buskvicker, Vicia dumetorum, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 86: 233-242.

Gustafsson, L.-Å. 1976: Projekt Linné samlar landets botanister till kraftinsats. Fauna och Flora 71: 189-201. [Diphasiastrum complanatum ssp. chamaecyparissus, Genista.]

Gustafsson, L.-Å. & Nilsson, Ö. 1981: Hotade växter i Sverige. En lägesrapport. Fauna och Flora 76: 49-66. [Genista-arter, Alisma gramineum, Groenlandia densa.]

Gustafsson, M. 1969: Utbredning och variation hos Sveriges Atriplex-arter. Fauna och Flora 64: 31-39.

Gustafsson, M. 1972: Distribution and effects of paracentric inversions in populations of Atriplex longipes. Hereditas 71: 173-194.

Gustafsson, M. 1973-1974: Evolutionary trends in the Atriplex triangularis group of Scandinavia. I. Bot. Notiser 126: 345-392. II. Bot. Notiser 126: 398-416. III. Bot. Notiser 127: 125-148.

Gustafsson, M. 1976: Evolutionary trends in the Atriplex prostrata group of Scandinavia. Taxonomy and morphological variation. Opera Bot. 39.

Gustavsson, H.-E. 1989: Lavfloran i Älmås, Abilds socken. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1989(3). [Stencil.]

Gustavsson, K.-O. 1975: Växter i Tvååker. Några blad ur vegetationshistorien. I K.-O. Andersson (red), Tvååkersboken. Glimtar från ett gränsland: 57-74. Falkenberg.

Gustavsson, K.-O. 1980: Gamla Varbergs Naturreservat. Geomorfologi och vegetation. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1980(2). [Stencil.]. Referat i Norra Halland 9.IV.1980 (C. O. Oscarson).

Gustavsson, K.-O. 1983: Geologiska notiser från Varberg - charnockit och sandsten. Hallands Natur 47: 8-11.

Gyberg, E. 1916: Jätteboken vid ”Ljusa lyckan”. Sveriges Natur 7: 162. [Fjärås.]

Göransson, C. m fl 1983: Våtmarksinventering i sydvästra Sverige. SNV PM 1981. [Stencil.]

Haglund, G. 1936: Några Taraxaca huvudsakligen från västra Sverige. Acta Horti Gothob. 11: 19-41.

Haglund, G. 1980: Bidrag till den sydsvenska Alchemillaflorans växtgeografi. Svensk Bot. Tidskr. 74: 389-391.

Hagman, N. 1916: Orobanchesläktet. Trädgården 15: 344-347. [O. caryophyllacea i Halland, jfr Holmberg 1917.]

Hagström, J. O. 1916: Critical researches on the Potamogetons. Kungl. Vetensk.-Akad. Handl. 55(5).

Halden, B. E. 1922: Tvenne intramarina torvbildningar i norra Halland. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. C. 310 = Årsbok 1921. 15(5).

Hallands landsbeskrifning 1729. Laholms fögderi. Tolkad av S. Bengtsson. Utg. Hallands museiförening. Halmstad 1984. [Originalen till denna och följande två handlingar tillhör Hallands landskontor (G III g: 1-4) men förvaras hos Landsarkivet i Lund.]

Hallands landsbeskrifning 1729. Halmstads fögderi. Tolkad av S. Bengtsson. Utg. Hallands museiförening. Halmstad 1986.

Hallands landsbeskrifning 1729. Varbergs fögderi. Tolkad av S. Bengtsson. Utg. Hallands museiförening. Halmstad 1988.

Hallenborg, T. 1941: Hassellunden vid Skedala. Hallands Natur 1941: 16-18.

Hallenborg, T. 1944 a: Krokån. En märklig älv i Halland. Hallands Natur 1944: 19-22.

Hallenborg, T. 1944 b: Blåsippsvarianter i Halland. Hallands Natur 1944: 28-29.

Hallenborg, T. 1945: Alet. Hallands Natur 1945: 5-9.

Hallenborg, T. 1946: Eken i Halland. Hallands Natur 1946: 18-22.

Hallenborg, T. 1947: Ormgranen vid Kilastugan, Bårared i Breareds socken. Hallands Natur 1947: [3], foto.

Hallenborg, T. 1952 a: Landet kring Nissan och Fylleån. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 277-288. Göteborg.

Hallenborg, T. 1952 b: Simlångsdalen. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 387-403. Göteborg.

Hallenborg, T. 1954: Nya donationer till Hallands Naturskyddsförening. Hallands Natur 18: 14-21 [s 17 Betula nana i Råmebo, Enslövs sn].

Hallenborg, T. 1955: Förteckning av växter å lövängen vid Råmebo. Hallands Natur 19: 25-28.

Hallenborg, T. 1956: En åmynning i Laholms-bukten. Hallands Natur 20: 28-34.

Hallenborg, T. 1958 a: De västsvenska myrarna. Halländska högmossar. Hallands Natur 22: 22-30.

Hallenborg, T. 1958 b: Bland amfibier vid Haverdalsbäcken. Hallands Natur 22: 31-36.

Hallenborg, T. 1959: Inventering av halländska naturminnen. Hallands Natur 23: 51-72.

H[allenborg], T. 1960: Buskvicker. Hallands Natur 24: 39-40. [Öster om Halmstad.]

H[allenborg], T. 1961: Fjällummer. Hallands Natur 25: 28. [Slättåkra.]

Hallenborg, T. & Lönnerfors, R. 1949: Hallands Naturskyddsförening 1948. Hallands Natur 1949: 46-49. [Asplenium scolopendrium.]

Hallenborg, T. & Lönnerfors, R. 1950: Hallands Naturskyddsförening 1949. Hallands Natur 1950: 32-35. [Hjorttunga.]

Hallenborg, T. & Lönnerfors, R. 1952: Hallands Naturskyddsförening 1951. Hallands Natur 16: 41-44 [s 12 Genista anglica, Ranunculus hederaceus].

Hallenborg, T. & Lönnerfors, R. 1953: Hallands Naturskyddsförening 1952. Hallands Natur 17: 47-50 [s 48 Taxus baccata].

Hallenborg, T. & Lönnerfors, R 1955: Hallands Naturskyddsförening 1954. Hallands Natur 19: 38—41. [Hävande av fridlysning av Genista anglica-lokal.]

Hallenborg, T. & Lönnerfors, R. 1959: Hallands naturskyddsförening 1958. Hallands Natur 23: 79-83 [s 80 Genista germanica].

Hammarskjöld, O. 1933: Floran. /R. Lyttkens, Ön i Stora Skjärsjön: 26-27, 30. Halmstad. [Tönnersjö.]

Hammarskjöld, O. 1946: Skogaby-eken. Hallands natur 1946: 16-17.

Handeland, S. 1989: Lungeurt - ei vrien släkt på frammarsj i Noreg. Blyttia 47: 37-44.

Hansen, A. 1962: Dipsacus pilosus L. findes næppe i Sverige. Bot. Notiser 115: 106-108.

Hansen, K. (red) 1981: Dansk feltflora. København.

Hansson, B. 1969: Vegetationsinventering av Fjärås

Bräcka, Hallands län, 1968-1969. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Hanström, B. 1952: Strövtåg i Steninge-trakten. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 257-266. Göteborg.

Hartman, C. J. 1820-1889: Handbok i Skandinaviens flora. Uppl 1-12. Stockholm. Uppl. 1-5, 1820-1849 av C. J. Hartman. 6-11, 1854-1879 utg. C. Hartman. 12(1), 1889 utg. T. O. B. N. Krok.

Hartman, C. J. 1840: Tillägg och rättelser till Handbok i Skandinaviens flora, ed. 3. Bot. Notiser 1840: 168-175 [s 171-172 Puccinellia maritima, Glyceria notata].

Hartman, C. J. 1846 a: Svensk och Norsk excursions-flora. Phanerogamer och ormbunkar. Stockholm.

Hartman, C. J. 1846 b: Motiver för behandlingen af en del vexter i undertecknads Svensk och Norsk Excursions-Flora, Stockholm 1846. Bot. Notiser 1846: 161-180. [Veronica longifolia, Silene vulgaris, Barbarea vulgaris, Atriplex glabriuscula.]

Hedin, H. 1936: Virsehatt. Ett nytt halländskt naturreservat. Sveriges Natur 27: 73-76. Även i Hallands Natur 1936. 1: 24-27. 1937.

Hedin, H. 1937: Halland har nu fått sin första naturpark. Tidskr. för hembygdsvård 18: 215. [Virsehatt, Asplenium trichomanes, Lonicera periclymenum f. quercifolia.]

Hedlund, L. 1949: Den nordiska utbredningen av Astragalus glycyphyllus L. Svensk Bot. Tidskr. 43: 365-375. [Karta s 367.]

Heintze, A. 1916: Flyttfåglar som fröspridare. Fauna och Flora 11: 97-113 [s 109-110 Groenlandia densa, Potamogeton compressus].

Hellman, C. G. 1971: Fors, en gammal gård i Alfshög. I: Hallandsbygd 1970-71: 7-11.

Hemberg, E. 1881: Ljunghed eller skog? Kulturbild från Halland. Tidskr. för skogshushållning 1881: 65-103.

Hemberg, E. 1904: Tallens degenerationszoner i södra och västra Sverige. Skogsvårdsfören. Tidskr. 2: 121-136, 169-194.

Hemberg, E. 1913: Afvenboken (Carpinus betulus), dess utbredning i Europa och spridningsbiologi. Skogsvårdsfören. Tidskr. 11(2): 333*-356 .

Hemberg, E. 1918: Bokens (Fagus silvatica L.) invandring till Skandinavien och dess spridningsbiologi. Skogsvårdsfören. Tidskr. 16: 157-181.

Hemberg, E. 1925: Dvärgbjörkens (Betula nana L.) utbredning och dess sydgräns i Gothoscania. Wexiö.

Henning, E. 1913: Fyndorter för Rudbeckia hirta L. i Sverige. Bot. Notiser 1913: 175-182.

Henning, E. 1915: Bidrag till kännedomen om berberisbuskens uppträdande i mellersta och södra Sverige. Meddel. Nr 121 från Centralanst. för för söksväsendet på jordbruksomr. Bot. avd. Nr 10.

Henningsson, S: 1958: En blommande slåtteräng. I: Krönika från Fagereds pastorat 1958: 15-16.

Henningsson, S. 1968: Hagen i Ammås. I: Krönika från Fagereds pstorat 1968: 61.

Henriksson, J. 1923: Om tyskginsten i Dalsland. Bot. Notiser 1923: 153-154.

Henriksson, J. 1931: Om Corylus avellana. Supplement V. Bot. Notiser 1931: 213-218.

Hernborg, K. 1992: Ängs- och hagmarker i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1992(11). [Stencil.]

Hernborg, K., Skånes, H. & Lindfeldt, K. 1989: Ängs- och hagmarker i Falkenbergs kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1989(11). [Stencil.]

Herrlin, H. 1952: Om Falkenbergs-bygdens natur. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 249-256. Göteborg.

Hesselman, H. 1914: Ett exemplar af en trädformig benved (Evonymus europea). Sveriges Natur 5: 179-181. [Axhult.]

Hesselman, H. 1917: Studier över salpeterbildningen i naturliga jordmåner och dess betydelse i växtekologiskt avseende. Meddel. från Statens Skogsförsöksanstalt 13-14:297-528, [XXXIII]-LVIII. [Halland s 426,475, 479.]

Hesselman, H. 1918: Ljunghedslandskapet, ett försvinnande drag i svensk natur. Sveriges Natur 9: 77-84.

Hesselman, H. 1932: Om klimatets humiditet i vårt land och dess inverkan på mark, vegetation och skog. Meddel. Statens Skogsförsöksanstalt 26: 515-559.

Hesselman, H. 1936: Flygsandsfältens beskaffenhet och vegetation samt faran för sandflykt. I: Betänkande med förslag till lagstiftning angående skogar å städer och enskilda tillhöriga flygsandsfält i Hallands län. SOU Jordbruksdep. 30: 62-64.

Hesselman, H. & Schotte, G. 1906: Granen vid sin sydvästgräns i Sverige. Skogsvårdsfören. Tidskr. 4: 455-502, 1-4. Även i Meddel. Statens Skogsförsöksanst. 3: 1-52. 1907.

Hilbertsson, M. & Johansson, B. 1982: Hanhals Hembygdsgille 1981. Vår Bygd 65: 112-114 [s 114 låsbräken, stånds].

Hisinger, W. 1828: Anteckningar i physik och geognosi under resor uti Sverige och Norrige. 4. Stockholm. [Halland s 126-128, Digitaria ischaemum, Flädje; Anagallis minima, Tvååker; Eupatorium cannabinum, Varberg.]

Hjelmqvist, H. 1955: Die älteste Geschichte der Kulturpflanzen in Schweden. Opera Bot. 1(3). Lund.

Hjelmqvist, H. 1972: Ett sädeskornsfynd från forna tiders Halland. Halland 55: 70-75. [Slankstarr, hundstarr, klätt, röllika, kamomillkulla.]

Hjelmqvist, H. 1991: Några trädgårdsväxter från Lunds medeltid. Svensk Bot. Tidskr. 85: 225-248.

Hjerthén, G. S. 1918: Ny fyndort för gula hallon. Skogen 1918: 24. [By i Ränneslöv, jfr R. Fr. 1915 och O. Vesterlund 1918.]

Hofberg, H. 1881: Några drag ur det forna skogsbyggarlifvet i Halland. Läsning för folket. N. F. 13(2). Tillläggshäfte. Stockholm. [Halländska växtnamn s 65-69.]

Hofsten, C. G. von 1945: Vildmoroten, ett besvärligt vallogräs, värt ökad uppmärksamhet. Svensk Frötidn. 14.

Holgersson, E. 1990: Carex aquatilis. Svensk Bot. Tidskr. 84: 247.

Hollgren, C. A. 1903: Boken i Halland. Tidskr. för Skogshushålln. 31: 65-77.

Hollgren, C. A. 1906-1907: Skogsförhållandena å sydvästra Sveriges ljunghedar. [l]-2. Skogvaktaren 16: 290-303, 17: 2-16.

Hollgren, C. A. 1909 a: Harriset (Sarothamnus scoparius L.). Fauna och Flora 4: 181-183. [Halmstad.]

Hollgren, C. A. 1909 b: Rhamnus frangula och Luscinia rubecula. Fauna och Flora 4: 222-229. [Galgberget vid Halmstad.]

Hollgren, C. A. 1909 c: Huru Goodyera repens sprides. Fauna och flora 4: 230-232. [Halmstad, Springbacken.] Följdskrift: G. Turesson, Fauna och Flora 5: 40-41. 1910.

Holmberg, O. R. 1908: Studier över släktet Atropis. 1-2. Bot. Notiser 1908: 245-256.

Holmberg, O. R. 1917: Orobanche caryophyllacea Sm. tagen i Sverige. Bot. Notiser 1917: 193-195.

Holmberg, O. R. 1922, 1926, 1931: [Hartmans handbok i] Skandinaviens flora. 1, 1922; 2, 1926; 1 b (1), 1931. Stockholm.

Holmberg, O. R. 1929: Carices nonnullae hybridae e sectionibus Canescentibus, Tenuiflores, Elongatis. Bot. Notiser 1929: 10-28 [s 28 Carex dioica x echinata, Breared].

Holmboe, J. 1910: Linné’s botaniske ”Praelectiones privatissimae” paa Hammarby 1770. Utg. efter Martin Vahl’s referat. Bergens Museums Aarbog 1910(1): 1-69. [Chrysanthemum segetum.]

Holmdahl, C. 1924: Några korta ord om naturskydd och om en uppsamlingscentral för växtgeografiska rön från Halland. I F. E. Ahlfvengren, Hallands växter: 189-190.

Holmdahl, S. 1942: Vicia unijuga A. Br. i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 36: 476-477. [Släp.]

Holmdahl, S. 1953: Några anteckningar om floran i speciellt norra Halland. Hallands Natur 17: [1-2, foto], 9-22.

[Holmdahl, S.] 1954: Botaniska Föreningen i Göteborg 1953. Vårexkursion till norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 48: 265.

Holmdahl, S. 1959 a: Brachypodium pinnatum i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 53: 106.

[Holmdahl, S.] 1959 b: Botaniska Föreningen i Göteborg 1958. Höstexkursion till Halland, Veddige socken. Svensk Bot. Tidskr. 53: 124.

[Holmdahl, S.] 1960: Botaniska Föreningen i Göteborg 1959. Höstexkursion till Tjolöholm i Fjärås socken. Svensk Bot. Tidskr. 54: 297.

[Holmdahl, S.] 1962: Botaniska Föreningen i Göteborg 1961. Vårexkursion till Hallandsås. Svensk Bot. Tidskr. 56: 226.

Holmström, J. A. 1849: Utkast till svenska florans litteraturhistoria. Bot. Notiser 1849: 156-163. [J. Fuiren.]

Holzhausen, A. 1943: Odlade växter IV. Stockholm.

Horn af Rantzien, H. 1946: Taxonomical and phytogeographical studies in Phleum arenarium L. Bot. Notiser 1946: 364-386. [Karta s 375.]

Hotade djur och växter i Norden. 1978: NU 1978: 9. Stockholm [s 141 Genista germanica, s 155 Groenlandia densa, s 165 Tephroseris palustris].

Houmark-Nielsen, M. 1989: Danmark i istiden - en tegneserie. Varv 1989 (2): 43-72.

Hultén, E. 1950, 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. [1] & 2 uppl. Stockholm.

Hultén, E. (red) 1985: Vår svenska flora i färg. 3 uppl. Stockholm.

Hylander, H. 1955: Rubus plicatus. Dess formkrets och närstående arter. Bot. Notiser 108: 341-380.

Hylander, H. 1958: Några nya eller kritiska Rubi Corylifolii. Bot. Notiser 111: 517-534.

Hylander, N. 1940: Linné, Elias Fries och smålänningarnas hjärtansfröjd. Svenska Linné-Sällsk. Årsskr. 23: 17-38. [Halland s 19, 25, 30, Mentha aquatica x arvensis, Tvååker.]

Hylander, N. 1941 a: De svenska formerna av Mentha gentilis L. coll. Acta Phytogeogr. Suec. 14.

Hylander, N. 1941 b: Luzula silvatica (Huds.) Gaud. I Sverige. Bot. Notiser 1941: 107-113.

Hylander, N. 1942: Mentha-uppgifterna i Nordstedts ”Prima loca plantarum suecicarum”. Svensk Bot. Tidskr. 36: 170-176. [M. x gracilis, litoralis.]

Hylander, N. 1943: Die Grassameneinkömmlinge schwedischer Parke mit besonderer Berücksichtigung der Hieracia silvaticiformia. Symb. Bot. Ups. 7(1).

Hylander, N. 1945: Linné, Duchesne och smultronen. Svenska Linné-Sällsk. Årsskr. 28: 17-40. [Fragaria viridis, karta efter Sterner 1945.]

Hylander, N. 1949 a: Nya fynd av adventiva Hieracia Silvaticiformia samt några nyupptäckta samförekomster av gammaldags gräsfröinkomlingar. Svensk Bot. Tidskr. 43: 407-419.

Hylander, N. 1949 b: Calystegia silvestris, en förbisedd kulturflykting i Sveriges och Danmarks flora. Bot. Notiser 1949: 148-156.

Hylander, N. 1953: Nordisk kärlväxtflora 1. Stockholm. Nytryck 1982.

Hylander, N. 1961 : En rödblommig Galinsoga-art funnen i Sverige. Bot. Notiser 114: 464-467. [Varberg.]

Hylander, N. 1965: Släktet Mentha i det nordiska floraområdet. Bot. Notiser 118: 225-242.

Hylander, N. 1966 a: Nordisk kärlväxtflora II. Stockholm. Nytryck 1982.

Hylander, N. 1966 b: Några anmärkningar om de i Sverige odlade och förvildade Amelanchier-arterna, särskilt A. confusa Hyl. Lustgården 45-46: 266-277. Stockholm.

Hylander, N. 1969: Förvildade spireor. Några anmärkningar och en vädjan. Lustgården 49: 207-210. Stockholm.

Hylander, N. (†) 1971: Prima loca plantarum vascularium Sueciae. Plantae subspontaneae vel in tempore recentiore adventitiae. Svensk Bot. Tidskrift 64, Suppl.

Hylander, N. & Nannfeldt, J. A. 1945: Rosa suionum. Lustgården 25-26: 45-54. Stockholm.

Hylander, N. & Rothmaler, W. 1937: Om Aphanes microcarpa (Boiss, et Reut.) Rothm., en hittills förbisedd svensk växt, och dess förhållande till A. arvensis L. Svensk Bot. Tidskr. 31: 411-424. [Kartor s 420, 421.]

Hylmö, B. 1955: Immigration av Atriplex sabulosa till svenska västkusten. Bot. Notiser 108: 417—418. [Getterön.]

Hylmö, B. 1970: Verbascum-hybrider som trädgårdsogräs. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1970: 17-18.

Hylmö, B. 1993: Cotoneaster, oxbär, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 87: 305-330.

Hylmö, D. E. 1937: ”Floristiskt storfrämmande i huvudstaden”. Allmän Svensk Trädgårdstidning 9(22): 686. [Impatiens glandulifera, Getinge, Suseån nedanför Mostorp.]

Håkansson, A. K. & Sjögren, L. 1991 : Ängs- och hagmarker i Hylte kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1991(8). [Stencil.]

Håkansson, A. K., Sjögren, L. & Hernborg, K. 1990: Ängs- och hagmarker i Halmstads kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1990(7). [Stencil.]

Hård av Segerstad, F. 1922: Försök till växtgeografisk indelning av södra Sverige samt om fördelningen av Lamium intermedium Fr. och Lamium hybridum Will. därstädes. Bot. Notiser 1922: 277-286.

Hård av Segerstad, F. 1923: Juncus Kochii F. Schultz, dess systematiska rang och växtgeografiska ställning. Svensk Bot. Tidskr. 17: 143-153.

Hård av Segerstad, F. 1924: Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.

Hård av Segerstad, F. 1925 : The main features of the floral plant-geography of southern Sweden. Bot. Notiser 1925: 222-250.

Hård av Segerstad, F. 1926: Über die Grenze zwischen der subatlantischen und der mittelbaltischen Floraprovinz in Südschweden. Geogr. Annaler 8: 137-144.

Hård av Segerstad, F. 1927: Sydsvenska växtlokaler I. Svensk Bot. Tidskr. 21: 285-304.

Hård av Segerstad, F. 1928: C. A. Agardhs fanerogamherbarium. Meddel. Värmlands Naturhist. Fören. 1. Karlstad.

Hård av Segerstad, F. 1953: Några synpunkter på växters invandring och spridning. Svensk Bot. Tidskr. 47: 333-339.

Hård av Segerstad, F. 1955: Ett par myntors historia i Sverige. Göteborgs Kungl. Vetensk.- och Vitterh.- Samh. Handl. 6:e följden. Ser. B. 6(11).

Hårleman, C. 1749: Dag-bok öfwer en ifrån Stockholm igenom åtskillige rikets landskaper gjord resa 1749. Stockholm [s 60 Serratula tinctoria].

Högberg, J. D. 1843: Svensk flora, innefattande Sveriges phanerogamvexter. Örebro. [Sagina ciliata Fr., säkerligen misstag.]

Högdahl, T. & Sernander, R. 1914: Särö och Västerskog. Sveriges Natur 5: 42-57.

Högstedt, B. 1993: Pestilensrot. Halmstads äldsta invånare? Hallandsposten 20.XI. 1993.

Höijer, W. 1947: Förteckning över fanerogamer funna inom strandreservatet i Steninge. Hallands Natur 1947: 24-26.

Ilien, G. 1947: Bellis perennis. Dess provinsnamn i Skåne och angränsande landskap. Medlemsblad för svenska ungdomsringens Skånedistrikt 1947: 1-31. Lund.

Ingelög, T., Thor, G. & Gustafsson, L. 1987: Floravård i skogsbruket. Artdel. 2 uppl. Skogsstyrelsen. Uppsala.

Ingelög, T., Thor, G., Hallingbäck, T., Andersson, R. & Aronsson, M. 1993: Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Lund.

Inventering av urskogar och ädellövskogar 1976: Rapport från en enkätundersökning. 1 Urskogar. SNV PM 704. 2 Ädellövskogar. SNV PM 802. [Stencil. Halland 1 s 46-47; 2 s 108-118.]

Ivarsson, J. 1990: Geologisk inventering av Fylleåns dalgång. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1990(10). [Stencil.]

Jacobsson, G. 1982: Ljungheden - en livets chans. Varbergs Museum, Årsbok 33: 13-69.

Jacobsson, G. 1989: Ljunghedens historia. I: Folkets historia 1989 (3): 2-14. Riksföreningen för Folkets Historia. Karlstad.

Jacobsson, S. 1971: Morups Tånge - flyttfågellokal och naturreservat i Halland. Uddevalla. [Flora s 4-5.]

Jacobsson, S. 1972: Vegetationsbeskrivning av Getteröns naturreservat. Verksamheten vid Getteröns fågelstation 1972: 3-10. [Stencil.]

Jacobsson, S. 1973: Vegetationsbeskrivning av Getteröns naturreservat. 1: Getteröns fågelreservat. Skydd och vård. SNV PM 423, kap. 2. [Stencil.]

Jacobsson, S. 1983: Halland. I S. Hedgren (red), Värt att se i Sveriges natur: 89-98. Stockholm.

Jalas, J. 1947: Zur Systematik und Verbreitung der fennoskandischen Formen der Kollektivart Thymus serpyllum L., em. Fr. Acta Bot. Fennica 39: 1—92. [Halland, utbredn. s 67-68.]

Jalas, J. 1950: Zur Kausalanalyse der Verbreitung einiger nordischen Os- und Sandpflanzen. Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot. Fennicae "Vanamo” 24(1). [Halland s 18, 279, 297, 299, 307,313,314.]

Jalas, J. & Lindholm, R. K. 1975: Biosystematics of Rumex longifolius DC. of Fennoscandia and the Pyrenees. Anal. Inst. Bot. Cavanilles 32: 197-202. [Kromosomtal 2n = 60, Halmstad.]

Jalas, J. & Suominen, J. (red) 1972-1994: Atlas florae europaeae. 1 Pteridophyta. 2 Gymnospermae. 3 Salicaceae to Balanophoraceae. 4 Polygonaceae. 5 Chenopodiaceae to Basellaceae. 6 Caryophyllaceae (Alsinoideae and Paronychioideae). 7 Caryophyllaceae (Silenoideae). 8 Nymphaeaceae to Ranunculaceae. 9 Paeoniaceae to Capparaceae. Cruciferae (Sisymbrium to Aubretia). Helsinki.

Janson, O. 1989: Nordkråkbär i Västergötland. Calluna 6: 23-29.

[Jansson, C.-A.] 1964: Botaniska Föreningen i Göteborg 1963. Exkursion till norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 58: 454.

[Jansson, C.-A.] 1965: Botaniska Föreningen i Göteborg 1964. Exkursion till Asige socken. Svensk Bot. Tidskr. 59: 251-252.

Joelsson, A. 1981 : Stensån. Vattenkemiska och biologiska förhållanden. Länsstyrelserna i Hallands och Kristianstads län. [Stencil.]

Johanson, C. J. 1888: Iakttagelser rörande några torfmossar i södra Småland och Halland. Bot. Notiser 1888: 71-79. Även i Sv. Geol. Undersökn. Ser. C 108. 1888, Sv. Mosskulturfören. tidskr. 2: 172-177. 1888 och Bot. Centralblatt 35: 317-320. 1888. [Enslöv.]

Johansson, C. & Widerström, I. 1974: Naturvårdsinventering i Hylte kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Johansson, I. 1964: Förändringar inom floran i Värö under åren 1930-1964. /I. Johansson (utg), Värö. Vår hembygd 2: 32-33. [Stencil.]

Johansson, I. 1965 a: Ormtall i Värö. Hallands Natur 29: 41-42.

Johansson, I. 1965 b: Lahallsområdet i Värö. Halland 48: 101-105.

Johansson, J. T. & Lindell, T. 1994: Från örtabok till Wahlenberg. Historien om svensk kärlväxtfloristik tar sin början. Svensk Bot. Tidskr. 88: 267-286.

Johansson, K. 1905: Några bidrag till kännedomen om Hieracium-floran i södra Sverige. Bot. Notiser 1905: 97-128.

Johansson, K. 1923: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieracium-floran. Svensk Bot. Tidskr. 17: 175-214.

Johansson, K. 1926: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieracium-floran. II. Svensk Bot. Tidskr. 20: 305-343.

Johansson, K. 1929: Svenska Hieracia Tridentata Fr. Ark. f. Bot. 22 A(12).

Johansson, K. & Samuelsson, G. 1924: Nya svenska Archieracier. Bot. Notiser 1924: 135-160.

Johansson, M. 1982 a: Växtlighet och flora. I: Gällared. En bok om kamp för överlevnad: 243-245. Laholm.

Johansson, M. 1982 b: Några växtnamn på Gällaredsmålet. I: Gällared. En bok om kamp för överlevnad: 246. Laholm.

Johansson, Y. 1968: Bidrag till Hallands flora. Svensk Bot. Tidskr. 62: 412-415.

Johansson, Y. 1971: Tjuvhultskärret. Hallands Natur 35: 34-39.

Johansson, Y. 1972: Gullbrannaområdet. Något om dess växtlighet. Hallands Natur 36: 46-55.

Johansson, Y. 1973: Lagadalen. Phyllium - organ för Halmstads fältbiologer 1973(2): 16-17.

Johansson, Y. 1974: Lagadalen. Litet om växtligheten. Hallands Natur 38: 62-67.

Johansson, Y. 1975, 1976: Plock ur floran på Hallandsås. Skånes Natur, Årsbok 62: 70-79. Även i Hallands Natur 40: 32-38. 1976.

Johnson, S. 1964: Förteckning över växter i Värö församling, Hallands län. I I. Johansson (utg), Värö, vår hembygd 2: 34-51. [Stencil.]

Jonsell, B. 1968: Studies in the North-West European species of Rorippa s. str. Symb. Bot. Ups. 19(2).

Jonsell, B. 1992: Ranunculus fallax. I T. Ingelög m fl, Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. 1993. Lund.

Jonsson, S. & Jonsson, S. 1979: Örtabok. Helsingborg. Jordbruket och miljön. 1991: Information från Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1991(1). [Stencil.]

Julin, E. 1961: En förekomst av Peucedanum ostruthium (L.) Koch i Norrbotten. Bot. Notiser 1961: 322-328.

Julin, E. 1978: New subspecies of Ranunculus auricomus from Västmanland, Sweden. Bot. Notiser 131: 317-348. [R. auricomus ssp. erectus s 321-325, N. Halland; ssp. rectiangulus s 335-337, 340, S. Halland.]

Julin, E. 1980: Ranunculus auricomus L. in Södermanland, East-Central Sweden. Opera Bot. 57. [Halland: ssp. agynophorus s 17-18; ssp. obtusulatus s 92-93.]

Julin, E. & Luther, H. 1959: Om blomning och fruktsättning hos Ceratophyllum demersum i Fennoskandien. Bot. Notiser 112: 321-338. [Utbredningskartor s 323, 325; Hallandslokaler s 328.]

Julin, E. & Nannfeldt, J. A. 1965: Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden. III. Sippen von R. auricomus s. str. aus Uppland. Ark. f. Bot. 6(4): 163-241. [Ssp. obtusulus, Varberg, s 217.]

Jungner, J. R. 1919: En utflykt från Halmstad till Tylösand och Tylön. Sydsvenska Djurskyddet 3(3): 1-2.

Jäger, E. J. 1986: Epilobium ciliatum Raf. (E. adenocaulon Hausskn.) in Europa. Wiss. Zeitschr. Univ. Halle 35: 122-134.

Jägerskiöld, L. 1938: Hedera helix i Värö, södra Värölandet, väster Lilla Lahäll. Foto i Sv. Naturskyddsfören. arkiv.

Jörgensen, P. M. 1973: The genus Chenopodium in Norway. Norw. J. Bot. 20: 303-319.

Jörlin, E. 1794: Swenska trägårdens tredje del, Om blomstergården. Lund. [Hedera helix, Malevik.]

Jörlin, E. 1796: Swenska blomstergården. 2 uppl. I: Swenska trägården. 3 uppl. 3: 99-114. Lund. [Hedera helix.]

K. T. 1954: Om röda näckrosor i Särö-trakten. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 25.VIII.1954. [”Röd näckros inplanterad N triangelpunkt Långenäs udde omkring 1940” ; se Lundegårdh, P. H. 1954 och Skottsberg 1954.]

Kalela, A. 1965: Über die Kollektivart Carex brunnescens (Pers.) Poir. Ann. Bot. Fennici 2: 174—218 [s 196 karta med markering NO om Halmstad].

Kallin, B., Svensson, S. & Åhrén, P. M. 1984: Åkulla bokskogar - Centralhalländska bokskogsområdet. Länsstyrelsen i Hallands län. Broschyr. Värnamo.

Karlqvist, L. 1977: Markkänslighet inom Varbergs kommun. Del av avhandling. Kvartärgeologiska avdelningen, Uppsala universitet.

Karlsson, R. 1975: Jordartskartering inklusive pollenanalytisk undersökning av markprofilen i hedområdet vid Mästocka, s. Halland. 3-betygsuppsats i kvartärgeologi vid Lunds universitet. [Stencil.]

Karlsson, Thomas 1982 a: Euphrasia rostkoviana i Sverige. Växtekol. Stud. 15. Uppsala.

Karlsson, Thomas 1982 b: Svenska kärlväxtnamn. [Stencil.]

Karlsson, Thomas 1985: Fyra arter av Doronicum, gemsrot, förvildade. Svensk Bot. Tidskr. 79: 73-78.

Karlsson, Thomas 1986: Tre arter av Echinops, bolltistel, förvildade i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 279-288. [E. bannaticus, Fjärås.]

Karlsson, Thomas 1987: Två Setaria-arter nya för svenska floran. Svensk Bot. Tidskr. 81: 305-311.

Karlsson, Thomas 1989: Införda Oxalis-arter i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 299-314.

Karlsson, Thomas 1990: Smålands flora i slutspurten. Svensk Bot. Tidskr. 84: 217-240.

Karlsson, Thomas 1992: Euphrasia micrantha. E. rostkoviana ssp. fennica. E. stricta var. suecica. I T. Ingelög m fl, Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda

växter. 1993. Lund.

Karlsson, Torsten 1978: Skogsinventeringen i Ullared-Källsjö-Fagered 1792. I: Krönika från Fagereds pastorat 1978: 4-10. [Protokollsboken i Landsarkivet i Lund, Sign. E I: 1.]

Kellgren, A. G. 1895: Praktiskt botanisk och geologisk beskrifning af de s k ryorna i sydöstra Halland. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. C 157.

Kers, L. E. 1991: Könsfördelningen hos Petasites hybridus, pestskråp, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 85:39-51.

Kilander, S. 1992: Något om våra vallörter. Calluna 9: 17-19.

Kjellin, M. [1956]: Kommentarer till Olaus Bromelius’ Chloris gothica. Efter Axel Liljedahls anteckningar. [Göteborg.]

Kjellqvist, E. 1964: Festuca arenaria Osb. - a misinterpreted species. Bot. Notiser 117: 389-396.

Kleppa, P. 1959, [1962]: Otto Sperling. Norsk biografisk leksikon 14: 240-242. Oslo.

Koch-Schmidt, A. 1917: Ur växtvärlden på Böda kronopark. Fauna och Flora 12: 63-71 [s 69 Hypochaeris radicata f. hispida i Halmstad].

Kolk, H. 1955: Förekomsten av olika ogräsarters frön i svenskt vallutsäde. Meddel. fr. Stat. Centr. Frökontrollanst. 30.

Krafft, T. 1986: Växtinventering av Getteröns naturreservat. Meddel. fr. Getteröns fågelstation 22: 39-45.

Kraft, J. 1979: Översikt över Orobanche, snyltrotsläktet, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 73: 27-37.

Kraft, J. 1982: Floran i Brunnby socken med Kullaberg. Lund.

Kraft, J. 1987: Falsterbohalvöns flora. Lund.

Kraft, J. 1994: Pricknattljus, Oenothera rubricaulis, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 193-198.

Krok, T. O. B. N. & Almquist, S. 1883-1984: Svenskflora för skolor. I. Fanerogamer (och ormbunksväxter). Uppl. [1], 1883; 2, 1885; 3, 1888; 4, 1891; 5, 1893; 6, 1898; 7, 1900; 8, 1901; 9, 1903; 10, 1905; 11, 1907 (1908); 12, 1910(1912); 13, 1914; 14, 1917(1918); 15, 1919; 16, 1920 (E. Almquist utg. fr o m uppl 16); 17, 1920; 18, 1923; 19 1926; 20, 1928; 21, 1933; 22, 1935 (1938); 23, 1945; 24, 1956 (fr o m uppl 24 med titeln Svensk flora I); 25, 1960 (1967, 1974) Stockholm; 26, 1984 (bearb. av Lena o. Bengt Jonsell). Uppsala.

Kugelberg, E. 1947: Några sydhalländska lokaler för Epipactis persica Hausskn. Bot. Notiser 1947: 89-90.

Kuylenstierna, J. 1983: Exkursionen till norra Halland den 4-5 sept. 1982. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1982: 12-14.

Lagerberg, T. 1928: En ovanlig flygsandsbindare. Lustgården 9: 127-128. [Rosa rugosa, Höka flygsandsfält.]

Lagerberg, T. 1937-1958: Vilda växter i Norden. Uppl. [1], 1-3, 1937-1939; 2 (utökad), 1-4, 1947-1949; 3, 1-4, 1956-1958. Stockholm.

Lagerheim, G. 1902: Bidrag till kännedomen om kärlkryptogamernas forna utbredning i Sverige och Finland. Geol. Fören. Förhandl. 24: 37—43. [Thelypteris palustris, Lunna mosse.]

Land[e]berg, S. 1805: Embetsberättelse från Kongsbacka d. 28 Febr. 1800. Z A. J. Segerstedt, Läkaren och naturforskaren, XIV bandet [s 93 uppräkning av 12 vanliga medicinalväxter i Kungsbackatrakten].

Lange, T. 1937: Sveriges Barbarea-arter. Bot. Notiser 1937: 216-230.

Langlet, O. 1935: Till frågan om sambandet mellan temperatur och växtgränser. Meddel. fr. Statens Skogsförsöksanst. 28(3): 302-412 [s 363-365 tall, s 366-369 gran].

Larsson, Alrik 1957: En rik och omväxlande natur. I A. Larsson, Alfshög. En socken i hjärtat av Halland: 115-118. Falkenberg.

Larsson, Alrik 1971: Ljung, ginst och andra blommor. I A. Larsson, En bok om Ljungby: 44—47. Falkenberg.

[Larsson, Alrik] 1973: Ginstarterna i Halland gynnades av mildvintern. Hallands Nyheter 21.VI.1973. Sign. ”Rikello”.

Larsson, Alrik 1975 a: Växtart från Amerikas västkust blommar vid stranden av Vinån. Hallands Nyheter 15 o. 16.V.1975. [Skunkkalla, Lysichiton americanus.]

Larsson, Alrik 1975 b: Bovete - grödan som försvann. Hallandsbygd 17: 64-67.

Larsson, Anders 1976: Ginstreservaten i Bölarp och Hällarp. Vegetations- och skötselsynpunkter. SNV PM 771. [Stencil.]

Larsson, E.-L. 1993: Storfynd av bronsålderssäd i Skummeslöv. Halland 76: 55-61.

Larsson, G. & Bremer, B. 1991: Korgviden – nyttoväxter förr och nu. Svensk Bot. Tidskr. 85: 185-200.

Larsson, K. 1978 a: Botanisk inventering över Fjärås bräcka naturreservat. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1978(7). [Stencil.]

Larsson, K. 1978 b: Botanisk inventering av Laholmsbuktens och Skummeslövs sanddynsreservat. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1978(11). [Stencil.]

Larsson, K. 1980: Botanisk inventering av norra delen av Skipåsabergen. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1980(16). [Stencil.]

Larsson, K. 1982: Den halländska ädellövskogen. Hallands Natur 46(2): 4-11.

Larsson, K. 1993: Det halländska landskapet. Hallands länsmuseer, landsantikvarien. Länsstyrelsen i Hallands län.

Larsson, K. &Åhrén,P. M. 1980: Halland-flera landskap i ett. Hallands Natur 44(2): 4-7. [Berggrund, geologi, jordarter.]

Lassen, P. 1988: Om gullört, Amsinckia, i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 82: 141-150. [A. tesselata, Falkenberg.]

Leche, J. 1744: Disputatio medico-botanica exhibens Primitiae florae scanicae. Diss. ac. Lundae. Även på svenska med titeln: Förteckning öfver de raraste växter i Skåne. Svenska Vetensk.-Akad. Handl. 1744: 261-285. [Genista pilosa, Stjärnarp.]

Leffler, J. A. 1863: Bidrag till Sveriges vestra kustprovinsers flora. Bot. Notiser 1863: 151-155. [Onsala, Släp, Tölö, Vallda.]

Leffler, J. A. 1866: Strödda bidrag till Sveriges flora. Bot. Notiser 1866: 170-184.

Lemel, I. 1982: Något om safflor, Carthamus tinctorius. Svensk Bot. Tidskr. 76: 155-157.

Lenfors, I. & Nilsson, N.-G. 1987: Två nordamerikanska araceer i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 81: 37-39.

Lid, J. 1963, 1974: Norsk og svensk flora. [1] & 2 utgåva. Oslo.

Lid, J. & Zachau, A. R. 1929: Utbredningen av Viscaria alpina (L.) G. Don, Alchemilla alpina L. och Rhodiola rosea L. i Skandinavien. Acta Horti Gothob. 4: 69-144.

Lidén, M. 1991: De svenska nunneörterna. Svensk Bot. Tidskr. 85: 65-69.

Lidforss, B. 1901: Batologiska iakttagelser II. Öfvers. Kungl. Vetensk.-Akad. Förhandl. 58: 59-90. [Halland s 71, 72, 77, 83.]

Lidmar-Bergström, K. 1994: Berggrundens ytformer. I C. Fredén (red), Berg och jord. Sveriges Nationalatlas 12: 44—54.

Lihnell, D. 1939: Untersuchungen über die Mykorrhizen und die Wurzelpilze von Juniperus communis. Symb. Bot. Ups. 3(3) [s 134-135 fanerog. Torup, Fjärås].

Liljeblad, S. 1792, 1798, 1816: Utkast til en svensk flora. Uppl. [1] - 3. Upsaliae. [Uppl. 3. Utg. J. H. Wallman.]

Liljedahl, Â. 1910: Den nordligaste förekomsten af Helichrysum arenarium (L.) Moench i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 4: (157)-(158).

Liljegren, R. & Lagerås, P. 1993: Från mammutstäpp till kohage. Djurens historia i Sverige. Faunahistoriska laboratoriet. Lund.

Lind, V. 1993: Sveriges ginstarter-fakta och frågetecken. Hallands Natur 57 (1): 31-37.

Lindau, Å. 1981: Mästocka ljung. Turist 49(4): 30-31.

Lindberg, H. 1909: Die nordischen Alchemilla vulgaris-Formen und ihre Verbreitung. Acta Soc. Scient. Fennicae 37(10).

Lindberg, H. 1958: Växter kända från Norden i Linnés herbarium. Acta Bot. Fennica 60. [Mentha aquatica s 73.]

Lindberg, P. S. 1983: Stockholmsfloran. Stockholm.

Lindblad, R. & Ståhl, B. 1989: Krypfloka och flocksvalting i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr 83: 211-217.

Lindblom, A. E. 1835: In geographicam plantarum intra Sveciam distributionem adnotata. Diss. ac. Lundae.

Lindblom, A. E. 1838: Om O. Sperling och G. Fuirén samt deras bidrag till Skandinaviens flora. Physiogr. Sällsk. Tidskr. 1: 360-384. Även som särtr. A. E. Lindblom, Botaniska upsatser: 46-70. Lund 1838.

Lindeberg, C. J. 1850: Exkursioner i norra Halland 1849. Bot. Notiser 1850: 25-31. [Onsala, Släp, Tölö, Vallda.]

Lindeberg, C. J. 1852 a: Växtgeografiska anteckningar öfver Bohuslän. Bot. Notiser 1852: 17-23. [N. Halland: Calamagrostis arundinacea x epigejos, Carex vacillans, Mentha x gracilis.]

Lindeberg, C. J. 1852 b: Vextarter från vestra skärgården. Kungl. Vetensk.-Akad. Öfvers. 9: 61-62. Referat i Bot. Notiser 1853: 14-15. [Carex vacillans, Särö; Calamagrostis arundinacea x epigejos, Släp.]

Lindeberg, C. J. 1853: Botaniska Sällskapet i Götheborg. Bot. Notiser 1853: 30-32.

Lindeberg, C. J. 1854: Fortsatta exkursioner i Bohus län åren 1852-1853. Bot. Notiser 1854:1-10. [Särö, Tölö.]

Lindeberg, C. J. 1858 a: Ruppia brachypus Gay. Bot. Notiser 1858: 10-12. [Säröviken.]

Lindeberg, C. J. 1858 b: Novitiae florae scandinavicae I. Göteborg.

Lindeberg, C. J. 1858 c: (Sälsyntare växter vid badorterna å Sveriges vestra kust.) 1 J. Wallin, Beskrifvning öfver badorterna å Sverges vestra kust. Göteborg. Faksimileuppl. Bielefeld 1970. [Varbergs-trakten s 51, Särö s 57.]

Lindeberg, C. J. 1878: Hallands och Bohusläns fanerogamer och ormbunkar. Göteborgs Kungl. Vetensk.- och Vitterh.-Samh. Handl. N. F. 16(11).

Lindeberg, C. J 1885 a: Den Botaniska Afdelningen [vid Göteborgs Museum. 1884]. Berättelse av —. Bihang till Göteborgs Kungl. Vetensk.- o. Vitterh.-Samh. Handl. N. F. 20: 28-34 [s 33 Rubus dissimulans ß nitens, Björkeris o. Onsala; se följande titel].

Lindeberg, C. J. 1885 b: Bidrag till v. Sveriges och s. Norges Rubi Corylifolii: [ 1 ]—8. Särtryck med ny titel ur Bihang till Göteborgs Kungl. Vetensk.- o. Vitterh.-Samh. Handl. N. F. 20 [s 5 R. dissimulans ß nitens, Björkeris och Onsala; delvis samma som föregående arbete men med tillägg].

Lindeberg, C. J. 1887: Genmäle. Bot. Notiser 1887: 69-78, 126 [s 77 Rubus dissimulans, Onsala, Björkeris]. Som särtryck med titeln Upplysningar till Herbarium ruborum Scandinavicae fasc. I—II, samt genmäle till Prof. F. W. C. Areschoug: 1-15: Göteborg 1887 [s 11 R. dissimulans, jfr F. W. C. Areschoug 1886].

Lindeberg, C. J. 1898: Studier öfver skandinaviska fanerogamer. Bot. Notiser 1898: 151-161. [Puccinellia maritima, Gottskär.]

Lindeberg, I. (utg) 1982: Örtmedicin och växtmagi. Stockholm.

Lindencrona, G. 1993: Blomman som garderar med X. Göteborgs-Posten 13. VI. 1993. [Havsnarv och saltnarv.]

Lindfeldt, K. 1990: Ängs- och hagmarker i Kungsbacka kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1990(2). [Stencil.]

Lindfeldt, K., Håkansson, A. K., Hernborg, K. & Flodin, L.-Å. 1991: Ängs- och hagmarker i Varbergs kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1991(6). [Stencil.]

Lindgren, L. 1968: Växtekologisk inventering av bokskogar i Hallands län. SNV. [Stencil.]

Lindgren, L. 1969: Den halländska bokskogen. HallandsNatur 33: 25-42.

Lindgren, L. 1970: Beech forest vegetation in Sweden - a survey. Bot. Notiser 123: 401-424.

Lindman, C. A. M. 1901-1905; 1917-1926; 1964; 1974-1975: Bilder ur Nordens flora. 1-3, Stockholm. 2-3 uppl. 1-3, Stockholm 1917-1926. Ny rev. uppl. av M. Fries, ” Nordens flora" 1-3, Stockholm 1964. Ny utg. 1-10, Stockholm 1974-1975.

Lindman, C. A. M. 1905: Poa irrigata, en ny nordisk art af pratensis-typen. Bot. Notiser 1905: 73-90.

Lindman, C. A. M. 1909: Juncus tenuis Willd. i Sverige. Bot. Notiser 1909: 305-306.

Lindman, C. A. M. 1918, 1926: Svensk fanerogamflora. [1]—2 uppl. Stockholm.

Lindman, C. A. M. 1922: Emendanda, delenda, addenda ad librum Svensk fanerogamflora 1918. Bot. Notiser 1922: 105-107.

Lindquist, B. 1925: Några Melilotus-arter och deras hemortsrätt i Sveriges flora. Bot. Notiser 1925: 153-170.

Lindquist, B. 1931: Den skandinaviska bokskogens biologi. Akad. avh. Stockholm. Ur: Sv. Skogsvårdsfören. Tidskr. 29(3).

Lindquist, B. 1932: Taxonomical remarks on Juncus alpinus Villars and some related species. Bot. Notiser 1932: 313-372.

Lindquist, B. 1933: Skogsalmen i Sverige. Sveriges Natur 24: 101-108. [Karta s 103.]

Lindquist, B. 1959: Forest vegetation belts in southern Scandinavia. Acta Horti Gothob. 22: 111-144.

Lindström, Axel 1898: Beskrifning till kartbladet ÖrkelIjunga. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Aa 114.

Lindström, Axel Albert 1926: Rosa L. 1 C. A. M. Lindman, Svensk fanerogamflora. 2 uppl: 361-373.

Lindström, E. 1935: Ny halländsk fyndort för ekbladig skogskaprifol. Lustgården 16: 248-249. [Särö.]

Lindström, M. 1984: Botaniska föreningen i Göteborg 1983. Exkursion till Sönnerbergen, Onsala sn. Svensk Bot. Tidskr. 78: 113.

Lindström, M., Lundqvist, J. & Lundqvist, T. 1991: Sveriges geologi från urtid till nutid. Studentlitteratur, Lund.

Lindwall, C. W. 1891: Några spridda växtgeografiska lokaler. Bot. Notiser 1891: 220-221. [Hieracium aurantiacum, Verbascum lychnitis, Halmstad; Sanguisorba minor, Steninge; Euphorbia cyparissias, Vapnö, Enslöv.]

Lindälv, E. 1982: Botanisk inventering av Nordhalland. Vår bygd 65: 5-12. [Särtryck paginerat 1-8; Manne Ohlander.] Litteratur 759

Linné, C. von 1745, 1755: Flora svecica. Ed. [1], 2. Stockholmiae.

Linné, C. von 1747: Wästgötha-Resa. Stockholm. Nytryck med textkommentarer av N. Beckman. Göteborg 1928.

Linné, C. von 1761: Florae svecicae novitiae. I: Fauna svecica. Ed. 2: 557-558. Stockholmiae. [Digitaria ischaemum, Campanula rapunculoides, Holcus mollis.]

Linné, C. von 1768, 1785: Dissertatio de colonis plantarum. Upsaliae. Även i Amoen. academ. 8. 1785. [Chrysanthemum segetum, Genista pilosa.]

Linné, C. von 1986: Svensk flora. Översättning från Flora svecica, 2 uppl., 1755, av H. Erickson & Å. Ohlmarks. Stockholm.

Linnman, G. 1966: Torvmarker. I C. Caldenius m fl, Beskrivning till kartbladet Halmstad. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Aa 198: 87-104.

L[jung], A. 1956: Egendomligt växtsätt hos en Bellis. Hallands Natur 20: 40-41.

Lohammar, G. 1940: Die Verbreitung von Lemna trisulca in Fennoskandien und Dänemark. Verhandl. Internat. Vereinig. Theoret. und Angew. Limnologie 9: 204-209. [Utbredningskarta s 206; karta över Ceratophyllum demersum.]

Lundberg, F. 1952: Hypericum humifusum L. funnen i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 46: 492-493. [Lindome.] Lundberg, F. (1959) 1960: Sonchus palustris L. i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 53: 546-547. [Fjärås.]

Lundegren, A. 1947: Lamium galeobdolon i Halland. Bot. Notiser 1947: 94. [Årstad.]

Lundegren, A. 1948: En halländsk växtplats för gulplistern. Hallands Natur 1948: 21-22. [Årstad.]

Lundegren, A. 1949: Nya halländska växtlokaler. Hallands Natur 1949: 29-32.

Lundegårdh, P. H. 1954: Om kartbladet Särö. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 20.VIII.1954. [Röda näckrosor; se Skottsberg 1954 och K. T. 1954.]

Lundegårdh, P. H. & Sandegren, R. 1953: Beskrivning till kartbladet Särö. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Aa 195: [s 7 röd näckros, s 79 pollendiagram, s 93-98 kvartära växtfynd; se Skottsberg 1954, Lundegårdh 1954, K. T. 1954].

Lundell, U. 1975: Värö - en landskapsinventering. Lantbrukshögskolan Alnarp. Konsulentavdelningens stencilserie. Landskap 16. [Stencil.]

Lundgren, A. 1990: Floristiska notiser. Hippocrepis comosa. Svensk Bot. Tidskr. 84: 248.

Lundgren, B. 1979: Aktuellt om Geum hispidum. Svensk Bot. Tidskr. 73: 115-121.

Lundqvist, G. 1959: Description to accompany the map of the Quaternary deposits of Sweden. With one map in three separate sheets in the scale 1:1 000 000. Sveriges Geol. Unders. Ser. Ba 17.

Lundqvist, Inger 1995: Berggrundskartan Kungsbacka SO. Sveriges Geol. Unders. Ser. Af 187.

Lundqvist, Ingvar m fl 1975: Limnologisk undersökning 1974-1975. Fegen, Kalvsjön. Sammanfattningar av naturinventeringar. Bil. 5. Länsstyrelserna i Hallands, Jönköpings, Älvsborgs län. [Stencil.]

Lundqvist, M. & Lundqvist, R. 1974: På utflykt och promenad i Halland. Halmstad.

Lundqvist, Å. 1979: Weitere Nachträge zur Flora der Insel Öland. Svensk Bot. Tidskr. 73: 281-325.

Lundqvist, Å. 1981: Orientering i den svenska provinsfloristiken. Svensk Bot. Tidskr. 75: 303-312.

Lye, K. A. & Pedersen, A. 1994: Rubus norvegicus, västkustbjörnbär, det vackraste av alla krypbjörnbären. Svensk. Bot. Tidskr. 88: 317-326.

Lyhagen, R. 1991: Några glimtar från 100 års utsädesförsäljning. Svensk Bot. Tidskr. 85: 385-396.

Lyttkens, A. 1879: Om klöfversnärjan. Cuscuta trifolii Bab. Kungl. Landtbruks-Akad. Handl, o. Tidskr. 18: 320-324. [Skedala.]

Lyttkens, A. 1885: Om svenska ogräs, deras förekomst och utbredning. Norrköping. [Panicum capillare, Torilis nodosa, Rudbeckia hirta.]

Lyttkens, A. 1895: Iakttagelser inom växtriket och åkerbruket. Redogörelse för verksamheten vid Hallands Läns Frökontrollanstalt å Nydala åren 1876-1893. 1895: 69-72. Halmstad. [Blomning, fruktmognad, lövsprickning, lövfällning under åren 1873-1892.]

Lyttkens, A. 1898: [Plantago aristata vid Falkenberg.] Referat. Bot. Sällskapet, Stockholm. Bot. Notiser 1898: 224.

Lyttkens, A. 1904-1906, 1908-1915: Svenska växtnamn. 1-3. Stockholm.

Lyttkens, A. 1916: Viscum album L. - Mistel. En parasit på frukt- och parkträd samt skogsträd. Sveriges Pomol. Fören. Årsskr. 17: 69-88.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1977: Foreløbig status over den danske flora. Aarhus.

[Lönnberg, E.] 1916: Genista anglica skyddad. Fauna och Flora 11: 228. [Veinge, Kullsgården.]

Lönnberg, E. 1928: Minnesvård rest över Vetenskapsakademiens ledamot Pehr Osbeck. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Årsbok 1928: 401-405, pl. 6.

Lönnerfors, R. 1959: Hallands Naturskyddsförening 1958. Styrelseberättelse. Hallands Natur 23: 79-83. [Genista germanica-lokalen.]

Lönnroth, K. J. 1854: Observationes criticae plantas suecicas illustrantes. Diss. Upsaliae. Referat i Bot. Notiser 1855: 57-63. [Callitriche.]

Löve, Á. 1944: The dioecious forms of Rumex subgenus Acetosa in Scandinavia. Bot. Notiser 1944: 237-254. [Karta s 248 R. thyrsiflorus.]

Löve, Á. 1961: Hylandra - a new genus of Cruciferae. Svensk Bot. Tidskr. 55: 211-217.

Lövkvist, B. 1956: The Cardamine pratensis complex. Outlines of its cytogenetics and taxonomy. Symb. Bot. Ups. 14(2).

Lövkvist, B. 1957: Experimental studies in Cardamine amara. Bot. Notiser 110:423-441. [Halland s 425,437.]

[Magnusson, A. H.] 1922: Botaniska Föreningen i Göteborg 1921. Fynd av Anemone nemorosa x ranunculoides vid Kullavik i Släps sn. Upptäckt av K. Forssenius. Svensk Bot. Tidskr. 16: 142. [Se H. Fries 1926.]

[Magnusson, A. H.] 1923: Botaniska Föreningen i Göteborg. Sammankomst 22 dec 1922. E. Bäcklin meddelar fynd av Genista anglica insamlad av C. T. Mörner i Bölarps by, Veinge. Svensk Bot. Tidskr. 17: 123.

[Magnusson, A. H.] 1934: Botaniska Föreningen i Göteborg 1933. Nya lokaler i Släp och Vallda för Sedum anglicum, Beta maritima och Glaucium flavum meddelade av C. Skottsberg. Svensk Bot. Tidskr. 28: 147.

[Magnusson, A. H.] 1937: Botaniska Föreningen i Göteborg 1936. C. Skottsberg meddelade fynd av Asplenium adiantum-nigrum från Åsa. Svensk Bot. Tidskr. 31:154.

[Magnusson, A. H.] 1946: Botaniska Föreningen i Göteborg 1945. Svensk Bot. Tidskr. 40:100. [Ligustrum nära Råö. Onsala sn, upptäckt av H. Wijk.]

[Magnusson, A. H.] 1952 a: Botaniska Föreningen i Göteborg 1951. Dikotomi hos Orchis maculata från Onsala. Svensk Bot. Tidskr. 46: 136. [Se S. Suneson 1951.]

[Magnusson, A. H.] 1952 b: Botaniska Föreningen i Göteborg 1951. Vårexkursion till södra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 46: 137.

Malcus, B. 1976: Längs kusten om sommaren. Halland. Svenska Turistföreningens Årsskrift 1976: 267-281.

Malmberg, S. 1974: Myrarna vid Långhultbacken. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Malmberg, S. 1976: Vesslunda naturreservat, Hallands län - vegetationskartering. SNV PM 727. [Stencil.]

Malmberg, S. 1977: Stensjöstrand och Steninge naturreservat. Hallands län. En biologisk inventering. SNV PM 816. [Stencil.]

Malmberg, S. 1979: Biologisk inventering av Haverdals naturreservat i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1979(3). [Stencil.]

Malmer, N. 1961 : Ecologic studies on the water chemistry of lakes in South Sweden. Bot. Notiser 114: 121-144. [Attavarasjön i Breared och Tönnersjö; Håraltasjön och Sävseredssjön i Breared.]

Malmer, N. 1965: The south-western dwarf shrub heaths. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 123-130.

Malmer, N. 1968 a: Fuktmarkerna och dess vegetation inom Hallandsås-reservatet. Hallands Natur 32: 16-31.

Malmer, N. 1968 b: Om ljunghedar och andra rishedar i Sydvästsverige. Sveriges Natur 1968: 177-187.

Malmer, N. 1976: Fysisk riksplanering-naturvårdssynpunkter på östra delarna av Breareds, Tönnersjö och Veinge socknar. Avdelningen för ekologisk botanik, Lunds universitet.

Malmer, N., Lindgren, L. & Persson, S. 1976: Successions in the vegetation of a south Swedish deciduous woodland. Avdelningen för ekologisk botanik, Lunds universitet.

Malmer, N. & Olausson, E. 1956: Nya fynd av Sphagnum Lindbergh i södra Sverige. Bot. Notiser 109: 83-90. [Tönnersjö, Roshultsmyren, växtförteckning.]

Malmgren, U. 1982: Västmanlands flora. Stockholm.

Malmgren, U. 1986: Släktet Rosa i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 209-227.

Malmsten, C. Å. 1944: Skogen - ljungheden. Hallands Natur 1944: 30-33.

Malmström, C. 1920: Trapa natans L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 14: 39-81. [Slättåkra, fossilfynd.]

Malmström, C. 1936: Kartor belysande skogens utbredning i Halland under olika tider. Svenska Skogsvårdsfören. Tidskr. 34: 295-315, 462-465. Även ingående i Skogliga studier tillägnade A. E. Ohlsson på hans 70-årsdag... 1936.

Malmström, C. 1937: Tönnersjöhedens försökspark i Halland. Ett bidrag till kännedomen om sydvästra Sveriges skogar, ljunghedar och torvmarker. Meddel. Statens Skogsförsöksanst. 30(3).

Malmström, C. 1939: Hallands skogar under de senaste 300 åren. En översikt över deras utbredning och sammansättning enligt officiella dokuments vittnesbörd. Meddel. Statens Skogsfösöksanst. 31: 171-300.

Malmström, C. 1940: Skogens utbredning och sammansättning i Halland under de senaste 300 åren. Ymer 60: 23-40.

Malmström, C. 1952: Hallands skogar genom tiderna. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 314-330. Göteborg.

Malmström, C. 1959: Landskapsbildens förändringar i Halland under de senaste 300 åren. I: Hallands historia II. Från freden i Brömsebro till våra dagar: 589-613. Halmstad.

Malte, M. O. 1903: Epilobium hirsutum L. x montanum L. Bot. Notiser 1903: 277-286. [Halmstad, men lokaluppgiften säkerligen felaktig.]

Martensen, H. O. & Pedersen, A. 1987: Rubus gothicus och närstående arter. Svensk Bot. Tidskr. 81: 257-271. [Karta s 263.]

Martinsson, K. 1985: Problem kring Callitriche platycarpa, plattlånke. Svensk Bot. Tidskr. 79: 165-174.

Mascher, J. W. 1991: Ångermanlands flora. Lund.

Matsson, L. P. R. 1901: Rosa. I L. M. Neuman & F. E. Ahlfvengren, Sveriges flora (fanerogamerna): 348-372.

Matsson, L. P. R. 1915: Öfversikt af de nordeuropeiska formerna af Rosa mollis Sm. Svensk Bot. Tidskr. 9: 30-72.

Mattiasson, G. 1988: Hotade svenska kärlväxter i Skåne. Årsrapport 1988. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1988: 36-45.

Mattiasson, G. 1993: Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1992. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993: 24-68.

Mattiasson, G. 1995: Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1994. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1995: 28-60.

Mellström, J. A. 1914: Kronoflygsandfältet Höka. Skogvaktaren 24: 300-311.

Merker, H. 1985: Genmäle om Rosa suionum. Svensk Bot. Tidskr.79: 237-239.

Moeslund, B. m fl 1990: Danske vandplanter. Miljønyt 1990 (2).

Mohrén, E. & Larsson, W. 1968: Beskrivning till kartbladet Laholm. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Aa 197. Monitor 12, 1991: Försurning och kalkning av svenska vatten. SNV.

Montin, L. 1766: Förtekning på de i Halland vildt växande örter, som äro sällsynte i Sverige, eller ock där ej tillförene blifvit fundne. Kungl. Vetensk.-Akad. Handl. 1766: 234-247.

Montin, L. 1768: Anmärkning vid flygsandens cultiverande. Kungl. Vetensk.-Akad. Handl. 29: 265-272. [Agrostis canina.]

Morling, G. 1981: Effects of acidification on some lakes in western Sweden. Vatten 37: 34.

Mossberg, B. & Nilsson, S. 1977: Nordens orkidéer. Stockholm.

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992: Den nordiska floran. Stockholm.

Murbeck, S. 1886: Växtgeografiskt bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1886: 191-202. [Epilobium, Hemmeslöv, Breared.]

Murbeck, S. 1892: Studien über Gentianen aus der Gruppe Endotricha Froel. Acta Horti Bergiani 2(3).

Murbeck, S. 1898 a: Studier öfver kritiska kärlväxtformer. II. De nordeuropeiska formerna af slägtet Agrostis. Bot. Notiser 1898: 1-14.

Murbeck, S. 1898 b: Studier öfver kritiska kärlväxtformer. III. De nordeuropeiska formerna af slägtet Cerastium. Bot. Notiser 1898: 241-268.

Murbeck, S. 1899: Die nordeuropäischen Formen der Gattung Rumex. Bot. Notiser 1899: 1-42.

Murbeck, S. 1934: Exotiska Verbasca från nordiska fyndorter. Bot. Notiser 1934: 353-364. [V. lychnitis, Särö; V. phlomoides, Halmstad, Harplinge, Särö.]

Mörner, C. T. 1914: Några spridda växtlokaler. Bot. Notiser 1914: 225-226. [Ononis spinosa ssp. maritima, Cichorium intybus, Falkenberg; Carduus crispus, Varberg.]

Mörner, C. T. 1922 a: Statice limonium L. var. hallandica Neum.; status praesens å originalfyndorten. Bot. Notiser 1922: 111.

Mörner, C. T. 1922 b: Bidrag till kännedomen om Genista anglica L. inom Sverige jämte historisk återblick. Svensk Bot. Tidskr. 16: 356-362.

Mörner, C. T. 1935: [Pulsatilla vulgaris f. schizantha från Halland: Falkenberg.] Bot. Sekt. Naturvet. Studentsällsk. Uppsala. Svensk Bot. Tidskr. 29: 138.

Mörner, C. T. 1936 a: Orientering angående förekomsten av nålginst (Genista anglica) inom Halland. Laholms Tidning 31. III. 1936.

Mörner, C. T. 1936 b: Några spridda iakttagelser rörande träd och buskar inom Sverige. Lustgården 17: 19-28. [Genista s 21-24.]

Nannfeldt, J. A. 1937: Om Poa supinas utbredning i Norden. Bot. Notiser 1937: 258-265.

Nannfeldt, J. A. 1946: Tre för Norden nya Epipactis-arter, E. persica Hausskn., E. leptochila (Godf.) Godf. och E. purpurata Sm. Bot. Notiser 1946: 1-28.

Nannfeldt, J. A. 1955: Något om släktet Salicornia i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 49: 97-109.

Nannfeldt, J. A. 1966: Dryopteris dilatata och D. assimilis i Sverige. Bot. Notiser 119: 136-152.

Naturforskarmötet, 17. skandinaviska. Göteborg 1923. Svensk Bot. Tidskr. 17: 396. [Exkursion till Särö, Eleocharis parvula.]

Natur i Hallands län. 1977: Inventering och handlingsprogram för allmän naturvård. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Naturreservat i Hallands län. 1973, 1977: Utg. av Länsstyrelsen i Hallands län.

Naturskyddade områden i Hallands län. Sammanställningar 1987-07-01 och 1993-01-01. Information från Länsstyrelsen i Hallands län. Halmstad.

Nauman, E. 1928: Die regionale Gliederung von Süd- und Mittelschweden in pflanzengeographischer bezw. limnologischer Hinsicht. Eine vergleichende Übersicht. Bot. Notiser 1928: 31-48.

Neuman, L. M. 1880: Artemisia biennis Willd. Phyt. Bot. Notiser 1880: 157-159.

Neuman, L. M. 1882: [Anmärkningar till J. A. Gabrielsson, 1882.] Bot. Notiser 1882: 101-102.

Neuman, L. M. 1882-1883: Studier öfver Skånes och Hallands flora. [I]. Bot. Notiser 1882: 167-178. 1883: 8-13,43-54, 82-102. Lund 1883. [Även som bot. avh. med egen paginering.]

Neuman, L. M. 1884: Bidrag till kännedomen af floran på Sveriges syd-vestkust omfattande trakten mellan Halmstad och Engelholm. Göteborgs Kungl. Vetensk.- och Vitterh.-Samh. Handl. N. F. 19. [Även som särtryck.]

Neuman, L. M. 1885: Anteckningar angående Rubusfloran i nordvestra Skåne, på Hallandsås och i södra Halland. Bot. Notiser 1885: 85-96.

Neuman, L. M. 1887: Botaniska anteckningar under sommaren 1886. Bot. Notiser 1887: 1-31. [Galium album, Lithospermum officinale, Carex acutiformis.]

Neuman, L. M. 1888 a: Om tvenne Rubi från mellersta Halland. Bot. Notiser 1888: 52-60.

Neuman, L. M. 1888 b: Några kritiska eller sällsynta växter, hufvudsakligen från Medelpad, i akt tagna under sommaren 1887. Sundsvall. [Eleocharis multicaulis, Breared; Silene dioica, Majenfors; Vaccinium myrtillus och uliginosum, provinsnamn.]

Neuman, L. M. 1889: Studier öfver Skånes och Hallands flora. II. Bot. Notiser 1889: 234-243.

Neuman, L. M. 1896: Studier öfver Skånes och Hallands flora. III. Bot. Notiser 1896: 279-291.

Neuman, L. M. 1897: Statice scanica Fr. v. hallandica, varietas nova. Bot. Notiser 1897: 203-207.

Neuman, L. M. 1900: Utricularia intermedia Hayne x minor L. Bot. Notiser 1900: 65-66.

Neuman, L. M. 1909: Anteckningar rörande nordiska Orkis-former. Bot. Notiser 1909: 151-159, 229-246.

Neuman, L. M. 1913: Skydd åt sällsynta växter. Skånes Naturskyddsfören. Årsberättelse 4: 10-14. [Genista germanica, Betula nana.]

Neuman, L. M. 1914: Skydd åt sällsynta växter. Skånes Naturskyddsfören. Årsberättelse 5: 11-14. [Genista germanica.]

Neuman, L. M. 1920: Skydd åt sällsynta växter. Sydsvenska Djurskyddet 1920(3): 8-9. [Genista germanica, Betula nana.]

Neuman, L. M. & Ahlfvengren, F. E. 1901: Sveriges flora (fanerogamerna). Lund.

Nielsen, H. 1988: Dueurter i Danmark II. Indslæbte arter. Urt 12: 15-22.

Nielsen, H. & Ugelvig, J. 1986: Dansk Arum. Urt 10: 81-85.

Nilsson, Albert 1901: Sydsvenska ljunghedar. Tidskr. f Skogshushålln. 29: 22-41.

Nilsson, Albert 1902: Om bokens utbredning och förekomstsätt i Sverige. Tidskr. f Skogshushålln. 30: 238-256.

Nilsson, Albert 1905: Anteckningar om svenska flygsandsfält. Geol. Fören. Förhandl. 27: 313-336.

Nilsson, Arvid 1952: Anteckningar om Landskronatraktens flora. II. Bot. Notiser 1952: 81-96.

Nilsson, Arvid 1966: Svartpoppel och några former av kanadapoppel i svensk odling. Lustgården 45-46: MO-177.

Nilsson, Arvid 1976: Spontana gullrishybrider i Sverige och Danmark. Svensk Bot. Tidskr. 70: 7-16.

Nilsson, Arvid 1977: Spontana hybrider mellan fältarv och silverarv (Cerastium arvense x tomentosum). Svensk Bot. Tidskr. 71: 262-272.

Nilsson, E. 1980: Veronica opaca in memoriam. Svensk Bot. Tidskr.74: 347-351.

Nilsson [Degelius], G. 1925: Material till Bohusläns och Göteborgs-traktens flora. Bot. Notiser 1925: 377-387. [Corallorhiza trifida, Tölö.]

Nilsson, I. 1963: Två nya fridlysningar av naturområden inom Simlångsdalens kommun. Hallands Natur 1963: 27-30. [Klövaberget. Askarebygget-blåsippa och vårlök.]

Nilsson, I. 1966: Skogen och slätten. I S. Tengnäs (red), Simlångsdalen. Breareds och Snöstorps socknar: 153-161.

Nilsson, I. 1976: Utrotning hotar ginsten. Hallandsposten 27.XII. 1976.

Nilsson, I. 1980 a: Ginst - en landskapssymbol. Bygd och Natur 61: 9-11.

Nilsson, I. 1980 b: Våra fridlysta ginstarter. 1: Halland 1980(1): 8-9.

Nilsson, J. 1976: Ljunghedar och deras skötsel. Meddelande från forskargruppen för skötsel av naturreservat. 3. Avdelningen för ekologisk botanik, Lunds universitet.

Nilsson, K. 1960: Skvattram, Ledum palustre, vid Stenlia i Breareds sn. Hallands Natur 24: [5], foto.

Nilsson, N.-G. 1966: Kusthedsvegetation i Steninge och Eftra socknar. Hallands Natur 30: 18-27.

Nilsson, N.-G. 1972: Något om floran i Vinberg. 1 A. Larsson (red), En bok om Vinberg: 239-243. Falkenberg.

Nilsson, N.-G. 1975: Några intressanta växtfynd i Falkenbergstrakten. Hallands Natur 39: 30-33.

Nilsson, N.-G. 1976: Två botaniskt skyddsvärda områden i Falkenbergs kommun. Hallands Natur 40: 27-29.

Nilsson, N.-G. 1979 a: Markerna längs Vinån i Vinbergs kyrkby. Hallands Natur 43(1): 10-12.

Nilsson, N.-G. 1979 b: Projekt Hallands flora. Svensk Bot. Tidskr. 72: 312.

Nilsson, N.-G. 1979 c: Floran. I G. Ahlqvist, Naturreservaten i Eftra socken. L. Nilsson (red), Eftraboken 2: 246-251. Halmstad.

Nilsson, N.-G. 1980: Hallands flora. Svensk Bot. Tidskr. (1979) 73: 409-412.

Nilsson, S. 1879: Dagboksanteckningar under en resa från södra Sverige till Nordlanden i Norge 1816. Lund. [Chrysosplenium alternifolium, Kvibille, s 18.]

Nilsson, S. A. 1963: Halmstads historia del I. Halmstad. Nilsson, Ö. 1952: Några trevliga växtfynd i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 46: 493-494. [Ölmevalla.]

Nilsson, Ö. 1956: Dennstaedtia punctilobula funnen i Nordhalland. Bot. Notiser 109: 281-290. [Tjolöholm.]

Nilsson, Ö. 1960: Hypericum pulchrum L. återfunnen i Halland. Bot. Notiser 113: 341. [Ölmevalla.]

Nilsson, Ö. 1961: Rosa pimpinellifolia L. och Tilia platyphylla Scop. funna i Halland. Bot. Notiser 114: 460-463. [Ölmevalla.]

Nilsson, Ö. 1963: Pyrola rotundifolia L. ssp. maritima (Ken.) Warb. i Sverige. Bot. Notiser 116: 210-214. [Ölmevalla.]

Nilsson, Ö. 1966 a: Tillägg till floran i Fjärås socken. Svensk Bot. Tidskr. 60: 293-309.

Nilsson, Ö. 1966 b: Studies in Montia L. and Claytonia L. and allied genera II. Some chromosome numbers. Bot. Notiser 119: 464-468. [M. fontana, Ölmevalla, 2n = 20.]

Nilsson, Ö. 1967: Drawings of Scandinavian plants 1-8. Rosa L. Bot. Notiser 120: 1-8, 137-143, 249-254, 393-408. [R. pimpinellifolia, Ölmevalla; R. rugosa, Höka.]..

Nilsson, Ö. 1992: Medicago minima. I T. Ingelög m fl, Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. 1993. Lund.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976 a: Projekt Linné rapporterar 1-13. Svensk Bot. Tidskr. 70: 165-175. [Ranunculus hederaceus, Rosa pimpinellifolia.]

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976 b: Projekt Linné rapporterar 14-28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211-223. [Alisma gramineum, Genista anglica, Pedicularis sceptrum-carolinum.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1977 a: Projekt Linné rapporterar 29-48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 3-22. [Astragalus danicus, Genista germanica, Ilex aquifolium, Asplenium scolopendrium, Groenlandia densa, Tilia platyphyllos.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1977 b: Projekt Linné rapporterar 49-63. Svensk Bot. Tidskr. 71: 205-224. [Filago germanica, Pulicaria vulgaris, Viscum album.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1978 a: Projekt Linné rapporterar 64-79. Svensk Bot. Tidskr. 72:1-24. [Luronium natans, Pseudorchis albida.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1978 b: Projekt Linné rapporterar 80-92. Svensk Bot. Tidskr. 72: 189-203. [Asplenium adiantum-nigrum, Genista tinctoria.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1979 a: Projekt Linné rapporterar 93-105. Svensk Bot. Tidskr. 73: 71-85. [Bromus secalinus, Cuscuta epilinum, Lolium remotum, Medicago minima.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1979 b: Projekt Linné rapporterar 106-120. Svensk Bot. Tidskr. 73: 353-372. [Juncus capitatus, Orobanche elatior, Tephroseris palustris, Vicia dumetorum.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1982: Projekt Linné rapporterar 121-132. Svensk Bot. Tidskr. 76: 135-145. [Glaucium flavum, Diphasiastrum complanatum ssp. chamae cyparissus.]

Nilsson, Ö. & Gustavsson, L.-Å. 1985: Projekt Linné - slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319-328.

Nilsson, O. & Hjelmqvist, H. 1967: Studies on the nutlet structure of South Scandinavian species of Carex. Bot. Notiser 120: 460-485.

Nilsson, Ö. & Snogerup, S. 1971-1972: Drawings of Scandinavian plants 45-80. Bot. Notiser 124:1-8,179-186, 311-316, 435-441; 725: 1-8,131-138, 203-211. [Juncus.]

Niordson, N. 1989: Kvarngröe, Glyceria grandis, funnet i Småland och Halland. Svensk Bot. Tidskr. 83: 357-360.

Nitzelius, T. 1945: Populus. En sammanställning av odlingsbara popplar. Lustgården 25-26: 57-98. Stockholm.

Nitzelius, T. 1958: Boken om träd. Stockholm.

Nordborg, G. 1958: Släktet Sanguisorba – kromosomtalsbestämningar på svenskt material. Bot. Notiser 111: 241-248. [Veddige 2n = 28.]

Nordborg, G. 1967: The genus Sanguisorba section Poterium. Experimental studies and taxonomy. Opera Bot. 16. [S. minor, Åsa, Veddige, 2n = 28.]

Nordenstam, B. & Nilsson, Ö. 1969: Taxonomy and distribution of Veronica hederifolia s. lat. (Scrophulariaceae) in Scandinavia. Bot. Notiser 122: 233-247. [Ssp. hederifolia karta s 240, ssp. lucorum karta s 241.]

Nordenström, H. 1911 : Sällsynta växter, som böra fredas. Fauna och Flora 6: 239. [Lunaria rediviva, Lyadalen; Melampyrum nemorosum, Ö. Karup.]

Nordin, E. 1935, 1937: Nyfunnen idegransförekomst i Halland. Sveriges Natur 26: 75-78. Áven i Hallands Natur (1936) 1: 28-32. 1937. [Breared.]

Nordin, E. 1936: Naturskyddsföreningens utredning ang. — naturreservat, benämnt Haverdalsområdet. Hallands Natur 1936: 9-18.

Nordin, E. 1941: Förekomster av skvattram i Halland. Hallands Natur 1941: 13-15.

Nordin, E. 1944: Något om Betula nana i Väst-Sverige. Hallands Natur 1944: 23-27.

Nordin, E. 1952: Hallandsåsen. Några reflexioner kring omdaningen av naturen och kulturen. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 301-313. Göteborg.

Nordmark, O. 1948: Ormgranar - en inventering. Lustgården 28-29: 147-164. [Askome, Drängsered, Fagered, Gunnarp, Harplinge, Knäred, Våxtorp, s 155, 158, karta s 151.]

[Nordstedt, O.] 1874: Potamogeton densus L. i Sverige. Bot. Notiser 1874: 191-192.

Nordstedt, O. 1907: Melampyrum solstitiale Ronn, i Sverige. Bot. Notiser 1907: 63-64. [Knävelstorp.]

Nordstedt, O. 1920: Prima loca plantarum suecicarum. Första litteraturuppgift om de i Sverige funna vilda och förvildade kärlväxterna. Bot. Notiser 1920, Bil.: II-IV, 1-95.

Nordström, K. B. 1907: Bidrag till kännedomen om Västra Blekinges flora, samlade under en av Kungl. Vetenskapsakademien understödd resa sommaren 1907. Göteborg. [Caucalis platycarpos, Brassica elongata, Halmstad, s 11.]

Nordström, K. B. 1908: Några skandinaviska adventivväxter. Svensk Bot. Tidskr. 2: (43)-(44). [Brassica elongata, Caucalis platycarpos, Turgenia latifolia, Xanthium strumarium, Halmstad; Diplotaxis muralis, Genevad.]

Nordström, K. B. 1909: Floristiska anteckningar under en resa till Halle- och Hunneberg sommaren 1908. Svensk Bot. Tidskr. 3: (71)-(77). [Ranunculus hederaceus, Lotus pedunculatus, Trifolium hybridum ssp. elegans, Halmstad; Valeriana sambucifolia, Söndrum.]

Noreen, C. G. 1891: Berättelse angående behandlingen af flygsandsfälten i Halland. Tidskr. för Skogshushållning 1891: 163-166.

Norrman, J. O., Peterson, A. & Peterson, T. 1974: Dynmorfologiska undersökningar i södra Halland: SNV PM 500. [Vegetation s 29-36. Stencil.]

Nygren, O. 1961: Anteckningar om floran i Varbergstrakten. Hallands Natur 25: 14-16.

Nyman, C. F. 1867-1868: Utkast till svenska växternas naturhistoria eller Sveriges fanerogamer skildrade i korthet med deras växtställen och utbredning m. m., deras egenskaper, användning och historia i allmänhet. 1-11. Örebro.

Nyman, H. 1973: Strödda anteckningar om naturen i Harplinge och Steninge. I N. E. Adèrn (red), Harplinge. En bok om hembygden 2: 31-36. Laholm.

Odgaard, B. 1994: The Holocene vegetation history of northern West Jutland, Denmark. Opera Botanica 123: 1-171.

Ohlander, M. 1960: Växtgeografiska bidrag från norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 54: 176-186.

Ohlander, M. 1962: Vanliga och ovanliga växter i Lindome. Vår Bygd 45: 53-62.

Ohlander, M. 1963: Kärlväxtfloran i Lindome socken, Halland. Svensk Bot. Tidskr. 57: 449-486.

Ohlander, M. 1965 a: Kärlväxtfloran i Fjärås socken, Halland. Svensk Bot. tidskr. 59: 85-128.

Ohlander, M 1965 b: Orkidéer i norra Halland. Vår Bygd 48: 29-35.

Ohlander, M. 1966: Kärlväxtfloran i Älvsåkers socken, Halland. Svensk Bot. Tidskr. 60: 129-163.

Ohlander, M. 1967: Kärlväxtfloran i Gällinge och Förlanda socknar i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 61: 494-526.

Ohlander, M. 1969: Kärlväxtfloran i Frillesås och Idala socknar i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 63: 275-299.

Ohlander, M. 1971: Kärlväxtfloran i Veddige socken i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 65: 213-224.

Ohlander, M. 1972: Floristiska bidrag från Ås, Värö och Sällstorp i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 66: 275-284.

Ohlander, M. 1974: Floristiska bidrag från Valinge och Stamnared i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 68: 17-24.

Ohlander, M. 1976: Komplettering till floran i Nordhalland. Svensk Bot. Tidskr. 70: 145-148.

[Ohlzon, E.] 1970: Omfattande, märklig inventering av kärlväxtfloran i Nordhalland. Hallands Nyheter 6.11. 1970. Sign. ”Rude”. [Manne Ohlanders inventeringar.]

Olander, G. 1968: Osmunda regalis L. på en för Sverige ovanlig lokal. Enskilt arbete. Avdelningen för systematisk botanik, Göteborgs universitet. [Stencil. s 9 Halland, Tormarp, Ränneslöv.]

Olausson, E. 1957: Das Moor Roshultsmyren. Eine geologische, botanische und hydrologische Studie in einem südwestschwedischen Moor mit exzentrisch gewölbten Mooselementen. Lunds Univ. Årsskr. N. F. Avd 2. 53(12).

Olsson, H. 1974: Studies on South Swedish sand vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 60. [Haverdal, Tönnersa.]

Olsson, K.-A. 1983: Floran i Fjälkestad, Skåne. Svensk Bot. Tidskr. 77: 367-409.

Olsson, K.-A. 1993 a: Aster novi-belgii coll., höstaster etc. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993: 12.

Olsson, K.-A. 1993 b: Senecio inaequidens, boerstånds, funnen i Skåne. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993 (2): 20-22.

Olsson, K.-A. 1994: Skånes Flora, ett urval intressanta växtfynd (huvudsakligen från 1992-93). Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1994 (1): 26-31.

Olsson, O. 1969: Naturvårdsinventering i Kungsbacka kommunblock. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Olsson, O. 1971: Naturvårdsinventering i Laholms kommunblock. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Olsson, O. 1972: Naturvårdsinventering i Falkenbergs kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Olsson, U. 1975 a: Biosystematic studies on oaks within the distribution area of Quercus petraea (Mattuschka) Liebl. (Fagaceae) in Sweden. Akad. avh. Lund. [Stencil.]

Olsson, U. 1975 b: The structure of stellate trichomes and their taxonomic implication in some Quercus species (Fagaceae). Bot. Notiser 128: 412-424.

Oredsson, A. 1969 a: Drawings of Scandinavian plants 17-20. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Notiser 122: 1-8.

Oredsson, A. 1969 b: Drawings of Scandinavian plants 21-24. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Notiser 122: 153-159.

Oredsson, A. 1969 c: Drawings of Scandinavian plants 29-32. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Notiser 122: 449-456.

Oredsson, A. 1970 a: Drawings of Scandinavian plants 33-36. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Notiser 123:1-7.

Oredsson, A. 1970 b: Drawings of Scandinavian plants 37-40. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Notiser 123: 213-219.

Oredsson, A. 1970 c: Drawings of Scandinavian plants 41-44. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Notiser 123: 363-370.

Oredsson, A. 1970 d: Drawings of Scandinavian plants 17-44. Key to Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Notiser 123: 447-454.

Oredsson, A. 1973: Frequency mapping of blackberry species (Rubus L. subgen. Rubus) in Sweden. I. Method and preliminary results. Bot. Notiser 126: 37-68.

Oredsson, A. 1974: Frequency mapping of blackberry species (Rubus L. subgen. Rubus) in Sweden. II. Distributional patterns. Bot. Notiser 127: 44-68.

Oredsson, A. 1975: Factors possibly influencing the range of shrubby Rubus species in Sweden. I. Severity of winter. Bot. Notiser 128: 47-54. [R. idaeus, scissus, nessensis och plicatus, Svartrå; R. scissus och nessensis, Våxtorp.]

Oredsson, A. 1992: Popule explorans - hjälp mig att hitta mer Rubus gratus i Sverige! Svensk Bot. Tidskr. 86: 9-12.

Oredsson, A. & Snogerup, S. 1976: Drawings of Scandinavian plants 113-114. Epilobium L. Sect. Epilobium. Bot. Notiser 129: 193-197.

Osbeck, P. 1776: Betydande hinder uti halländska hushållningen och botemedel däremot. Physiogr. Sällsk. Handl. 1: 57-64.

Osbeck, P. 1788: Utkast till Flora Hallandica. Kungl. Götheb. Wetensk.- och Witterh.-Samh. Handl. 4: 3-34.

Osbeck, P. 1796: Utkast til Beskrifning öfver Laholms prosteri. Utg. B. Möller. Lund 1922. I: Svenska bygder i äldre beskrivningar ... utg. J. Sahlgren. Halland 1.

Osbeck, P. P. Osbecks självbiografier. Se Ejwetz, Axel.

Osbeck, P. En reseberättelse. Se Peterson, G. & B.

Ostenfeld, C. H. 1903: Euphorbia Esula L. og dens Slægtninge. Bot. Notiser 1903: 125-127. [E. esula var. från Vallda.]

Ostenfeld, C. H. 1904: Studier over nogle Former af Slægten Alectorolophus. I Alectorolophus (sive Rhinanthus) apterus (Fries, pro var.). Bot. Notiser 1904: 83-85, 97-116. [Varberg.]

Paal, J. 1994: Jätteörtsamhällena i Nordostasien. Svensk Bot. Tidskr. 88: 221-226.

Pallin, A. 1912: [Hallands] Växtvärld. Svenska Turistföreningens Resehandböcker. 17: 5-6. Västkusten. 1 uppl. Stockholm. 2 uppl. se Birger, S.

Palm, B. 1908: Scolopendrium vulgare Sm. i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 2: 151-156.

Palm, B. 1935: Några parasitsvampar från södra Sverige. Bot. Notiser 1935: 412-416 [s 414 Geranium sylvaticum, Genevad].

Paulli, R. 1980: Jørgen Fuiren. Dansk biografisk leksikon 5: 47. København.

Pedersen, A. 1958: Cruciferernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 54: 191-304.

Pedersen, A. 1984: Stor Frytle, et interessant fund fra Møn. Urt 8: 104-107.

Pedersen, A. 1995: Kartläggning av femfingerört. Svensk Bot. Tidskr. 89: 150.

Pedersen, A. & Martensen, H. O. 1994: Rubus mortensenii, lindblomsbjörnbär, ett krypbjörnbär i ny belysning. Svensk Bot. Tidskr. 88: 305-314.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989: Nordiske Brombær. AAU Reports 21. Botanisk Institut, Aarhus Universitet.

Pehrsson, O. m fl 1973: Getteröns fågelreservat – skydd och vård. SNV PM 423. [Stencil.]

Pehrsson, O. 1980: Betningens inverkan på fröproduktionen - förslag till försöksverksamhet. I: Getteröns natur reservat. Undersökningar och skötselförslag: 8-14. SNV PM 1264. [Stencil.]

Persson, G. 1953: Hassellund vid Ågarp. Hallands Natur 17: (6), bildtext. [Polygonatum odoratum, säkert förväxlad med P. multiflorum.]

Persson, J. 1972: Varan. I E. Hägge (red), Holms socken i forntid och nutid: 237-238. Halmstad. [Asplenium scolopendrium, foto.]

Persson, K. 1974: Biosystematic studies in the Artemisia maritima complex in Europe. Opera Bot. 35.

Persson, N. P. H. 1913: Bidrag till kännedomen om fanerogamvegetationen i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 7: 17-28.

Persson, T. 1990: Vägområdet som miljö. Vägkantsvegetationens ekologi och skötsel. Kunskapsöversikt. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. [Stencil.]

Petersens, L. af 1937: Hjorttungan i brunnen vid Holms skola. Hallands Natur 1937: [4], foto.

Peterson, B. 1947 a: Bidrag till Hallands flora. Acta Horti Gothob. 17: 345-350.

Peterson, B. 1947 b: Litteratur rörande Hallands växtgeografi. Acta Horti Gothob. 17: 351-354.

Peterson, B. 1948 a: Nyinventering av Hallands flora. Hallands Natur 1948: 23-24.

Peterson, B. 1948 b: Kärlväxtvegetationen på yttermurama av Varbergs fästning. Vår Bygd 33: 30-33.

Peterson, B. 1949 a: Glimtar från den pågående inventeringen av Hallandsfloran. Hallands Natur 1949: 33-39.

Peterson, B. 1949 b: Odlade växter i halländska trädgårdar under 1700-talet. Acta Horti Gothob. 18: 15-23.

Peterson, B. 1952: Om floran i Halland. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 55-73. Göteborg.

Peterson, B. 1989: Utforskningen av Hallands kärlväxtflora genom tiderna. Svensk Bot. Tidskr. 83: 51-64.

Peterson, G. & Peterson, B. 1967: En reseberättelse av prosten Pehr Osbeck år 1776. Varbergs Museum Årsbok 18: 97-118. [Särtr. paginerat 1-22.]

Petersson, J. 1990: Nyheter i Gotlands flora 1989. Rindi 10:4-13.

Petersson, J. 1993: Nyheter i Gotlands flora 1992. Rindi 13: 14-26.

Petersson, J. 1994: Nyheter i Gotlands flora 1993. Rindi 14:4-18.

Pettersson, B. 1958: Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 40.

Petrini, S. 1938: Boniteringstabeller för bok. Meddel. Statens Skogsförsöksanst. 31: 65-86. [Tönnersjöheden.]

Pihl, A. 1893: Ofversigt af de svenska arterna av slägtet Batrachium (DC.) S. F. Gray. Bot. Notiser 1893: 58-75. [Ranunculus hederaceus, Halmstad, Söndrum, Eldsberga.]

Pilger, R. 1933: Beiträge zur Kenntnis der Gattung Plantago. IX. Bemerkungen zu Plantago maritima L. und Verwandten. Repert. Spec. Nov. Regni Veg. 34: 147-176. [P. maritima v. integralis, Falkenberg, T. Vestergren (S).]

Post, L. von 1924: Ur de sydsvenska skogarnas regionala historia under postarktisk tid. Geol. Fören. Förhandl. 46: 83-128.

Post, L. von 1925: Gotlands-agen (Cladium Mariscus R. Br.) i Sveriges postarktikum. Ymer 1925: 295-312. [Halland, fossilfynd, tavl. 15.]

Post, L. von 1927: Beskrivning till översiktskarta över södra Sveriges myrmarker. Sveriges Geol. Undersökn. ser. B 11. [Fältskiktsarter s 11, Narthecium och Erica, s 33,34, Betula nana, s 36; kartor efter Granlund 1925.]

Post, L. von 1933: Våra myrar som naturdokument. En orientering. Sveriges Natur 24: 7-20. [Kartor s 17.]

Post, L. von 1938: Tylösand. En halländsk sandbukt. Svenska Turistföreningens små häften. Halland: 1. Stockholm.

Post, L. von & Granlund, E. 1926: Södra Sveriges torvtillgångar. I. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. C 335 = Årsbok 19(2). [Betula nana s 95, Erica s 96, Ledum s 97 efter Granlund 1925.]

Påsse, T. 1980: Hallands jordarter. Hallands Natur 44(2): 21-32.

Påsse, T. 1986: Beskrivning till jordartskartan Kungsbacka SO. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ae 56.

Påsse, T. 1988: Beskrivning till jordartskartan Varberg SO/Ullared SV. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ae 86.

Påsse, T. 1990: Beskrivning till jordartskartan Varberg NO. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ae 102.

Påsse, T. 1992 a: Jordartskartan Ullared SO. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ae 115.

Påsse, T. 1992 b: A Late Pleistocene sequence at Holmagärde, southwestern Sweden. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ca 81: 241-248.

Påsse, T., Robertsson, A.-M., Miller, U. & Klingberg, F. 1988: A late Pleistocene sequence at Margreteberg, southwestern Sweden. Boreas 17: 141-163.

R. Fr. 1915: Gula hallon. [I By i Renneslöfs socken, Halland.] Fauna och flora 10: 185. [Rubus idaeus, jfr Hjerthén 1918 och Vesterlund, O. 1918.]

Raattamaa, U. & Wijk, C. 1985: Naturinventering av Gässlösa naturreservat i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1985(3). [Stencil.]

Rasch, W. 1965: Iakttagelser över Tyresö sockens vegetation och flora efter 1936. Svensk Bot. Tidskr. 59: 129-162 [s 147 Viola reichenbachiana, utbredningskarta].

Raunkiær, C. 1934: Dansk exkursions-Flora. København.

Rechinger, K. H. 1932: Vorarbeiten zu einer Monographie der Gattung Rumex. Beih. Bot. Centralbl. 49. Abt. 2: 1-132 [s 55, 60 R. obtusifolius, s 101 R. longifolius x obtusifolius].

Referenssjöar i Hallands län. 1987: Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1987(2). [Stencil.]

Regional miljöanalys Hallands län. 1989: Information från Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1989(7). [Stencil.]

Regnéll, G. 1976: Naturreservatet Mogölsmyren. Inventering och skötselplan. Avdelningen för ekologisk botanik, Lunds universitet. [Stencil.]

Regnell, M. 1992: Rapport över makrofossilanalys av botaniskt material från fastigheten Brogård 1:9, Snöstorps s:n, Halland. Kvartärbiologiska laboratoriet, Lunds universitet. [Stencil.]

Rehnström, F. 1958: Korallrot vid Suseån. Hallands Natur 22: 39.

Retzius, A. J. 1774: Fasciculus observationum botanicarum. Diss. ac. Lundini. [Ranunculus hederaceus och Chenopodium ambrosioides, Halmstad.]

Retzius, A. J. 1779 a: Florae Scandinaviae prodromus. Holmiae.

Retzius, A. J. 1779 b: Observationes botanicae sex fasciculis comprehensae. Fasc. primus. Lipsiae. [Chenopodium ambrosioides, Epilobium roseum, Genista germanica, Vicia cassubica, Pilularia.]

Retzius, A. J. 1795: Florae Scandinaviae prodromus. Ed. altera. Lipsiae.

Retzius, A. J. 1806: Försök til en Flora Oeconomica Sveciae eller Swenska Wäxters Nytta och Skada i Hushållningen. Lund.

Retzius, A. J. 1809: Dissertatio sistens supplementum secundum et emendationes in editionem secundam Prodromi Florae Scandinaviae. Lundae [s 6 Drosera anglica, Halland].

Reutervall, O. F. 1952: Getterön och dess fågelliv. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 221-237. Göteborg.

Richardson, A. J. 1752-1753: Hallandia antiqua et hodierna. Stockholm. [Växtuppgifter s 34-37, 43, 73, 90 m fl.]

Rickman, H. 1981: Apium graveolens, vildselleri [i Skåne]. Svensk Bot. Tidskr. 75: 323.

”Rikello” se Larsson, Alrik 1973.

Ringius, G. E. 1888: Några floristiska anteckningar från Wermland. Bot. Notiser 1888: 105-113. [Sisymbrium altissimum, Varberg.]

Romell, L.-G. 1919: Nya fyndställen för idegran. Skogsvårdsfören. Tidskr. 17: 277-280. [Enslöv, Förlanda.]

Romell, L.-G. 1952: Heden. 1 C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland 331-347. Göteborg.

Roos, B.-A. 1964: Hjorttungan (Phyllitis scolopendrium) i brunnen vid Holms skola. Hallands Natur 28:52, foto.

Roos, G. 1962: Några inventeringar av växtsamhällena på sumpmarkerna i Björkelund. Hallands Natur 26: 36-39.

Roos, G. 1964: Kambräkenet, Blechnum spicant, i Söndrum. Hallands Natur 28: 51, foto.

Roos, L.-G. 1958: Martorna nära Halmstad. Fältbiologen 77: 60. [Gullbranna.]

Rosén, E. 1749: Observationes botanicae. Londini Gothorum. [Vicia cassubica s 85, tillägg till s 38, Sperlingsholm; Hypochoeris radicata s 85, tillägg till s 40, Halland; Bidens cernua f. radiata s 85, tillägg till s 49, Sperlingsholm.]

Rosendahl, H. V. 1909: Bidrag till Sveriges ormbunksflora. I. Svensk Bot. Tidskr. 3: 382-388.

Rosendahl, H. V. 1917: De svenska Equisetum-arterna och deras former. Ark.f. Bot. 15(3).

Rothmaler, W. 1976: Exkursionsflora. Kritischer Band. Berlin.

”Rude” se Ohlzon, E.

Rutström, C. B. 1794: Spicilegium plantarum cryptogamarum Sveciae. Aboae [s 6 Polypodium callipteris = Dryopteris cristata, jämte ett flertal lavar och svampar från Halland].

Ruuth, T. & Nilsson, Ö. 1978: Scleranthus annuus ssp. polycarpos, tuvknavel, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 72: 165-169.

Ryde-Pettersson, U. 1984: Undarsmosse. Hallands Natur 48(2): 34-38.

Saarsoo, B. 1958: Taraxacum Lindstroemii Saarsoo et Hagl. Svensk Bot. Tidskr. 52: 409-411.

Saarsoo, B. 1963: Nya Taraxaca från Västkusten. Acta Horti Gothob. 26: 101-115.

Sahlin, C. I. 1960: Orchis maculata ssp. ericetorum funnen i Torne Lappmark. Svensk Bot. Tidskr. 54: 275-277 [s 276 smalbladig f. av Dactylorhiza maculata ssp. maculata ståndortsmodif., Släp].

Sahlin, E. 1970: Sjöarna inom Sandsjöbacka fritidsområde. Stor-Göteborgs Samarbetskommitté. [Stencil.]

Sahlin, E. 1972: Vegetation och flora vid sjöarna inom Sandsjöbacka-området. Enskilt arbete. Botaniska institutionen, Göteborgs universitet. [Stencil.]

Sahlin, E. 1995: Floraväktarverksamheten i Bohuslän - årsrapport 1994. Floravårdskommittén i O-län.

Samuelsson, G. 1920 a: Floristiska fragment. I. Svensk Bot. Tidskr. (1919) 13: 241-254.

Samuelsson, G. 1920 b: De nordiska Sagittaria-arterna. Svensk Bot. Tidskr. 14: 21-38.

Samuelsson, G. 1921: Om några Lepidium-arter. Svensk Bot. Tidskr. 15: 29-42.

Samuelsson, G. 1922 a: Floristiska fragment. III. Svensk Bot. Tidskr. 16: 35-59.

Samuelsson, G. 1922 b: Floristiska fragment. IV. Svensk Bot. Tidskr. 16: 206-220.

Samuelsson, G. 1923 a: Om våra Nymphaea-arters utbredning. Bot. Notiser 1923: 99-110.

Samuelsson, G. 1923 b: Tvenne Polygonum-arter och deras utbredning i Skandinavien. Bot. Notiser 1923: 257-279. [Persicaria minor s 275, karta s 268.]

Samuelsson, G. 1932: Die Arten der Gattung Alisma L. Ark.f. Bot. 24A(7). [A. gramineum, Falkenberg, utdöd.]

Samuelsson, G. 1933: Carices Muehlenbergianae Tuckerman i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 27:1-37. [C. spicata s 10, 20, C. pairaei s 11, 27.]

Samuelsson, G. 1934: Die Verbreitung der höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa (Fennoskandien und Dänemark). Acta Phytogeogr. Suec. 6.

Samuelsson, G. 1943: Die Verbreitung der Alchemilla-Arten aus der Vulgaris-Gruppe in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. 16.

Samuelsson, G. 1946: Schedae operis quod inscribitur G. Samuelsson (†): Plantae Sueciae exsiccatae. Ed. E. Hultén. Falköping. Index av E. P. Vrang, Falköping 1950.

Samuelsson, G. (†) 1954: Maps of a selection of Scandinavian Hieracium species. Ed. E. Almquist. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Handl. 4 ser. 5(3). [16 arter från Halland karterade.]

Samuelsson, K. E. 1970: Naturen och vi. Något om hembygdens växt- och djurliv. 7: Andra Hembygdsboken över Torup-Kinnared-Drängsered. Hyltebruk. [Växtlivet s 232-233.]

Samuelsson, L. 1980: Hallands berggrund. Hallands Natur 44(2): 8-14.

Samuelsson, L. 1982: Beskrivning till berggrundskartan Kungsbacka NO. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Af 124.

Samuelsson, L. & Wikman, H. 1985: Berggrundskarta över Hallands län. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ah 8.

Sandegren, R. 1943: Hippophaë rhamnoides L. i Sverige under senkvartär tid. Svensk Bot. Tidskr. 37: 1-26.

Sandegren, R. & Lundegårdh, P. H. 1952: Beskrivning till kartbladet Onsala. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Aa 192 [s 8 Anemone pulsatilla, s 75-76, 82-88,93 pollenundersökn].

Schager, N. 1909: De sydsvenska ljunghedarna. Ymer 29: 309-335.

Scheutz, N. J. 1858: Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1858: 136. [Lilium bulbiferum, korrigering.]

Scheutz, N. J. 1872 a: Genista anglica L. [återfunnen i Halland]. Bot. Notiser 1872: 159. [Veinge.]

Scheutz, N. J. 1872 b: Studier öfver de skandinaviska arterna af slägtet Rosa. Afh. för lektorat. Wexjö. Även i Redogör. Elementar-Läroverken i Wexjö och Wernamo 1871-1872: 1-46. Wexjö 1872.

Scheutz, N. J. 1873 a: Nya växtlokaler. Bot. Notiser 1873: 41-45.

Scheutz, N. J. 1873 b: Bidrag till kännedomen om slägtet Rosa. Öfvers. Kungl. Vetensk.-Akad. Förhandl. 30(2): 19-50.

Scheutz, N. J. 1876: Nya växtlokaler. Bot. Notiser 1876: 141-142.

Scheutz, N. J. 1877: Öfversigt af Sverges och Norges Rosa-arter. Bot. Notiser 1877: 1-14, 44-51.

Scheutz, N. J. 1881: Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1881: 86-92.

Schmidt, I. 1974: Falkenbergs intressanta naturområden. Phyllium - organ för Halmstads fältbiologer 1974(2): 16. [Eryngium, Morups Tånge; Ledum, Falkenbergs mosse.]

Scholander, C. 1953: En vacker lunddäld i Halmstad-trakten. Hallands Natur 17: 23-26.

S[cholander], C. 1955: Floristiskt fynd. Hallands Natur 19: 34—35. [Dianthus armeria, Vapnö.]

Schotte, G. 1908: Ekskogarna vid Órsedala i Halland. Skogsvårdsfören. Tidskr. 6: 205-217. [Abilds sn.]

Schotte, G. 1914: Kronoparken Tönnersjöheden. Program för Svenska Skogsvårdsfören. 10:e exkursion: 11-18. Stockholm.

Schotte, G. 1916: Från Skogsvårdsföreningens tionde exkursion sommaren 1914. Skogsvårdsfören. Tidskr. 14: 219-268. [Halland s 219-257, Höka, V. Mellby, Skummeslöv, Tönnersjöheden, Simlångsdalen.]

Schotte, G. 1917: Lärken och dess betydelse för svensk skogshushållning. Skogsvårdsfören. Tidskr. 1917.

Schotte, G. 1921: Ljunghedarnas geografiska utbredning och produktionsmöjligheter. Kungl. Landtbruksakad. Handl, o. Tidskr. 60: 237-250. [Särtr. paginerat 1-16, 16 pl.]

Schotte, G. 1923: Några ord om sydvästra Sveriges ljunghedar och deras produktionsmöjligheter. Program för första nordiska skogskongressen i Göteborg 1923 samt svenska skogsvårdsföreningens 17:e exkursion till Halland, Småland och Västergötland 4-8 juli 1923. 17: 7-17. Stockholm.

Schroeder, F.-G. 1972: Amelanchier-Arten als Neophyten in Europa. Abh. Naturwiss. Verein Bremen 37 (3/3): 287-419.

Segelberg, I. 1954: Atriplex sabulosa i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 48: 246-247.

Selander, S. 1955, 1957, 1987: Det levande landskapet i Sverige. Uppl. [l]-3. Stockholm.

Selling, O. H. 1944: De syd- och mellansvenska utposterna för Polystichum lonchitis (L.) Roth. Svensk Bot. Tidskr. 38: 137-147.

Sernander, R. 1901: Den skandinaviska vegetationens spridningsbiologi. Uppsala.

Sernander, R. 1902: Bidrag till den västskandinaviska vegetationens historia i relation till nivåförändringarna. Geol. Fören. Förhandl. 24(213): 125-144; (216): 415-466. [Lunna mosse.]

Sernander, R. 1920: [Svenska Botaniska Föreningens] Exkursion till Skåne juni 1919. Svensk Bot. Tidskr. 14: 99-123 [s 106-107 Arum maculatum, tidigare förvildad vid Halmstad].

Sieurin, J. 1844: Berättelse öfver en botanisk resa i norra Halland, företagen 1843. Bot. Notiser 1844: 81-93,

103-105. [Utförligt refererad av J. E. Wikström i Årsberättelser om Botaniska arbeten och upptäckter för åren 1843 och 1844, Stockholm 1844: 677-686.]

Simmons, H. G. 1928: De i Sverige funna arterna av Ambrosia L. Svensk Bot. Tidskr. 22: 437-441. [A. artemisiifolia, trifida.]

Simmons, H. G. 1930: Till kännedomen om invandringen av Beta maritima L. vid Sveriges västkust. Svensk Bot. Tidskr. 24: 536-559.

Sjunneson, O. 1953: Sydhalländskt allmogeliv i slutet av 1800-talet. Halmstad.

Sjöbeck, M. 1931: Halland. En landskaplig orientering vid betraktandet av Halland från statsbanornas tåg och under utfärder. Stockholm. 2 uppl. 1931.

Sjöbeck, M. 1932: Det äldre kulturlandskapet i Sydsverige. Några synpunkter vid studiet av vegetationen. Sv. Skogsvårdsfören. Tidskr. 29: 45-73.

Sjöbeck, M. 1933: Den försvinnande ljungheden. Svenska Turistfören. Årsskr. 1933: 84—103.

Sjöbeck, M. 1945: Från kusten och sanden till skogen och heden. I F. Ström, A. Sandklef & T. Åberg (red), Halland, kustlandet, gränslandet, framtidslandet: 48-72. Halmstad.

Sjöbeck, M. 1958: Hallands natur år 1569. Halland Vår Bygd 42: 14-30.

Sjögren, R. 1973: Plantorna som räddar klitterna. Hallandsposten 9.XI.1973.

Sjögren, W. 1952: Naturvård i statens skogar och särskilt inom Hallands revir. Hallands Natur 16: 20-33.

Sj[ögre]n, W. 1953 a: En utböling i Hallands-floran. Hallands Natur 17: 42-43. [Solanum luteum.]

Sj[ögre]n, W. 1953 b: Ett par märkliga gräsfynd i Halmstad-trakten. Hallands Natur 17: 43-44. [Festuca pratensis x Lolium perenne, Festuca arundinacea.]

Sjögren, W. 1954: Murgrönsmöjan. En växt i utdöende. Hallands Natur 18: 29-34.

Sjöstrand, C. 1922: Smålands nation i Lund 1688-1921.

Sjöström, J. 1993: Geochemical characteristics of acidic groundwaters and soils in Halland, southwest Sweden. Geol. Fören. Förhandl. 115: 274-275.

Skogsbruket och miljön. 1991: Information från Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1991(1). [Stencil.]

Skottsberg, C. 1923: Göteborgstraktens växtvärld. I: Skrifter utg. till Göteborgs stads trehundraårsjubileum. 2. Göteborgstraktens natur: 289-332. Göteborg.

Skottsberg, C. 1925: Die Gegend von Göteborg. Vierte Internat. Pflanzengeogr. Exkursion (I. P. E.). durch Skandinavien Juli-Aug. 1925. Allgem. Exkursionsführer für die schwed. Teile der vierten I. P. E. Uppsala. [Särö s 40.]

Skottsberg, C. 1936: Asplenium adiantum-nigrum L. i Halland. Acta Horti Gothob. 11: 233-240.

Skottsberg, C. 1952: Särö. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 348-367. Göteborg.

Skottsberg, C. 1954: God sommarlektyr. Rec. av P. H. Lundegårdh & R. Sandegren, Beskrivning till kartbladet Särö. Göteborgs Handels & Sjöfartstidning 8. VIII. 1954. [Ang. röda näckrosor, se även Lundegårdh 1954 och K. T. 1954.]

Skyddad natur 30 juni 1991. 1992: Naturvårdsverket [s 184-192 naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen, djurskyddsområden, skyddade växter i Hallands län].

Skånes, H. & Ihse, M. 1988: Ädellövskog i Laholms kommun. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1988 (11). [Stencil.]

Smålands Flora. Artförteckning 10.3.1990. [Stencil.]

Snogerup, B. 1983: Northwest European taxa of Odontites (Scrophulariaceae). Acta Bot. Fennica 124.

Snogerup, B. 1987: Släktet Odontites, rödtoppor, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 145-153.

Snogerup, S. 1991: Skräpporna i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 85: 249-260.

Sperling, O. 1794: Ottho Sperlings Levnet. Nye samlinger til den danske Historie. 3: 197-266. Kiøbenhavn.

Sperling, O. 1885: Selvbiografi (1602-1673) overs, [från tyska] i Uddrag efter Originalhaandskriftet med særlig Hensyn till Forfatterens Ophold i Danmark og Norge ... af S. Birket Smith. Kjøbenhavn.

Stace, C. A. 1991: New Flora of the British Isles. Cambridge.

Stansert, K. 1975: Översiktlig botanisk inventering. I: Fegen, Kalvsjön. Sammanfattningar av naturinventeringar. Bil. 1. Länsstyrelserna i Hallands, Jönköpings och Älvsborgs län. [Stencil.]

Statens vägverk 1980: Alternativa gräsfröblandningar. Viltattraktion. BP 118.

Stenberg, L., Thörn, N. & Westerberg, S. 1993: 23 nya kärlväxter rapporteras från landskapet Norrbotten. Svensk Bot. Tidskr. 87: 19-24.

Stenström, F. 1935: Pehr Osbeck och Lars Montin. Två halländska Linnélärjungar. Svenska Linné-Sällsk. Årsskr. 18: 59-94.

Stenström, K. O. E. 1895: Tvänne Piloselloider från Halmstadstrakten. Bot. Notiser 1895: 213-218.

Stenström, K. O. E. 1896: Några skandinaviska former av Hieracium Auricula Lamk. et DC. Bot. Notiser 1896: 134-141.

Sterner, R. 1921: Om Geum hispidum Fr. Svensk Bot. Tidskr. 15: 26-138. [Halland s 135.]

Sterner, R. 1922: The continental element in the flora of South Sweden. Geogr. Annaler 1922: 221-444.

Sterner, R. 1925: Några huvuddrag i södra Sveriges växtgeografi. Ymer 45: 51-76. [Potentilla rupestris, Vincetoxicum hirundinaria, Trifolium montanum, Campanula cervicaria.]

Sterner, R. 1931: Ljungheden. /I. Sefwe, Liv och materia. Läsebok för skola och hem 3: 29-35. Stockholm.

Sterner, R. 1932: Växtvärlden. Hallands län. I O. Sjögren (utg), Sverige. Geografisk beskrivning. 3: 386-388. Stockholm. [Sign. ”R. S.”.]

Sterner, R. 1940: Polymorfin inom Centaurium vulgare-gruppen. En taxonomisk-växtgeografisk studie med särskild hänsyn till de skandinaviska formerna. Acta Horti Gothob. 14: 109-142.

Sterner, R. 1944: Galium pumilum Murr, i nordvästra Europa. Acta Horti Gothob. 15: 187-233. [Torup s 231.]

Sterner, R. 1945 a: Bohusläns flora i växtgeografisk överblick. I H. Fries, Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar: 32-74. Göteborg. [Kartor för Fragaria viridis (omtryck av Hylander 1945) och Teesdalia nudicaulis, s 68-69.]

Sterner, R. 1945 b: Nordiska havsstrandsväxter. En växtgeografisk överblick. Fauna och Flora 40: 28-43.

Sterner, R. 1952: Onsalahalvön. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 368-377. Göteborg.

Sterner, R. 1986: Ölands kärlväxtflora. 2 rev. uppl. Utgiven av Å. Lundqvist. Stockholm.

Strand, P. 1984: Punktfrekvensmetoden på Mästocka ljunghed. Enskilt arbete. Avdelningen för systematisk botanik, Göteborgs universitet. [Stencil.]

Strandhede, S.-O.1961: Eleocharis Palustres in Scandinavia and Finland. Taxonomical units within the area. Bot. Notiser 114: 417-434.

Strandhede, S.-O. 1966: Morphologic variation and taxonomy in European Eleocharis, subser. Palustres. Opera Bot. 10(2).

Strandhede, S.-O. & Dahlgren, R. 1968: Drawings of Scandinavian plants 9-16. Eleocharis R. Br. Bot. Notiser 121: 1-10, 145-152, 305-311, 465-470.

Ståhl, B. 1984: Botaniska Föreningen i Göteborg 1983. Exkursion till Sönnerbergen, Onsala sn. (autoreferat). Svensk Bot. Tidskr. 78: 113.

Sundstedt, F. 1938: Västkusten II. Halland. Åhlén & Söners Naturböcker för sommarsemestern. Stockholm [s 87-90 register över nämnda växter].

Sunér, B. 1973: Statligt stöd kan hjälpa till rädda Hallands sanddyner. Göteborgs-Posten 6.XI.1973.

Suneson, S. 1946: En ny skånsk fyndort för Sonchus palustris L. jämte en översikt över artens förekomst i Sverige. Bot. Notiser 1946: 29-47.

Suneson, S. 1951: Fynd av dikotomiskt förgrenad Orchis maculata i Sverige. Bot. Notiser 1951: 274-277. [Onsala, Mariedal. Se även Svensk Bot. Tidskr. 46: 136. 1952.]

Suominen, J. 1990: Vild humle i Finland och Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 84: 259-265.

Svala, C. 1992: Det halländska landskapet i ett tvåhundraårigt perspektiv. Hallands Natur 1992(1): 14-18.

Svedberg, T. 1922: Ett bidrag till de statistiska metodernas användning inom växtbiologien. Svensk Bot. Tidskr. 16: 1-8. [Viola tricolor, Jasione montana, Mellbystrand.]

Svedjemyr, O. 1989: Mästerroten, Peucedanum ostruthium - läkeväxt från medeltid. Svensk Bot. Tidskr. 83: 149-155.

Svedmark, E. 1893: Beskrifning till kartbladet Varberg. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. Ab 13.

Svedäng, M. 1990: Löktåg, Juncus bulbosus, trivs i försurade sjöar. Svensk Bot. Tidskr. 84: 45-50.

Svensk botanik 1818, 1824, 1827: 8: 547 Genista germanica, Halland; 8: 560 Veronica longifolia, Varberg. Stockholm 1818. - 9: 610 Anagallis minima, Trönninge; 9: 630 Zannichellia palustris, Halmstad. Upsala 1824. - 10: 673 Ranunculus hederaceus, vid Halmstad; 10: 678 Genista pilosa, vid Halmstad. Upsala 1827.

Svenson, S. 1928: Halländska växtlokaler. Acta Horti Gothob. 4: 27-45.

Svensson, P. 1893: Flora öfver Sveriges kulturväxter. Stockholm.

Svensson, R. 1988: Floravård i jordbrukslandskapet. Svensk Bot. Tidskr. 82: 458-465.

Svensson, R. & Wigren, M. 1982: Några ogräsarters tillbakagång belyst genom konkurrens-, gödslings- och herbicidförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 241-258.

Svensson, R. & Wigren, M. 1983 a: Åkerogräsfloran 1958 och 1980 i några västskånska socknar. Svensk Bot. Tidskr. 77: 241-257.

Svensson, R. & Wigren, M. 1983 b: Klättens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 77: 165-190.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984 a: Bosyskans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 205-218.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984 b: Hjärtstillans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 263-276.

Svensson, R. & Wigren, M. 1985: Råglostans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 93-114.

Svensson, R. & Wigren, M. 1986: Sminkrotens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 107-131.

Svensson, R. & Wigren, M. 1990: Hundtungans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 84: 393-406.

Svensson, R. & Wigren, M. 1993: Vit kattost – historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 87: 81-92.

Swartz, O. 1789: Botaniske anmärkningar öfver några svenska växter, samt en hittils obeskrifven inländsk ört, Spergula subulata. Kungl. Vetensk.-Akad. Handl. 10: 39-51.

Sylvén, N. 1906: Om refloration eller omblomning. Bot. Notiser 1906: 63-79. [Halmstad, Laholm.]

Sylvén, N. 1936: Några särdrag i Hallands-floran. Hallands Natur 1: 19-23.

Sylvén, N. 1953: Enligt naturskyddslagen i Skåne fridlysta enskilda växtarter. Skånes Natur 40: 75-102 [s 82 Genista germanica i Halland].

Sylvén, N. 1963: Det skandinaviska floraområdets Carices Distigmaticae. Opera Bot. 8(2).

Sylvén, N. 1966: Den svenska aspens variation med hänsyn till bladformen. Bot. Notiser 119: 169-176. [Halland s 171, 175, 176.]

Särö hafsbads- och skogslufts-kurort jemte plankarta. 1888. 2 uppl. 1894. Göteborg. [Uppgifter angående växter från Lindeberg 1858 c.]

Söderberg, E. 1949: Ett bidrag till jättebalsaminens, Impatiens Roylei Walp., odlingshistoria. Svensk Bot. Tidskr. 43: 129-130.

Söderberg, I. 1950: Hypnum callichroum (Brid.) Br. & Sch. i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 44: 230-231. [Frillesås.]

Söderberg, P. 1929-1930: Förteckning över de fanerogama växter, som iakttagits inom Halmstad med omnejd. Fören. Gamla Halmstads Årsbok 6: 217-229. 1929. 7: 250-264. 1930. Halmstad.

Söderhjelm, I. B. 1985: Litteratur om Halland 1960-1982. Halmstad.

Thedenius, K. F. 1855: Spridda växtgeografiska uppgifter rörande skandinaviska floran. Bot. Notiser 1855: 65-76. [Hierochloë odorata, Halmstad, Th. Fries.]

Theorin, G. R. A. 1865: Växtgeografisk skildring af Södra Halland. Akad. afh. Lund.

Thor, G. 1979: Utricularia i Sverige, speciellt de förbisedda arterna U. australis och U. ochroleuca. Svensk Bot. Tidskr. 73: 381-395.

Thor, G. 1987: Sumpbläddra, Utricularia stygia, en ny svensk art. Svensk Bot. Tidskr. 81: 273-280.

Thor, G. 1988: The genus Utricularia in the Nordic countries, with special emphasis on U. stygia and U. ochroleuca. Nord. J. Bot 8: 213-225. [U. stygia, Asige.]

Thor, G. 1992: Ornithopus perpusillus. I T. Ingelög m fl, Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. 1993. Lund.

Thunmark, S. 1937: Über die regionale Limnologie von Südschweden. Sveriges Geol. Undersökn. C 140. [Tönnersjö s 47-49, Lobelia s 137, 159.]

Tidström, A. 1891: Resa i Halland, Skåne och Blekinge år 1756. Utg. M. Weibull. Lund. Faksimileutg. Dansk-Skaansk Forlag, København, 1980.

Tigerschiöld, E. 1980: Tre underarter av Asplenium trichomanes, svartbräken, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 74: 353-360.

Tjernberg, M. 1973: Enet - undersökning av vegetation och flora. SNV PM 304. [Stencil.]

Toivonen, H. 1981: Spontaneous Carex hybrids of Heleonastes and related sections in Fennoskandia. Acta Bot. Fennica 116: 1-51. [C. canescens x remota, Enslöv, s 20, 44.]

Tolf, R. 1902: Torfmossundersökningar i Halland. Sv. Mosskulturfören. Tidskr. 16: 103-124. [Torup s 105-107, 110-112.]

Torkelsson, S. 1980: Projekt Hallands flora. Martorn 4(2): 18-19.

Torkelsson, S. & Åhrén, Å. 1989: Naturreservatet Göstorps skog. Inventering av vegetation, fauna och markhistoria. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1989(9). [Stencil.]

Tornehed, S. 1983: Linné-lärjungar och ostindiepräster i Halland. Varbergs Museum Årsbok 34: 71-96.

Trybom, F. 1895: Lygnern jemte Sundsjön, Stensjön och St. Svansjön i Elfsborgs och Hallands län. Meddel. Kungl. Landtbruksstyrelsen 1895. 2(20). [Växtlighet s 12-13.]

Turesson G. 1925: Studies in the genus Atriplex. Lunds Univ. Årsskr. N. F. Avd. 2, 21, 4.

Turesson, G. & Turesson, B. 1960: Experimental studies in Hieracium pilosella L. I. Reproduction, chromosome number and distribution. Hereditas 46: 717-736. [Haverdal 2n = 18, Högaskog 2n = 36, Snöstorp, Steninge, Skrea, Tönnersjö, Åsa 2n = 45.]

Turesson, B. 1972: Experimental studies in Hieracium pilosella L. II. Taxonomy and differentiation. Bot. Notiser 125: 223-240. [H. baliocephalum, epipyrrhum, leptaloides, leptaleum, leptacinum.]

Tutin, T. G. m fl (red) 1964-93: Flora europaea. Uppl. 1, 7-5, 1964—80; uppl. 2, 1 1993. Cambridge.

Ullstadius, S. 1982: En ruta i Hallands flora-projektet - inventeraren kommenterar. Hallands Natur 46(1): 10-11. [Vessige.]

Ullstadius, S. 1987: En växtlokal. Hallands Natur 51: 52-53. [Vessige, Möllegård.]

Unger, U. 1980: Häckfågelfaunan på Nidingen under 1970-talet. Fåglar på Västkusten 14: 46-54. Meddel. från Göteborgs Ornitologiska Fören. [Flora s 46.]

Unger, U. 1983: Vegetation och fauna inom Nidingens naturreservat. Meddelande nr 15 från Nidingens fågelstation. Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län 1983-10-19. [Stencil.]

Unger, U. 1992: Kärlväxtfloran på Nidingen. Fåglar på Västkusten 26: 128-139.

Uotila, P. 1978: Variation, distribution and taxonomy of Chenopodium suecicum and C. album in N. Europe. Acta Bot. Fennica 108.

Uotila, P. & Suominen, J. 1976: The Chenopodium species in Finland, their occurrence and means of immigration. Ann. Bot. Fennici 13: 1-25.

Urskogar. Inventering av urskogsartade områden i Sverige. 2. Södra Sverige. 1982. Red. S. Bråkenhielm. SNV PM 1508. [Halland s 149-160.]

Utdrag ur länsstyrelsens i Hallands läns naturskyddsdiarium 1944. Hallands Natur 1944: 34-21.

Vallin, H. 1952: Kring Laholmsbukten. I C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 289-300. Göteborg.

Valovirta, E. J. 1967: Lars Levi Laestadiuksen kasvikokoelma Jyväskylässä. Mem. Soc. Fauna et Flora Fennica 43: 78-99. [Genista pilosa och tinctoria, Halmstad 1822, s 89.]

Vestergren, T. 1924: [Ranunculus Steveni. Halmstad adv.] Svensk Bot. Tidskr. 18: 485.

Vestergren, T. 1925: Agropyron litorale (Host) Dum., en mediterran-atlantisk art vid Nordeuropas kuster. Svensk Bot. Tidskr. 19: 263-288.

Vestergren, T. 1930: Über den Verwandtschaftskreis der Myosotis versicolor (Pers.) J. E. Sm. Svensk Bot. Tidskr. 24:449-467. [M. discolor, Halmstad s 457, Släp s 469.]

Vesterlund. O. 1918: De gula hallonen. Skogen 5: 157-158. [Ränneslöv, jfr R. Fr. 1915 och Hjerthén 1918.]

Vide, S.-B 1955: Några sydsvenska växtnamn. Svenska landsmål och svenskt folkliv. 78: 54-66. [Provinsnamn för nypon s 58-59.]

Vide, S.-B. 1956: Traditioner kring Holgers urter och några andra växtnamn. Skånes Hembygdsförb. Årsbok 1956: 87-95. [Chrysanthemum segetum.]

Vide, S.-B. 1963: De provinsiella växtnamnen i Linnés Skånska resa. Sv. Linné-Sällsk. Årsskr. 45: 46-54.

Vide, S.-B. 1966: Sydsvenska växtnamn. Skr. utg. genom Landsmålsarkivet i Lund 17. Lund.

Vide, S.-B. 1969: Växtnamn och kulturhistoria. Varbergs Museum Årsbok 20: 139-156.

Viklund, K. 1994: Analys av förkolnat växtmaterial från boplatser i Eldsberga sn och Laholms lfs, Halland. Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. Miljöarkeologiska Laboratoriet. [Stencil.]

Vitolins, T. 1957: Alkärr med humle vid Genevadsåns mynning. Hallands Natur 21: [7], foto.

Wæsterberg, P. & Nyman, H. 1991: Landstingets skogar i Halland 1916-1991. Utg. Landstinget Halland.

Wahlberg, P. F. 1820, 1824: Flora gothoburgensis. Upsaliae. [Crassula aquatica, Salix fragilis, Åsa; Acorus calamus, Kungsbacka; Spergularia salina, Brassica nigra, Halland; Cotoneaster niger, Näset; Cytisus scoparius, Gåsevadholm.]

Wahlberg, P. F. 1847: [Botaniska uppgifter om Halland.] I: Topografiska och statistiska uppgifter om Halmstads Län: 9-12. Stockholm.

Wahlenberg, G. 1802-1803: Inledning till Caricographien. Kungl. Svenska Vetensk.-Akad. Handl. 23: 225-247, 301-329. 1802. 24: 66-98, 138-170. 1803.

Wahlenberg, G. 1824—1833: Flora svecica. 1-2. Uppl. [1], 1824, 1826. 2, 1831, 1833. Upsaliae.

Wahlgren, A. 1914: Skogsskötsel: handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog [s 560 bild från Fröllinge av självföryngring i ett bestånd av silvergran Abies alba].

Wahlgren, E. 1908: Växtvärld [i Hallands län]. Sverige. Geografisk topografisk statistisk beskrifning 1: 823-824. Utg. K. Ahlenius & A. Kempe. Uppsala. [Sign. ”E.W.”]

Wahlstedt, L. J. 1911: Huru Sonchus palustris L. spridt sig vid Kristianstad och Sölvesborg. Bot. Notiser 1911: 17-18.

Wahlin, B. J. O. 1943: Hjorttungan - Phyllitis scolopendrium - i Sverige. Sveriges Natur 1943: 46-55.

Waldén, G. 1971: I Eftramarkerna. 1 L. Nilson (red), Eftraboken [1]: 115-117. Halmstad.

Waldén, H. W. 1967: Översiktlig naturvårdsinventering i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. [Stencil.]

Wallin, C. 1943: ”Rige Holger” till Glimminge och Demmestrup - en herreman från 1600-talets Skåneland. Fören. f. fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Småskrifter 2. Simrishamn. [Chrysanthemum segetum s 7-8.]

Wallin, G. 1973: Lövskogsvegetation i Sjuhäradsbygden. Acta Phytogeogr. Suec. 58 [s 76-77, tab. 23-25, 27 Veddige].

Wallin, J. 1858: Beskrifning öfver badorterna å Sverges vestra kust. Göteborg. Faksimileuppl. Bielefeld 1970. [Varbergs-trakten s 51, Särö s 57, jfr Lindeberg 1858 c.]

Walters, S. M. 1948: Glyceria declinata Bréb., en förbisedd nordisk art. Bot. Notiser 1948: 430-440.

Walters, S. M. m fl (red) 1986: The European garden flora 1. Cambridge.

Wangö, J. 1933, 1974: Knäred i gången tid. Dess historia, kultur, folk, tro och sed. Lund. Faksimileupplaga. Halmstad 1974. [Dialektnamn på växter s 252, 253, 317.]

Wangö, J. 1962: Gamla allmogenamn på växter i södra Halland. Halland 45: 30-35.

Wanntorp, H.-E. 1986: Främmande vattenväxter. Nymphaea 1986(1 ): 9.

Weber, H. E. 1981 : Revision der Sektion Corylifolii (Gattung Rubus, Rosaceae) in Skandinavien und im nördlichen Mitteleuropa. Sonderb. d. Naturwiss. Vereins in Hamburg. 4. [/?. dissimulans, eluxatus, fasciculatus, hallandicus, lagerbergii, mortensenii, wahlbergii.]

Wedel, P. O. 1971: Kvartärgeologiska studier i norra Halland. Chalmers Tekniska Högskola. Geologiska institutionen, Göteborgs universitet. Publikation 1971 A:1.

Weimarck, G. 1971: Variation and taxonomy of Hierochloë (Gramineae) in the northern Hemisphere. Bot. Notiser 124: 129-175. [Vallda, Ölmevalla s 169, karta s 140.]

Weimarck, H. 1947 a: De nordiska ekarna. 1. Quercus Robur subsp. pedunculata och subsp. puberula. Bot. Notiser 1947: 61-78.

Weimarck, H. 1947 b: De nordiska ekarna. 2. Quercus petraea och Q. petraea x Robur jämte en systematisk och växtgeografisk överblick. Bot. Notiser 1947: 105-134.

Weimarck, H. 1963: Skånes flora. Lund.

Weimarck, H. (†) & Weimarck, G. 1985: Atlas över Skånes flora. Stockholm.

Wennerberg, A. 1955: Ett nytt fynd av Rubus radula i norra Halland. Bot. Notiser 108: 308. [Onsala.]

Wennerberg, A. 1956: Ett par lokaler i Göteborgstrakten för Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus. Bot. Notiser 109: 98-99. [Ölmevalla.]

Westerlund, C. A. 1856: Botaniska observationer. Malmö. [Atriplex glabriuscula, Halland; A. hastata, Släp.]

Westerlund, C. A. 1861: Bidrag till kännedomen af Sveriges Atriplices. Akad. afh. Lund. [A. glabriuscula, prostrata, hastata.]

Westerlund, C. G. 1907: Studier öfver de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. Redogörelse Allm. Läroverken i Norrköping och Söderköping 1906-1907: 1-31. Norrköping.

Westerlund, C. G. 1911 : Nya bidrag till kännedomen om de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. Bot. Notiser 1911: 11-17.

Westfeldt, G. A. 1957: Växtligheten på västsvenska kyrkogårdar. Lustgården 37-38: 187-199.

Westfeldt, G. A. 1960: Impatiens glandulifera Royle i Marks härad, södra Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 54: 598-600. [Åskloster.]

Widder, F. J. 1938: Adventivfloristische Mitteilungen II. Lilloa 2: 471 -481 [s 473 Xanthium sibiricum, Glycine max, Halmstad, hamnområdet; X. pungens, Lindome, Dverred].

Widder, F. J. 1972: Das nordamerikanische Xanthium pungens Wallroth als Adventivpflanze anderer Kontinente. Bot. Notiser 125: 389-392 [s 390 Lindome].

Widerström, I. & Malmberg, S. 1978: Krokåns dalgång - naturvårdsinventering och åtgärdsförslag. Länsstyrelsen i Hallands län. Medd. 1978(8). [Stencil.]

Widgren, Å. 1990: Mellangyllen, Barbarea intermedia, etablerad i Småland. Svensk Bot. Tidskr. 84: 1-4.

Wieslander, N. 1969: Var finns våra naturminnen och naturreservat. Hallands Natur 33: 74-84.

Wiger, J. 1926: Adventivfynd och växtlokaler från Halland. Bot. Notiser 1926: 283-285.

Wiger, J. 1928: Phyllitis scolopendrium i en brunn i Halland. Bot. Notiser 1928: 410.

Wiger, J. 1931: Nya adventivfynd och växtlokaler från Halland. Bot. Notiser 1931: 201-206.

Wiger, J. 1938: Hallands växt- och djurliv. Halland. En bok om hembygden: 40-70. Utg. Hallands nation. Lund.

Wiger, J. 1939: Drag ur Hallands växt- och djurliv. Hallands Natur 1939: 14-23.

Wiger, J. 1950: Anteckningar om halländska växter. Hallands Natur 1950: 9-15.

Wiger, J. 1953: Om Lactuca tatarica (L.) C. A. Meyer i Halland. Svensk Bot. Tidskr. 47: 386-387. [Halmstad; Viscaria alpina, Ölmevalla.]

Wigren-Svensson, M. & Svensson, R. 1992: Consolida regalis. Riddarsporre. /T. Ingelög m fl (red), Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. 1993. Lund.

Wijk, H. 1954: Hederastudier i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 48: 137-147.

Wijk, H. 1961: Hederastudier i norra Halland. II. Svensk Bot. Tidskr. 55: 599-603.

Wiksell, G. 1927: Om förekomsten av olika ogräsarters frön i svenska utsädesvaror av vissa viktigare växtslag. Medd. från Stat. Centr. Frökontrollanst. 2. Stockholm.

Wikström, J. E. 1822: Årsberättelse om framstegen uti botanik för år 1820. Stockholm.

Wikström, J. E. 1822-1823: Öfversigt af botaniska arbeten och upptäckter för år 1821-1822. Stockholm.

Wikström, J. E. 1824: Årsberättelse om framstegen uti botanik för år 1823. Stockholm.

Wikström, J. E. 1825-1826: Öfversigt af botaniska arbeten och upptäckter för år 1824-1825. Stockholm.

Wikström, J. E. 1827-1828: Årsberättelse om framstegen uti botanik för år 1826-1827. Stockholm.

Wikström, J. E. 1830-1857: Årsberättelse om botaniska arbeten och upptäckter för åren 1828-1852. Stockholm.

Wilse, J. N. 1784: Reise von Norwegen nach Copenhagen, durch den westlichen Teil von Schweden. Im Sommer 1776. J. Beroulli’s Sammlung kurzer Reisebeschreibungen 14: 157-262. Berlin [s 223 Senecio jacobaea, Atriplex littoralis, Fjärås; s 230 Leymus arenarius, Falkenberg; s 237 Crataegus laevigata, Ö. Karup].

Witte, H. 1909: Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. Svensk Bot. Tidskr. 3: 337-381.

Witte, H. 1912: Silene dichotoma Ehrh. En sydost-europeisk arts uppträdande i vårt land hufvudsakligen såsom vallogräs. Svensk Bot. Tidskr. 6: 510-530.

Witte, H. 1936: Om klöversnärjan (Cuscuta trifolii) och dess uppträdande i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 30: 661-689 [s 665, 667, 674, 678].

Witte, H. 1941: Impatiens glanduligera Lindley såsom adventivväxt i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 35: 211-218. [Getinge, Halmstad.]

Wittrock, V. B. 1897: Viola-studier I. Morfologisk-biologiska och systematiska studier öfver Viola tricolor (L.) och hennes närmare anförvandter. Acta Horti Bergiani 2( 1 ).

Wittrock, V. B. 1918: Anteckningar om nordiska namn - på Stellaria media (L.) Cyr. Acta Horti Bergiani 6(2).

Wramner, P., Lindberg, P. & Ström, B. 1967: PM angående Sandsjö backaområdet. Fältbiologiska studentföreningen, Göteborg, till Storgöteborgs Samarbetskommitté. [Stencil.]

Åhlander, F.E . 1917: Vetenskapsakademiens naturskyddsärenden år 1916-17. Sveriges Natur 1917: 140-145. [Genista anglica vid Kullsgården i Veinge socken.]

Åhlander, F. E. 1924: Vetenskapsakademiens naturskyddsärenden år 1923. Sveriges Natur 1924: 125. [Genista anglica i Bölarp, Veinge socken.]

Åhrén, P. M. 1980: Naturreservatet Bengtesgårds äng. Vegetation, fauna och kulturhistoria. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1980(6). [Stencil.]

Åhrén, P. M. 1982 a: Steningebergen - Vastaddalen - naturskönt i mellersta Halland. Hallands Natur 46(1): 4-9.

Åhrén, P. M. 1982 b: Kungsbackafjordens strandängar. Biologisk inventering. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1987(6). [Stencil.]

Åhrén, P. M. 1982 c: Veinge sockens nordöstra del - Mästockafältet - översiktlig naturvårdsinventering. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1982(7). [Stencil.]

Åström, C. 1981: Laxlekplatser och högre växter. I A. Joelsson, Stensån. Vattenkemiska och biologiska förhållanden. Bil. 2: 1-17. Länsstyrelserna i Hallands och Kristianstads län. [Stencil.]

Örtenblad, T. 1915: Murgrönan i Sverige. Sveriges Natur 6: 39-62. [Halland s 39, 40, 45, 46, 54.]

Öster, J. 1952: Den halländska kustslätten. 1 C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Halland: 183-209. Göteborg.

Öster, J. 1973: Harplinge och Steninge socknars geologi. 1 N. E. Adèrn (red), Harplinge. En bok om hembygden 2: 7-18. Laholm.

Öster, J. & Linnman, G. 1949: Två nya svenska fyndlokaler för fossilt pollen av Viscum album L. Geol. Fören. Förhandl. 71: 328-332.

 

Handskrifter, manuskript

Afzelius, A. 1780-talet [?]: Underrättelse om Rara Svenska Växter. Uppsala universitetsbibliotek, handskrifts avd. D 83 d/e. [En förteckning över växtlokaler, som kompletterar uppgifterna i Linnés Flora Svecica 1755. Ett 60-tal arter, huvudsakligen baserade på Montins uppgifter och insamlingar.]

Andersson, H. 1986: Växtförteckning och karta med lokaluppgifter från Enslöv, huvudsakligen från 1940-talet. I brev till K. Georgson. Projekt Hallands floras arkiv.

Boije af Gennäs, C. O. 1878: Brev till C. Hartman. Uppsala universitetsbibliotek, handskriftsavd. G 101 A nr 235. [Med brevet följde en lista över växter, antecknade 1875-77. Från Halland finns 30 arter angivna.]

Forsander, J. 1809: Dagbok hållen under en Halländsk Resa år 1809. Landsbiblioteket i Växjö.

Hisinger, W. Förteckning på en samling af skandinaviska växter efter Linnaeanska systemet i Flora svecica af G. Wahlenberg. Handskrift, Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen för botanik. [Ett 40-tal arter från Halland. I stort sett som i Hisinger 1828.]

Holmdahl, S. Anteckningar om Hallands flora. Flertalet uppgifter är från perioden 1951-1957, några enstaka går tillbaka till 1930-talet och den senaste är från 1962. Projekt Hallands floras arkiv.

Hård av Segerstad, F. [1924]: Lappkatalog till Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Göteborgs universitetsbibliotek.

Leche, J. 1747: Observatiunculas per aestatem AI 1747 factas Archiatro Linnaeo Patrono et Fautori suo colendissimo offert J. Leche. Växtlista sänd till Linné. Tillhör Linnean Society, London. Avskrift i Uppsala universitetsbibliotek, vol. 9. 51-54.

Leche, J. 1748: Observata in itinere ab initio Julii ad medium Sept. 1748. Aboae die 24 Sept 1748 J. Leche. Växtlista sänd till Linné. Tillhör Linnean Society, London. Avskrift i Uppsala universitetsbibliotek, vol 9. 43-44.

Lundberg, F. 1949: Anteckningar om halländska växtlokaler. Projekt Hallands floras arkiv.

Nilsson, S. 1814: Diarium Historia Naturalis ad finem anni MDCCCXIII inceptum. Handskrift i Lunds universitetsbibliotek. Serie C:1.

Osbeck, P. 1776: Anmärkningar under en resa til Bohuslän. Göteborgs universitetsbibliotek, handskriftsavd. Signum H 106: 34. [Se Peterson & Peterson 1967.]

Osbeck, P. 1789: Utkast til en Beskrifning öfver Laholms Probsteri. Senare delen som innehåller dess Natura Historia. Wäxtriket. Göteborgs universitetsbibliotek, handskriftsavd. Sign H 106: 2-3.

Peterson, B. 1948-1952: Anteckningar från exkursioner med utgångspunkt från Ugglarp i Eftra. Ett urval sammanställt 1978 av K. G. Ridelius. Projekt Hallands floras arkiv.

Taranger, A. 1940: Om havsstrandens vegetation vid Bohusläns och Hallands kuster. Enskilt arbete vid Göteborgs Folkskoleseminarium läsåret 1939-1940. Maskinskrivet manuskript. [Stort antal fotografier.]

Wahlenberg, G. 1822: Resa genom Östergöthland och Blekingen till Skåne och genom Vestergöthland tillbakars 1822. Resor i Sverige 1810-25. Del 3. Uppsala universitetsbibliotek, handskriftsavd. Mst. S: 40a.

 

Exsickat

Fries, E. 1837-1864: Herbarium normale plantarum rariorum et criticarum Sueciae. Fasc. 4-7, 9-16. Lundae & Upsaliae.

Fristedt, R. F. 1872: Sveriges pharmaceutiska växter. Fasc. VIII. Upsala. [Nr 13 Genista tinctoria, Halmstad, Juli 1871, A. Andersson.]

Lindeberg, C. J. 1882, 1885: Herbarium ruborum Scandinaviae. Fasc. 1-2. Göteborg. [1:4 suberectus (= R. nessensis), Särö; 1:13 lindebergii, Särö; 2: 27 fissus (= R. scissus), (Falkenberg,) Tvååker; 2: 44-45 dissimulans, Onsala, Björkeris. Se även C. J. Lindeberg 1887, F. W. C. Areschoug 1886.]

Ringius, H. 1836: Herbarium normale plantarum rariorum et criticarum Sueciae. Fasc. 2. Lundae. [Symphytum officinale, Varberg; Schoenoplectus tabernaemontani, Halmstad.]

Samuelsson, G. (†) 1946-1950: Plantae Sueciae exsiccatae. Utg. E. Hultén. Stockholm.

Winslow, A. P. 1880: Herbarium rosarum Scandinaviae. Fasc. 1. Göteborg. [R. canina var., Särö; R. elliptica ssp. inodora, Tölö, Skårby.]

 

Kartor

Felterus, K. Classon 1652: Special Landtkort och Geographisk Taafla öffwer heela Halland. Lantmäteristyrelsens arkiv. Sign. M 9. Replik utförd av Felterus 1675, Krigsarkivet. Portf. XVI: 2. [Reprod. i halv skala i Malmström 1936.]

Söderlingh, J. 1691: Geographisc Delineation och Beskrifningh öfwer 2:e Härader utij Provincien Hallandh, Laholms Läähn, Hööks och Tönnersiö Härad. Mätbladen: Lantmäteristyrelsen. Sign M.l. Renritade kartan: Krigsarkivet. Portf. XVI: D. [Del reprod. i Malmström 1936.]

Wüchman, P. 1725: Geometrisk charta, öfwer åtta gårdar, uti Ryggs och Bönarps byar, i ett gärdelag, Hwalinge socken, Himle härad norr Hallands province. Lantmäterikontoret i Halmstad.