Trampört är ursprunglig (åtminstone vissa former) men starkt kulturgynnad. Den växer dels på tånggödslade havsstränder, dels på starkt kulturpåverkade ståndorter som gårdsplaner, jord- och grusplaner, åkervägar, stigar, jordhögar, nyplanerade områden och åkrar.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift.
Bygdenamn och bruk
Äldre provinsnamn är gauragräs [gårdsgräs] och rev- eller rajvagräs.
Variation
Arten utgör ett mångformigt komplex, som genom tiderna delats på olika sätt. I Halland finns tre underarter som ganska nyligen urskilts: bägartrampört ssp. microspermum, stor trampört ssp. aviculare och smal trampört ssp. rurivagum (se Mossberg m fl 1992). Mellanformer är vanliga. Under större delen av inventeringstiden har vi inte tagit hänsyn till denna uppdelning. Alla tre underarterna finns emellertid i området och verkar vara mycket vanliga. Stor trampört och smal trampört växer dels på stränder, dels på nyligen störd och ganska lucker jord. Bägartrampört växer främst på stabiliserad mark med hårt slitage och gles växtlighet.
Utbredning
223 rutor (100 %). Mycket vanlig. – Ahlfvengren (1924): allestädes.