kabbleka
Caltha palustris
Kabbleka är ursprunglig men kulturgynnad. Den växer på bäck- och åstränder, i alkärr/alsumpskogar och andra typer av våt lövskogsmark i anslutning till sjöar och vattendrag. Fuktiga naturbetesmarker och diken, även vägdiken, är exempel på kulturstandorter.
Första fynd
Först publicerad av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift. I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorpstrakten (Gertz 1947).
Bygdenamn och bruk
Flera äldre provinsnamn - kabbalög, kabbaleja, killesmör, bäckalilja och bäckurta, det senare från Breared. Från Fagered finns angivet skablum [skabb-blomma]. Man använde växten mot vårtor och hudutslag.
Utbredning
220 rutor (99 %). Vanlig. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.