Häckspirea är en gammal prydnadsväxt som särskilt förr var vanlig i odling. Den bofasta arten kvarstår länge och sprider sig vegetativt med underjordiska skott från odlingsplatserna till vägkanter, banvallar, betesmarker, åkerkanter och rösen. Ibland är den också spridd från utkast till vägslänter, grustag, bryn etc.
Arten har sitt ursprung i nordöstra Asien. I Sverige är den känd som förvildad sedan 1769.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 (’Planterad i Hasslöfs Trägård, kryper mycket, men gifver goda pipskaft’). Äldsta belägg från Enslöv Sperlingsholm 1923 (J. Wiger i S).
Utbredning
152 rutor (68 %). I denna siffra ingår säkert en del andra spireor, eftersom många häckspireauppgifter inte blivit belagda. Sannolikt är dock arten ganska vanlig i hela landskapet. – Ahlfvengren (1924): flerstädes förvildad och bestående.