Jättebalsamin är en ettårig, kvävegynnad ört som kan bilda vidsträckta och mycket täta bestånd på fuktig eller blöt, näringsrik mark, främst utmed vattendrag och diken samt vid dammar. Ganska ofta växer den också på skyddade havsstränder med sötvattensutflöde och i rikare kärr och fuktängar i jordbruksbygder. I mindre omfattning finner man växten på gödselstäder, soptippar och utkastplatser. De allra senaste åren har den också börjat dyka upp i fuktstråk på kalhyggen, t ex i Fjärås vid 6B 5g 17 16, kanske gynnad av kväveurlakningen.

På grund av sin ståtliga växt och de stora, egendomliga blommorna i olika röda och skära nyanser blir arten ofta insådd vid gårdar och hus, även långt in i skogsbygden. Från bebyggelsen tycks den lätt kunna sprida sig vidare.

Jättebalsamin härstammar från Himalaya och infördes till Europa 1839. Den odlades som prydnadsväxt i Sverige redan i början av 1840-talet och rapporterades vildväxande första gången 1917 (Söderberg 1949; Witte 1941). I Halland tycks den ha börjat öka ordentligt först under 1960-talet. På några decennier har den spritt sig till stora delar av landskapet och blivit fullständigt naturaliserad. Spridningen pågar fortfarande.