Flytsäv är ursprunglig. Den växer främst i näringsfattiga sjöar och vattendrag, dels förankrad i bottnen, vanligen på en halv till en meters djup, dels på sandiga/dyiga stränder i vattenbrynet eller mellan stenar i strömmande vatten. Ganska ofta förekommer också fritt flytande exemplar. Enstaka förekomster är kända i grunda gölar nära havet. Arten är något kulturgynnad såtillvida att den tycks ha lätt för att kolonisera kulturskapade vattensamlingar.

Flytsäven är ganska lätt att upptäcka tack vare dess karakteristiska, ljusgröna färg, vilken också minskar risken för förväxling med sterila exemplar av den snarlika men mörkt gröna/rödbruna flytformen av löktåg Juncus bulbosus ssp. bulbosus, som den ofta växer tillsammans med. De något sicksackböjda, flera decimeter långa skotten bildar ibland ganska stora mattor i eller strax under vattenytan. Den är något periodisk i sitt uppträdande.

Artens utbredning och frekvens har snarare ökat än minskat under 1900-talet. Detta kan eventuellt bero på att dess tolerans mot låga pH-värden ger konkurrensfördelar i vår tids försurade vatten (jfr löktåg).

Flytsäv är en atlantisk art som i Sverige också finns i södra Västergötland, västra Småland och norra Skåne.

Exempel på lättillgängliga flytsävlokaler är Slissån nedströms bron i Bjärnared och Käringsjön, båda i Asige, Fågeldammen i Lindberg och en liten göl i Ölmevalla (se nedan).