fjällnejlika
Viscaria alpina
Mer information om arten

Fjällnejlika är ursprunglig. I dag växer den vid havet i gnejshällarnas sprickor och pegmatitgångar samt någon gång också i fördjupningar med tunna jord- eller gruslager. Växtplatserna är ofta exponerade mot havet men ligger alltid ovanför högvattenlinjen.

Första fynd

Först uppgiven av Theorin 1865 under namnet Viscaria alpina från Snöstorp Marbäck baserat på uppgift av A. Lyttkens. Belägg från 1861 och 1865 i S, 1862 i UPS och 1863 i GB.

Utbredning

4 rutor (2 %). Mycket sällsynt utom i Ölmevalla mellan Gårda brygga och Löfta bro där den är ganska vanlig. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.

Lokaler

Varberg Värö ca 400 m S om Kråkstads fyr (6B 0f) 10-tal ex 1989 (UU); V om Gråkulle = SO om Börjes (6B 0f 01 28) strandklippor mot NV 1991 (UU). Känd sedan 1959 (se nedan). Kungsbacka Frillesås Torstensvik (6B 2g 07 00) 1980-talet (JK); Vallersvik (6B 2g 08 01) 1994 (S. Sunhede). Ölmevalla mellan Gårda brygga och Kroken, flerstädes t ex vid 6B 2f 35 33 och 45 03, strandklippor 1980-talet och senare (JK); Gårda brygga (6B 3f 04 08) strandklippor 1989 (BH, AR); Vassbäck (6B 2f 21 38) 1980-talet (JK). Känd från socknen sedan slutet av 1800-talet (se nedan).

Äldre uppgifter. Halmstad Breared två något osäkra uppgifter från 1. Bögilt, på toppen av ett ganska högt berg med tvärbranta stup på ett par sidor; 2. på Klövaberget NV om kyrkan (båda J. Bengtsson enligt Hallenborg 1955). Snöstorp se primäruppgift. Varberg Värö Bua, SO om Börjes 1959 och 1968 (O. Johansson i GB) samt strandklippor vid Börjes, ett tiotal ex 1969 (Ohlander 1972). Ännu 1991 (se ovan). Kungsbacka Ölmevalla Åsa, flera insamlingar från 1896 (J. P. Melchersson i LD och S) till 1934 (Vallentin i LD); strandklippor mellan Ölmevalla och Landa (Ahlfvengren i S); bergen V om Hästholmen 1922 (R. Ohlsén i GB); Ölmanäs 1936 (I. Skottsberg i GB); flera insamlingar från området mellan Gårda brygga och Bråtaviken mellan 1952 och 1965 (Ö. Nilsson i LD); Näsbokrokens naturreservat (Gillner 1969 b, Elfström 1971); Hästholmen, Stenvik, Krokvik i N och Vassbäckhalvön i SV (Elfström 1971). I socknen ännu på 1980-talet (se ovan).