glansbräken
Asplenium adiantum-nigrum
Mer information om arten

Glansbräken är ursprunglig. I Halland är den endast känd från ovan angivna lokal. Växtplatsen beskrevs av Skottsberg (1936): ”Söder om badstranden går berget i dagen och löpar som en lång tvärbrant eller något överhängande vägg på ett avstånd av 50-55 m från vattnet. Bergväggens fot ligger ca 10 m över havsytan. Expositionen är sydvästlig. Bergarten är en starkt skiffrig gnejs, genom sin sprickbildning och vittring nog på det hela taget en varm och i övrigt gynnsam ståndort. Glansbräken växer i en lång och ett par dm bred och ganska djup springa där även rödsvingel, kärleksört, flockfibbla, stensöta och svartbräken frestar tillvaron. Springans övre kant ligger omkring en meter över grässvålen. På en sträcka av 5 m träffades 5 individ av glansbräken. Detta är huvudlokalen. I springan nere vid marken växte under huvudlokalen 2 individ, omkring 25 m norr därom ytterligare 2 och omkring 20 m söder om huvudlokalen 1.”

I dag döljes lokalen delvis av ett busksnår bestående av slån Prunus spinosa, rosor Rosa och videarter Salix. Antalet individ har växlat genom åren: 1935 fanns alltså 10 ex; under 1950-talet lag antalet kring 25; 1972 10 ex; 1976 8 ex (Nilsson & Gustafsson 1978 b); 1982 var exemplaren helt förtorkade, 1990 antecknades 5 ex och 1994 3 ex (JK, ELj). Fridlyst.

Övriga svenska växtplatser finns i Skåne, Västergötland och Bohuslän.

Första fynd

Först uppgiven av Skottsberg 1936 från Ölmevalla Åsa, klippspringa nära havet 1935. Belägg har inte insamlats.