Av de sparsamma, halländska ståndortsuppgifterna att döma är raspbjörnbär en kulturgynnad art. Enligt Mossberg m fl (1992) växer den på Götaland, Danmark och sydligaste Norge.
Första fynd
Först uppgiven av Ahlfvengren 1924 från Ö. Karup nära Båstad baserat på uppgift av S. Svenson. Äldsta belägg från Onsala 1892 (A. W. Johansson i GB).
Utbredning
3 rutor (1 %). Mycket sällsynt men lokalt rika förekomster i Onsala.
Lokaler
Halmstad Rävinge Underlund (5C 0c 06 28) vägdike 1994 (KG herbarium, bekräftad av A. Oredsson). Kungsbacka Onsala Sönnerbergen, ett 30-tal lokaler efter vägarna i villaområdet inom 6B 3d 16 34-16 41-25 41-25 34 samt vid 09 36 och 14 40; Häcklehagen (6B 3d 28 45) ett stort bestånd samt några buskar utmed vägen; Ledet (6B 3e 38 07); Kråkelid (6B 3e 32 09); Runsås (6B 3e 28 07) samtliga 1992/93 (ELj, UU); Mårtagården (6B 3e 43 07-43 09-45 09-45 07) beståndsbildande i skogsmark 1994 (JK). Känd från Onsala sedan 1892 (se äldsta belägg).
Äldre uppgifter. Laholm Ö. Karup se primäruppgift. Kungsbacka Onsala se äldsta belägg; Gottskär utan årtal (G. Holmdal i GB); vid vägkanten mellan Ledet och Kråkelid, västra vägkanten 1923 och 1932 (W. Palmaer i S, Holmdahl 1953); Häcklehagen i en liten skogsdunge 1954 (Wennerberg 1955); 5,2 km SV om kyrkan (Knaperyd-Knastås) 1961 (A. Oredsson i LD). I Onsala ännu på 1990-talet (se ovan).