Underviol är ursprunglig. Den växer sparsamt i lundvegetation på näringsrik mark.
Genom sin sällsynthet är arten starkt hotad. Växtplatserna måste undantas från skogsbruksåtgärder och andra ingrepp som förändrar konkurrens-, fuktighets- och ljusförhållanden.
Första fynd
Först publicerad av Wallin 1858 från Släp Särö baserat på uppgift av C. J. Lindeberg. Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (L. Montin i S).
Utbredning
3 rutor (1 %). Mycket sällsynt. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
Lokaler
Laholm Ysby Hovsmölla (4C 3g 18 48) mullrik, hasseldominerad lövblandskog, sparsamt 1980-talet (YJ). Känd sedan 1927 (se nedan). Kungsbacka Fjärås Geteberget (6B 4h 37 03) rasmark med ädellövskog, bl a alm Ulmus glabra och lind Tilia cordata, sparsamt 1982 (JK, LA). Frillesås S om Mossarna (6B 2h 16 30) rasmark med ädellövskog, bl a alm Ulmus glabra och lind Tilia cordata 1991 (JK). Känd sedan 1969 (se nedan).
Äldre uppgifter. Laholm Hallandsås (Theorin 1865); Hallandsås bokskog (Birger 1925). Ysby Karsefors (H. Johansson enligt Hård av Segerstad 1927), troligen identisk med hasselskog NV om kyrkan (Johansson 1974). Ännu på 1980-talet (se ovan). Halmstad Snöstorp Skedala (P. Söderberg och G. Tillman enligt Ahlfvengren 1924). Falkenberg Ullared Hjertared (E. Nordström enligt Ahlfvengren 1924). Kungsbacka Frillesås Mossarna (Ohlander 1969), ännu 1991 (se ovan); nära Löftaån, 3 km från kusten (Söderberg 1950). Idala Lillevra 1957 (F. Lundberg i GB). Återfunnen av Ohlander (1969). Släp se primäruppgift; Särö, Västerskog (Persson 1913).
[Felaktigt uppgiven från Breared Kilastugan: ”Vid gärdesgården som kantar vägen upp mot gården klänger blåbärsriset och den bleka underviolen blandar sig med knoppiga ekorrbär.” (Lundqvist 1974).]