Äkta johannesört är i likhet med fyrkantig johannesört H. maculatum ursprunglig men mycket kulturgynnad. Den växer delvis på liknande ståndorter, men är i allmänhet bunden till torrare, vegetationsfattigare och mera ljusöppen mark. Exempel på miljöer där äkta johannesört är vanligare än den fyrkantiga är sand- och klipphedar, järnvägsområden, grustag och sandiga vägslänter.
Första fynd
Först publicerad av Fischerström 1761 (’När mjölken tjocknar, blir seg och elak, hjälper det genast, om Hypericum perforatum kokas i vatten och mjölk kärilen därmed tvättas’). I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorp (Gertz 1947).
Bygdenamn och bruk
Angående äldre lokalnamn se fyrkantig johannesört H. maculatum.
Utbredning
216 rutor (97 %). Mycket vanlig men med färre förekomster per ruta i skogsbygden. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.