Nålsäv är ursprunglig men kulturgynnad. Den trådfina arten växer på flacka, vegetationsfattiga stränder vid sjöar och vattendrag, dels på landstranden, dels under vattnet ner till åtminstone 1 m djup. I Varberg är den också funnen i bräckt vatten. Underlaget varierar mellan grus, sand och lera, ofta med en viss pålagring av dy. Ibland uppträder den i mycket täta och rikt fertila minibestånd på landstranden medan undervattensexemplaren oftast är fåtaliga och sterila.
Arten är konkurrenssvag och missgynnas av upphört strandbete och därav följande igenväxning samt av vitmossexpansionen i och vid försurade sjöar. Detta har medfört att nålsäven minskat i landskapet under 1900-talet.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift. Äldsta belägg från Hasslöv vid ån 1700-talet (P. Osbeck i S).
Utbredning
50 rutor (22 %) men troligen delvis förbisedd. Lägst frekvens på kustslätten eftersom lämpliga växtplatser i stor utsträckning saknas där. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.
