Eftersom det är först under senare delen av inventeringen som de båda arterna kunnat skiljas åt, är våra kunskaper om växten begränsade. Sumpbläddra är ursprunglig i området och verkar vara betydligt vanligare än blekbladdra U. ochroleuca. Den tycks främst förekomma i näringsfattiga vatten, både rinnande och stillastående. Ofta finner man den tillsammans med dybläddra U. intermedia och ibland också med dvärgbläddra U. minor. Vi har endast ett par fynd med blommor och vara lokaluppgifter bygger främst på material som bestämts med hjälp av utseendet hos fångstblåsornas fyrarmade hår.
Första fynd
Först uppgiven av Georgson & Thor 1981 under namnet U. ochroleuca från Veinge, mosselagg på skjutfältet N om Mästocka (4C 7i 06 48) 1980 (KG i S, bestämd av G. Thor) samt Asige gungfly vid Suseån (5C 2e 23 05) 1980 (KG konserverat material i SUNIV, bestämt av G. Thor). I samband med att Thor (1987) beskrev U. stygia ombestämdes ovanstående material till denna art.
Utbredning
39 rutor (17 %). Otillräckligt undersökt.
Lokaler
Lokaler med blommande sumpbläddra. Falkenberg Abild V om Eften (5C 3e 26 15) gungfly vid Suseån 1986 (NGN herbarium, bestämd av G. Thor). Asige Suseån uppströms Signe källor (5C 1c 27 35) kärr vid ån 1986 (NGN herbarium, bestämd av G. Thor).
